Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hambræus, Jonas - Hambro, släkt - Hambro, Carl Joachim - Hambros bank, limited - Hamburg - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Hambro—Hamburg (Författning)
374
omkr. 1671), studerade i Uppsala och
Greifs-wald, vistades sedan ömsevis i Uppsala och
vid nordtyska univ., en tid även i Leiden.
Efter resor i Frankrike och Italien
utnämndes han 1626 till svensk legationspredikant
vid det nyinrättade luterska kapellet i Paris.
Hans insikter i de orientaliska språken
skaffade honom även en e. o. professur i
orientalisk litteratur vid univ. där. Genom
hjälpsamhet mot resande landsmän råkade han snart
i betryck och förde många år ett
bekymmersamt liv, ständigt förföljd av sina påträngande
kreditorer. Hans sista år torde dock ha
medfört någon förbättring. H. efterlämnade flera
arbeten i orientalisk filologi ävensom
översättningar, bl. a. av Erasmus Rotterdamus’
»Liber aureus de civilitate morum puerilium»
(1620). Litt.: J. Pannier, »J. H.. prédieateur du
roi de Suède», I (i Bulletin Historique et
Lit-téraire de la Société du Protestantisme
Fran-§ais, tom 62, 1913); dessutom F. U. Wrangel
i »Minnesskrift vid svensk-lutherska
Parisförsamlingens 300 års jubileum» (1926). (O. W-n.)
Ha’mbro, en urspr. judisk släkt, som gjort
sig bemärkt på skilda områden i Danmark,
l^prge och England. Josef H. (1780—1848)
grundade 1800 en oansenlig
manufakturhandel i Köpenhamn, kom sig upp under kriget
1807—14, blev 1812 grosshandlare och drev
sedan 1813 bankirrörelse. 1821 fick han
titeln hovråd. 1822—34 övertog han flera
norska statslån. Han byggde 1832 den första
ångkvarnen i Danmark, tillverkade
skepps-bröd i stor skala m. m. Från 1840 var han
bosatt i London. Hans son Carl Joachim
H. (1807—77) uppsatte 1839 i London en
bankiraffär, som vann stort anseende. Han
övertog 1849—50 och 1864 danska statslån, var
intresserad i danska järnvägsanläggningar
och blev 1851 dansk baron. Hans släkt är
nu kristen och fullkomligt angliserad.
Barontiteln innehas nu av hans sonson sir Eric
H. (f. 1872), chef för det stora handelshuset
C. J. Hambro & son och dir. för Great
eastern railway co. Han var 1900—07
konservativ underhusled. och fick 1919 engelsk
adelsvärdighet. — Bland släktens norska
medl. märkas politikern C. J. H. (se nedan)
och juristen Edvard Isak H. (f. 1851);
han blev 1891 assessor i byretten i Oslo och
är sedan 1910 ord. assessor i Höiesteret.
Han var från 1893 led. av kommittén ang.
prästerskapets avlöningssätt och tog
betydande del i förhandlingarna om denna lags
genomförande. E. Ebg.*; M. H.*
Ha’mbro, Carl Joachim, norsk
publicist och politiker (f. 1885 i/5); om släkten se
föreg. art. H. blev 1907 cand. mag. samt var
sedan 1905 medarbetare i Morgenbladet och
1913—20 dess huvudred. 1921 blev han red.
av Ukens Revy. Han invaldes 1918 i
stortinget (högerman) och har alltjämt återvalts.
Han har sedan 1925 varit ordf, i dess
konstitutions- och utrikeskommitté samt 1926, 1927
och 1928 varit stortingspresident. H. var led.
av den norska delegation, som 1923—24
förhandlade med Danmark om Grönlandsfrågan.
1926—27 var han norsk delegerad vid
Nationernas förbunds församling i Genève. 1927
blev han högerns
ledare och ordf, i
partiets landsstyrelse. H:s
vältalighet och
arbetsförmåga äro ovanliga
och ha fört honom till
den synnerligen
framskjutna ställning, som
han nu intager i norsk
politik. — H. var 1910
—13 sekr. i
Nord-mandsforbundet. är
sedan 1923 dess ordf, och
var 1911—16 red. för
dess tidskrift. Han har skrivit bl. a. »Irske
strejftog og studier» (1920; sv. övers. 1921),
»Mænd og masker» (1921) m. m. (J. Schr.)
Ha’mbros bank, 11’mited, engelsk bank med
vidsträckta affärer på Skandinavien. Den
grundades 1912 under namnet British bank
of northern commerce, limited, sammanslöts
1920 med firman C. J. Hambro & son och
erhöll 1921 sitt nuv. namn. Dess ledare är
sir Eric Hambro. — Jfr Hambro,
släktöversikten.
Hamburg. 1. Fria och hansestaden
H., fristat i Tyska riket vid nedersta Elbe;
415 kvkm, 1,196,467 inv. (1928). Omfattar
staden H. och fyra Landherrschaften:
Berge-dorf (se d. o.),
Geest-hacht och
Marsch-lande, huvudsaki. på
högra sidan om Elbe
vid deqs förgrening i
Norderelbe och
Süder-elbe (Köhlbrand) samt
Ritzebüttel (med
Kux-hafen) på s. stranden
av Elbemynningen;
dessutom exklaver
inom preussiskt
område. Jämför
kartskiss. Området utgöres
av marskland (2 m ö.
h.), begränsat av
geest-landets höjdstråk, som
inom staden H. nå 30
m ö. h. Från höger
mottager Elbe smärre
bifloder. Klimatet är
milt (årsmedeltemp.
8,3° C) och fuktigt (årl. mer än 200 regndagar);
nordvästliga och västliga vindar. Större
delen av befolkningen är av nedersachsiskt
ursprung. Av 1,152.459 inv. 1925 voro 985.626
protestanter, 60,533 rom. katoliker och 19,904
judar. Om näringar jämför H. 2, B e r g
e-d o r f och Kuxhafen. A. B-n.
Författningen är av 7 jan. 1921; den
ersatte den tidigare författningen av 28 sept.
1860. Den verkställande makten utövas av
Hamburgs vapen.
I rött fält en tretornad
silverborg med blå port;
det mellersta tornet, som
är försett med
kupolfor-mad, blå tornhuv, krönes
av ett kors av silver; över
vartdera av sidotornen en
svävande, sexuddig
stjärna av silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
