Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammer, Christian - Hammer, Karl Vilhelm - Hammerdal - Hammerdal (tingslag) - Hammerdal (socken) - Hammeren - Hammerfest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Hammer, K. V.—Hammerfest
424
sedermera kallad Mindre teatern
(»Hammer-ska ladan»), vid Södra Blasieholmshamnen
och Byströms villa på Djurgården. »H:s
museum» var den största enskilda samlingen av
konstsaker och kulturhistoriska föremål i
Norden och utgjorde, då den 1871 för ett
högt pris hembjöds staten till inlösen, mer än
120,000 n:r, ett antal, som sedermera
betydligt ökades. I samlingen funnos bl. a.
skulpturer, målningar, handteckningar och
gravyrer, konstindustri- och skråföremål,
porslin, musikinstrument, mynt, vapen och
pino-redskap (utförliga beskrivningar och kortare
översikter på sv., fr., ty. och eng. 1870—76).
Sedan ett nytt försök att få staten att
övertaga samlingarna 1874 strandat, försåldes
det mesta på auktioner i Köln 1892 ff. H:s
likaledes på spekulation sammanbragta
samling av böcker och handskrifter, därav många
sällsynta och dyrbara (»H:s bibliotek»; fr.
katalog i 7 dir med suppl., 1886—88), såldes
till största delen i Stockholm på
bokauktioner 1906—10 och 15 autografauktioner 1913
—19. Återstoden inköptes på riksarkivarien
S. Clasons initiativ för 38,000 kr. av
Riksarkivet, Krigsarkivet, Konstakad. och Uppsala
univ.-bibl. Samlingen ordnades på
Riksarkivet och fördelades mellan de olika
institutionerna; den bestod till stor del av arkivalier,
härstammande från offentliga arkiv.
Hammer, Karl Vilhelm, norsk
publicist, arkivman (1860—1927). Blev 1887
medarbetare i Verdens Gang, var sekr. i
kommittén för Norges deltagande i
Parisutställningen 1900, anställdes 1905 i norska
utrikes-dep., var 1906—25 förste arkivarie där och
verkade många år som norsk korrespondent
till utländska tidningar (Matin, Morning Post
m. fl.). Han var även en mångkunnig och
flitig medarbetare i flera encyklopediska
verk, ss. Salmonsens och Aschehougs
konver-sationslexika samt Nordisk Familjebok.
Hammerdal, Jämtlands nordligaste
tingslag, vid gränsen mot n. Ångermanland, kring
Ammeråns och Faxälvens övre lopp samt
Fjällsjöälvens källarmar; 9,219,80 kvkm,
18,007 inv. (1928). Socknar: Hammerdal,
Gåxsjö, Ström, Alanäs, Frostviken. Omfattar
i s. skogs- och myrmarker. N. om Ström
stiga mellan de stora sjöarnas dalsänkor (se
kartan; omkr. 275 m ö. h.) öde bergshöjder
och -platåer till 550—700 m ö. h. och nå i det
på småsjöar rika övergångsområdet mot
fjällen 750 m. Fjällen (intill 1,424 m) upptaga
utmed norska gränsen ett omkr. 50 km brett
bälte, vari Faxälvens sjörika källområde,
trakterna kring Kvarnbergsvattnet (311 m)
och övre delen av Ströms vattudal (se d. o.)
bilda ett lågt liggande skogsområde. Kring
Bjurälven (se d. o.) karstområde. 8,127 har
åker, 524,236 har skogs- och hagmark, 279,871
har impediment (fjäll m. m.). Jordbruk,
boskapsskötsel, skogsbruk och träindustri
(Ul-riksfors; 650 inv.) äro huvudnäringar.
Muni-cipalsamhälle: Strömsund. Järnvägar: se
kartan. Tillhör Jämtlands n. fögderi och domsaga.
Hammerdal, socken, omfattande s. delen av
Hammerdals tingslag (se ovan); 1,317,60 kvkm,
5,117 inv. (1928). 3,275 har åker, 103,830 har
skogs- och hagmark. H:s kyrkby (omkr. 800
inv.) har livlig handel. Större
stationssamhällen äro därjämte Sikås (650 inv.) och
Hallviken (400 inv.). Ingår i H:s och Gåxsjö
pastorat i Härnösands stift, Ströms kontr. Litt.: O.
Svensson, »H:s kyrka och församling» (1904).
Hammeren, klipparti på Bornholms
nordspets; 190 har. Fortsättes i havet av
Sand-hammerenb rev med Hammeroddens fyr. Bland
H:s ay djupa dalar skilda berg märkas
Stejle-bjerg (84 m ö. h.) med Hammershus’ fyr samt
Galgebakkerne med Hammershus’ (se d. o.)
slottsruin. Intill Stejlebjerg Hammer sö,
Bornholms största sjö. H:s säregna natur skyddas
sedan 1907 av staten.
Ha’mmerfest, stad i nordligaste Norge,
Finmark fylke, på v. sidan av Kvalöy, under
70° 39’ 48" n. br.; 3,428 inv. (1927); jordens
nordligaste stad, säte för betydande
ishavsfiske, handel och skeppsfart, livligt besökt av
ryska handelsmän. Utförsel av fiskvaror och
skinn. Uppskattad förmögenhet 6,5 mill. kr.
och inkomster 3,2 mill. kr. (1926).
Omgivningarna äro öde. H. var urspr. ett faktori
för den monopoliserade kungl. handeln, fick
1787 stadsrättigheter, hade 1825 blott 341 inv.
hammerdals ts
Skala 1:2 mfll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
