Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamdismal - Hamel, Gerard Anton van - Hamel, Joost Adriaan van - Hameln - Hamerik, Asger (Hammerich) - Hamerik, Ebbe - Hamerling, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Hamel—Hamerling
382
otrohet. På vägen möta de sin halvbror Erp.
Övermodigt avslå de hans hjälp och dräpa
honom. De lyckas ej döda kungen utan bli
själva stenade. Dikten är, ehuru
fragmentarisk, av gripande kraft och skönhet, präglad
av ödesbestämd tragik (»Icke en kväll man
lever över vad nornorna fastställt»). Ämnet
är forngermanskt. Jormunrekr är den gotiske
konung Ermanarik (se d. o.; d. 375).
Jor-danes (omkr. 550) berättar, att denne blev
sårad till döds av två bröder, Sarus och
Am-mius, vilkas syster Sunilda han låtit
sönderslita mellan vilda hästar. E. W-én.
Ha’mel, Gerard Anton van, holländsk
rättslärd (1842—1917), prof, vid univ. i
Amsterdam 1880—1910. Han var 1886 med om
att grunda Tijdschrift voor Strafrecht och
stiftade 1889 (tills, m. F. von Liszt och A. Prins)
Internationella
kriminalistför-e n i n g e n (se d. o.). H. utgav flera
vetenskapliga läroböcker o. a. arbeten i straffrätt
samt var även politiskt verksam. R. B-l.
Ha’mel, Joost Adriaan van,
holländsk politiker (f. 1880). Var 1910—17 prof,
i straffrätt i Amsterdam, framträdde under
världskriget som ententevänlig publicist, blev
1920 direktor för rättsavd. i Nationernas
förbunds generalsekretariat och är sedan febr.
1926 förbundets överkommissarie i Danzig.
Han har bl. a. skrivit »Nederland tusschen
de mogendheden» (1918).
Hämeln, stad i preuss. prov. Hannover,
strax ovanför floden Hamels inflöde i Weser;
25.438 inv. (1925). Staden har ett
ålderdomligt utseende med många ståtliga byggnader
i renässansstil, ss. Hochzeitshaus och
Ratten-fängerhaus, båda från 1600-talets första
årtionde. Tillverkning av maskiner, papper,
au-tomobiler m. m., stora kvarnar, laxfiske. — Vid
H. är fäst sagan om råttfångaren i H.
1284 skall en pipare mot löfte om betalning
ha lockat alla stadens råttor i Weser. Då han
ej fick den utfästa belöningen, lockade han
nästa söndag (26 juni) under gudstjänsten med
sin pipa stadens barn in i det närbelägna
Koppenberg, som öppnade och åter slöt sig.
En inskrift på det 1602 uppförda »Ratten
-fängerhaus» mäler härom.
Hamerik, A s g e r (eg. H a m m e r i c h),
dansk tonsättare (1843—1923), bror till Angul
Hammerich (se d. o.). Var elev av Bülow och
Wüerzt i Berlin, slöt sig tidigt till den
nyromantiska riktningen och blev Berlioz’
personlige vän. H. skrev 1866 för Sverige »Svensk
frihetshymn med anledning af den nya
riksdagsordningen». Han var 1871—98 i
Baltimore ledare av konservatoriet och
symfonikonserterna samt slog sig sedan ned i
Köpenhamn och komponerade flera operor,
symfonier, körverk m. fl., de flesta med glansfull
orkester i Berlioz’ stil. T. N.
Hamerik, Ebbe, dansk tonsättare (f. 1898),
son till Asger H. Dirigent i Köpenhamn,
Berlin, Wien m. fl., 1919—22 vice kapellmästare
vid Kungl. teatern i Köpenhamn. H. har vun-
nit gott anseende genom sina operor »Stepan»
(Mainz 1924; Köpenhamn 1926), »Bacchanal»
(1925), en symfoni m. m. T. N.
Ha’merling, Robert, österrikisk författare
(1830—89), 1855—66 gymnasielärare i Trieste;
levde sedan i Graz för sitt författarskap. H.
började som poet (bl. a. berättelsen »Venus
im Exil», 1858), vann
stort rykte med
eposen »Ahasver in Rom»
(1866; från Neros tid)
och »Der König von
Sion» (1869; 6:e uppl.
1903), vilket skildrar
vederdöparnas tid. Den
grekiska
kärleksromanen »Aspasia» (1876;
sv. övers. 1881),
översättningar av
Leopardis dik er (1865), de
självbiografiska
»Sta
tionen meiner Lebenspilgerschaft» (1889) och
»Lehrjahre der Liebe» (1890) äro nämnvärda.
— H:s epik är starkt sinnligt färglagd; han
var en epigon, vars skaldiska
gestaltningskraft ej stod i jämnhöjd med hans historiska
kunskap och ideella syftning. Som filosof
framträdde han med »Die Ätomistik des
Wil-lens» (2 bd, 1891), som innehåller ett helt
filosofiskt system, låt vara i delvis något
aforis-tisk form. H. framträder här väsentligen som
Hochzeitshaus, Hameln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
