- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter /
475-476

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsstatistik - Handelsteknik - Handelstraktat - Handelsträdgård - Handelsusanser - Handflikig - Handfästning - Handgemäng - Handgranat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

475

Handelsteknik—Handgranat

476

da sakkunniga fastställda genomsnittsvärden
för viss tidsperiod av de i statistiken
förekommande varuslagen,
värdeuppskattningsmeto-den, eller på grundval av utav varuägaren för
varje fall avgiven deklaration,
värdedeklara-tionsmetoden. — Den första regelbundna
svenska h. publicerades av tullverkets
styrelse, som för vart och ett av åren 1819—31
utgav ett sammandrag av export- och
importlistorna samt en kortare redogörelse över
landets handel och sjöfart. Alltsedan
redogörelseåret 1830 har Kommerskollegium i oavbruten
följd utgivit redogörelser för handeln, t. o. m.
1894 kombinerade med dylika för sjöfarten.
Kommerskollegium utger numera två helt
han-delsstatistiska arbeten, näml, den i
tabellverket Sveriges Officiella Statistik ingående
årsberättelsen Handel och den dels i serien
Statistiska Meddelanden ingående, dels
halvmånadstidskriften Kommersiella Meddelanden
medföljande månadspublikationen
Månadsstatistik över Handeln. Kommersiella
Meddelanden med kvartalspublikationen Ekonomisk
Översikt samt den av Statistiska centralbyrån
utgivna Statistisk Årsbok lämna även vissa
handelsstatistiska medd. Publikationen
Handel innehåller utöver en kortare textavd.
tabeller över bl. a. kvantiteten och värdet
av under redogörelseåret in- och utförda
varor, fördelade i grupper, in- och utförda
varors fördelning på skilda länder samt
handelsomsättningen med skilda länder.
Särskilda uppgifter lämnas om omkr. 2,600
varu-positioner. I den två veckor efter
redogörelsemånadens utgång utkommande
månadsstatistiken offentliggöres in- och utförselns
kvantitet (i vissa fall i stället värdet) för vissa
viktigare varuslag (för införseln omkr. 250,
för utförseln omkr. 210). Den svenska h.
redogör blott för specialhandeln. Som
ursprungs- och bestämmelseland anges resp,
inköps- och försäljningsland, och
kvantitets-uppgifterna avse i allm. nettovikt. Värdet
avser varornas av exportören i hans
varu-anmälan vid utförseln deklarerade fobvärden,
resp, av importören vid införseln deklarerade
cifvärden. På vissa varuslag, s. k.
sorterings-gods, sättes dock beträffande importen värdet
av Kommerskollegium med biträde av
sakkunniga. — Kommerskollegium och motsv.
ämbetsverk för h. i Norge och Danmark utge
sedan 1921 gemensamt publikationen
Inter-skandinavisk Handelsstatistik, upprättad på
grundval av en interskandinavisk
varuförteck-ning; den omfattar numera tidsperioden 1912
—26. — Av Bureau international de statistique
commerciale i Bryssel, till vilken bidrag lämnas
av bl. a. Sverige, utges sedan 1926 en på
gemensam varuförteckning baserad internationellt
jämförbar h., benämnd Bulletin du Bureau
International de Statistique Commerciale.

Se art. »Handelsstatistik» i
»Handwörter-buch der Staatswissenschaften» (1923),
Statistiska kommitténs betänkande:
Handelsstatistik (1908), Statistiksakkunnigas betänkande

med bilagor (1922) och Sven K. Stockman,
»Den utländska h. och dess användbarhet som
informationskälla för svenska exportörer» (i
Kommersiella Meddelanden 1922). „K. H. A.

Handelsteknik. Under denna term
sammanfattar man vanl. i Sverige de olika
undervisningsuppgifter, som åsyfta att belysa
främst det enskilda affärsföretagets
organisation och arbetssätt samt därjämte affärslivets
organisation och verksamhet som helhet, sedda
från den enskilde företagarens synpunkt.
Under h. falla följaktligen många skilda
läro-områden, ss. bokföringens teori och praktik,
balansteknik och balanskritik,
kontorsorga-nisation, finansieringsteknik,
fabriksorganisa-tion, försäljningsorganisation, varuhandelns
och värdepappershandelns organisation och
teknik. I Tyskland har man i senare tid
alltmer övergått från beteckningen h. (el.
Han-delswissenschaft) till benämningen
Betriebs-wirtschaftslehre, vars närmaste svenska
motsvarighet torde vara »affärsekonomi»,
därigenom markerande både parallellism och
åtskillnad i förhållande till Staatswirtschaftslehre
el. nationalekonomi. I Sverige finnas vid
handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg
professurer i h. Vid engelska och amerikanska
högskolor förekommer ämnet vanl. uppdelat
på ett stort antal speciallärare. C. H. H.

Handelstraktat, se Handelsfördrag.

Handelsträdgård, trädgård, som uteslutande
eller åtm. i övervägande grad är avsedd att
frambringa blommor, köksväxter eller frukt
till försäljning. Jfr Trädgård.

Handelsusanser, se Handelsbruk.

Handflikig, se Blad (pl. bild 12).

Handfästning, se Konungaförsäkran.

Handgemäng, i militärt avseende strid man
mot man, huvudsaki. med blanka vapen
(hugg-och stickvapen); h. nyttjas även för
betecknande av slagsmål i allm.

Handgranat, en med sprängämne el. dyl.
fylld hålkula, avsedd att kastas med handen.
Med krut fyllda h. (handkulor) nyttjades vid
infanteriet från 1500-talets mitt till mitten
av 1700-talet. I den mån eldvapnen
förbättrades, föllo h. ur bruk, men i rysk-japanska
kriget 1904—05 döko de åter upp. Det, som
återgav h. dess stridsvärde, torde ha varit dels
de brisanta sprängämnena (jfr Projektil och
Sprängämnen), som i ett slag
mångdubblade alla projektilers verkan, dels det
överhandtagande ställningskriget med därav
föranledda strider på nära håll. Under
världskriget blev h. erkänd som ett viktigt
stridsmedel och har sedermera införts ej blott vid
infanteriet utan även vid övriga truppslag.
De moderna h. äro ägg- el. cylinderformade,
väga 0,4—1 kg och ha en kastvidd av 30—40
m. Sprängladdningen (10—20 % av
projektilvikten) utgöres av ett kraftigt brisant
sprängämne, och krevaden frambringas av en
tänd-inrättning, anordnad så, att den verkar
antingen i nedslaget efter kastet
(nedslags-handgranater) eller efter en viss tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 9 10:23:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free