Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hall, Richard - Halla (Gotland) - Halla (Södermanlands län) - Halla, a.-b. - Hallager, Georg Frederik - Hallam, Henry - Halland - Naturförhållanden - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Halla—Halland (Geologi)
308
i Paris, Bretagne, London och New York
och är nu naturaliserad fransman. H. har
målat interiörer, bondegenrer och porträtt (prins
Vilnelm, Matilda Jungstedt som Carmen
m. fl.). G-g N.
Halla, socken i Gotlands n. härad, ö. om
Roma; 14,58 kvkm, 355 inv. (1928). Har i v.
del i Roma myr, är därintill odlad och tätt
bebyggd och längst i ö. skogbevuxen. 516 har
åker, 618 har skogs- och hagmark. Ingår i
Dalhems, Ganthems, H. och Hörsne med Bara
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet.
Halla, socken i Södermanlands län,
Jön-åkers härad; 33,io kvkm, 302 inv. (1928).
Omfattar det bördiga näset mellan Yngaren
och Hallbosjön. 687 har åker, 966 har
skogs-och hagmark. Ingår i H. och Vrena pastorat
(framdeles förenat med Bettna) i Strängnäs
stift, Nyköpings v. kontrakt.
Halla, a.-b., träförädlingsbolag i Finland,
grundat 1871 av norrmän, numera
dotterbolag till Kymmene a.-b. (se d. o.). Äger
H. såg och sulfatcellulosafabrik på holmen
H. vid Kotka, Jumalniemi såg invid Kotka,
Saksala såg vid S:t Mickel och Mäntyharju
såg i socknen med detta namn.
Årsproduktion 30,000 stds sågvirke och 9,000 ton
cellulosa. O. Brn.
Hallager, Georg Frede rik, norsk
rätts-lärd (1816—76). Blev student 1833, cand. jur.
1837, lektor 1841, prof, i lagkunskap 1847
samt assessor i Höiesteret 1864. Skrifter: »Den
norske obligationsret» (1859—60; 2:a uppl.
1879), »Den norske arveret» (1862; 2:a uppl.
1885) och »Den norske söret» (1867; 3:e uppl.
1881). H. intager en framstående plats i den
norska rättsvetenskapens historia. O. A. ö.*
Hallam [hä’løm], Henry, engelsk
hävdatecknare (1777—1859). Graduerades i Oxford
1799, studerade sedan
juridik, slog sig ned i
London och stod nära
ledande whigkretsar.
Han ägnade sig
huvudsakligen åt
historieskrivning, var som
hävdatecknare
grundlig, klar och hade
klassisk stil. Hans
uppfattning var i viss mån
whigistiskt färgad.
Bland H:s arbeten
märkes »Constitutio-
nal history of England from the accession of
Henry VII to the death of George II» (1827).
Halland, landskap i s. v. Götaland, beläget
mellan 56° 19’ och 57° 38’ n. br. samt mellan
6° 9’ och 4° 36’ v. Igd från Stockholm,
gränsar i v. till Kattegatt, i s. till Skåne, i ö. till
Småland och Västergötland samt i n. till
Västergötland. Landskapet, som tillhör
Hallands län, har, om man ej medräknar den del
av Hishults socken (se d. o.), som räknas till
Kristianstads län, en areal av 4,922,52 kvkm,
därav 4,769,61 kvkm land, och 149,732 inv.
(1928). Dess längd i n. v.—s. ö. är 154 km,
dess största bredd från s. v. till n. ö. omkr.
50 km.
INNEHÅLL:
sp.
Naturförhållanden..... 308
Geologi ............. 308
Klimat, växt- och
djurvärld.............. 309
Bebyggelse o. näringsliv 309
sp.
Förhistoria........... 309
Kyrklig konst ........ 311
Etnografi ............ 312
Historia ............. 312
Litteraturanvisningar.. 313
Bild 1.
Hallands vapen.
I blått fält ett lejon av
silver.
Naturförhållanden. H. indelas av gammalt
i två områden, skogsbygden i ö. och
slättbygden i v. Den förra är Sydsvenska
höglandets starkt brutna platåland, genomskuret
av väl markerade
dalgångar, som från den
låga kustslätten likt
fjordar sträcka sig
inåt Smålandsgränsen.
Kustslätten är jämn,
till stor del en av
havsavlagringar
utfylld havsbotten; över
slätten höja sig
ölik-nande några
bergshöjder, utlöpare av
innan-landets höjdplatåer
och åsar. I s. är
kustslätten mera jämn;
Laholmsslätten
begränsas mot havet av
flack kust med dyner,
och denna flacka kusttopografi fortsätter
upp mot Falkenberg. N. härom från trakten
av Varberg börjar en skärgårdskust med öar
och fjärdar, vilken blir alltmera utpräglad, ju
längre norrut, närmare Bohuslän, man kommer.
Här ha de gamla fjorddalarna ej som i s.
Halland fyllts ut av älvarnas sand och lera. Här
märkes den stora och breda
Kungsbackafjorden, som avskiljer Onsalahalvön, utanför vilken
det låga skäret Nidingen med sina
välbekanta fyrar ligger. Bland öarna märkas f. ö.
Särö, Vendelsö och Getterö, den sistnämnda
utanför Varberg. — I ö. når H. i allm. upp
till omkr. 150—180 m ö. h.; högst är i s.
Hallandsås (se d. o.; 226 m). Från Sydsvenska
höglandet komma flera större och mindre
floder, från s. räknat: Stensån längs nordranden
av Hallandsås, Lagan, som förser stora
bygder med elektrisk kraft och nedom Laholm
utfaller i Laholmsbukten, dit även Nissan
utrinner vid Halmstad, Ätran el. Falkenbergsån,
Viskan till Klosterfjorden samt Rolfsån från
den stora på gränsen till Västergötland
belägna sjön Lygnern till Kungsbackafjorden, i
vilken även den lilla Kungsbackaån från
Ing-sjön utmynnar. O. Sjn.
Geologi. Berggrunden i H. utgöres av
ur-bergsbergarter med undantag av allra
sydligaste delen, där vid foten av Hallandsås
genom förkastningar nedsänkta kritlager gå i
dagen. Urberget består huvudsaki. av samma
röda järngnejs, som bildar berggrunden i
största delen av Sydvästsverige; i denna fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
