Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Historia - Litteraturanvisningar - Halland (tidning) - Hallander, Johan Wilhelm - Hallands bataljon - Hallands län - Folkmängd - Befolkningens fördelning efter yrken - Landarealen, fördelad efter ägovidd - Brukningsdelar - Skörd - Husdjur - Mejerihantering - Industri - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Halland—Hallands län
314
svenska språket blev officiellt. H. har tillhört
olika generalguvernement (se Guvernör)
men utgör nu Hallands län. För
bygdeforsk-ning och hembygdsvård i H. verkar bl. a.
Hallands hembygdsförbund, stiftat 1922. B. H-d.
Litteraturanvisningar: B. Möller,
»Litteratur om H.» (i Biblioteksbladet 1916). — Om
H:s geologi se »S. G. U. Praktiskt geologiska
undersökningar i H:s län» (S. G. U., ser. C,
n:r 131, 1893). — Om folklivet ges goda
underrättelser från 1700-talet i prosten P.
Os-becks »Utkast til beskrifning öfver Laholms
prosteri 1796» (utg. av B. Möller 1922) och
A. G. Barchæus’ »Underrättelser angående
landthushållningen i H.» (från 1773; utg. av
B. Möller 1924). Se även »Halländsk
bygdekultur. Studier rörande fornminnen, folkmål
och folkliv» (red. av D. Arill, Hj. Lindroth
och E. Lindälv; 1925), årsboken Vår Bygd
(från 1925, 10:e årg., utg. av H:s
hembygdsförbund) samt J. Kalén, »Halländska
gränsmärken» (1924) och »Halländska folkminnen»
(1927). Om fornfynd o. dyl. se G. Sarauw
och J. Alin, »Götaälvsområdets fornminnen»
(1923); E. Ewald, »Minnen från Sydhallands
forntid» (i Vår Bygd 1927). — Bland arbeten
om H:s historia må nämnas K. Fabricius,
»Skaanes övergång fra Danmark til Sverige»,
I (1906; om tiden 1645—57); S. P. Bexell,
»Hallands historia och beskrifning» (3 bd,
1817—19; ny uppl., 2 bd jämte suppl., 1923—
26); P. von Möller, »Halländska herregårdar»
(1869—71) och »Bidrag till H:s historia» (1874);
G. Ahlberg och E. Lindälv, »Halland. Läsebok
för skola och hem» (1925; med bibliogr.).
Halland, (sedan 1896) daglig
förmiddags-tidning i Halmstad, började utkomma 1876
med två n:r i veckan. Tidningen äges av
Beng t Aug us t Hägge (f. 1857 27/7), dess
huvudred, sedan juli 1898. Tidningens
politiska färg är konservativ. De^ utger även
varannandagsunnlaga, Halländingen.
Hallander, Johan Wilhelm, veterinär
(1864—1922). Blev student 1882, tog
veterinärexamen 1886, blev s. å. distriktsveterinär
i Hedemora—Garpenbergs distrikt, 1899
lektor och föreståndare vid Veterinärinrättningen
i Skara samt fick 1907 professors n. h. o. v.
På hästavelsområdet verkade H. energiskt för
framförandet av nordsvenska hästen. Han
skrev bl. a. »Arffel och uppfödningsfel inom
hästafveln» (1903) och »Rasstambok för
nordsvenska hästar» (1915). J. V-m.*
Hallands bataljon, en infanteribataljon i
Halland, uppsatt 1813 och nyorganiserad
1815, till 1886 även kallad Hallands
infanteribataljon. Dess chefsstation var
Halmstad och mötesplats Skedala hed. Enl.
1901 års härordning sammanslogs den fr. o. m.
1902 med Värmlands fältjägarkår för bildande
av Vaxholms grenadjärreg:te. C. O. N.*
Hallands län omfattar landskapet Halland;
4,922,52 kvkm, därav 4,769,61 kvkm land,
149,732 inv. (1928), 31 inv. per kvkm.
Residensstad är Halmstad.
Folkmängd:Ar 1751 58,234 inv., 1800 71,599
inv., 1850 105,726 inv. och 1900 141,688 inv.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920):
Jordbruk med binäringar 48,i %, industri och
hantverk 24,4 %, handel ocü samfärdsel 11,2 %,
allmän tjänst och fria yrken 3,4 %, husligt
arbete 3,1 %, f. d. yrkesutövare m. fl. 9,8 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1925):
Trädgård 1,658 har (0,3 %), åker och annan
odlad jord 147,726 har (31 %), naturlig äng
15,981 har (3,4 %), skogbärande mark 192,738
har (40,4 %), övrig mark 118.858 har (24,9 %).
Brukningsdelar (1919): 14,554 st., varav
2,989 brukas av arrendatorer och 12,988 st. ha
0,26—20 har odlad jord (i medeltal 10,1 har).
Skörd (medeltal 1921—25): 11,454 ton vete,
31,135 ton råg, 3,521 ton korn, 71,908 ton
havre, 10,021 ton blandsäd, 90,402 ton potatis,
23,378 ton sockerbetor, 198,922 ton
foderrotfrukter, 142,533 ton hö.
Husdjur (1919): 29,454 hästar, 87,272
nötkreatur, 62,451 får, 567 getter, 32,906 svin,
261,942 höns, 7,936 bisamhällen.
Mejerihantering (1925): 45 andels-, 1
gårds-och 15 uppköpsmejerier; tillverkat smör 2,897
ton, ost 167 ton.
Industri (1925): 272 arbetsställen, 6.368
arbetare, salutillverkningsvärde 82,889,000 kr.
Kommunikationer. För allmän trafik öppna
järnvägar (1928): Tills. 438 km, därav 176
km statens (del av Västkustbanan), 178 km
enskilda normalspåriga (Varberg—Ätran,
delar av Halmstad—Nässjö, Markaryd—Veinge,
Göteborg—Särö och Varberg—Borås
järnvägar) och 84 km enskilda smalspåriga (delar
av Falkenbergs och Halmstad—Bolmens
järnvägar). Vägar (1924): 459 km lands- och 1,420
km bygdevägar.
Jordbruk är huvudnäring; särskilt är
havreodlingen betydande. Den förnämsta
åkerjorden är kalkhaltig lera; flerstädes är även
sanden, t. o. m. flygsanden, efter märgling m. m.
givande. Sockerbetor odlas i
Genevadstrak-ten. Boskapsskötseln står högt. Svin
uppfödas i växande omfattning för exporten av
fläsk (bacon) på England. I de övre
skogssocknarna är fåraveln av vikt. Länet har näst
Malmöhus län Sveriges relativt minsta
skogsareal, men en energisk skogsodling
bedri-ves. Fisket (sill, kolja, makrill), från
fisklägena i n., är betydande. Lax fångas i
Kattegatt och de största åarna. Tredjedelen av
länets industri är lokaliserad till Halmstad (se
d. o.). Vid Oskarsström ligger Sveriges största
jute- och linnefabrik samt en sulfitfabrik och
vid Genevad Hallands enda råsockerbruk. S.
om Varberg bry tes och bearbetas
Varbergs-graniten, gnejs m. m. Därjämte har H.
betydande bomulls- och ullspinnerier,
jordbruksindustri m. m. År 1925 utgjorde av
industriens drivkraft 85 % (73,230 hkr)
vattenkraft, främst från nedre Lagans kraftverk och
Yngeredsfors. Tullplatser äro endast
stapelstäderna. I hamnarna ankommo och avgingo
1925 5,134 fartyg i inrikes och 2,133 fartyg i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
