Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handpåläggning - Handrot - Handräckning - Handske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Handrot—Handske
480
missionärer (Apg. 13: 1—3). Inom katolska
kyrkan bibehöll sig h. vid invigning av
biskopar och präster samt vid konfirmationens
sakrament. Inom svenska kyrkan
förekommer h. vid följ, rituella handlingar: vid
biskops och kyrkoherdes inställande i ämbetet,
vid missionärs, diakons och diakonissas
insättande i sitt kall, vid prästvigning och dop.
Vid dessa akter läses under
handpåläggning-en »Fader vår». J. P.*
Handrot, se Hand.
Handräckning. 1. {Jur.) I vidsträckt
mening det biträde, som kan hos offentlig
myndighet begäras för utfående av en rätt eller
till skydd mot en rättskränkning. Så kallas
särskilt vissa i kap. 8 utsökningslagen nämnda
åtgärder, som överexekutor på ansökan äger
anordna och som ha karaktären av
provisoriska säkerhetsåtgärder. Sålunda besluter
överexekutor kvarstad, skingringsförbud och
reseförbud mot gäldenär, oaktat borgenärens
fordran icke är utmätningsgill; han äger
vräka besittare av annans fastighet, ehuru
denne icke är dömd att avflytta, och äger
återställa besittning, som blivit egenmäktigt
rubbad. Jfr Kvarstad, Reseförbud,
Skingringsförbud och Vräkning.
En särskild art h. har införts genom lag
om h. för fordrans utfående 26 april 1907.
Sådan h. ges för utfående av penningfordran,
som ej är grundad på skriftligt
fordrings-bevis och icke avser skadestånd, samt sökes
skriftligen hos överexekutor. På det ena
exemplaret av ansökningen, vilken skall
ingivas i två ex. och innehålla vissa uppgifter,
skall överexekutor teckna föreläggande för
gäldenären att inom viss tid efter delfåendet
skriftligen hos överexekutor anmäla sitt jäv.
Om gäldenären ej inom föreskriven tid gör
jäv, tecknar överexekutor på det
inneliggande exemplaret av ansökningen
föreläggandet samt bevis, att ansökningen lämnats
obestridd. På sistnämnda exemplar av
ansökningen äger borgenären erhålla utmätning för
sin fordran såsom på dom. Gäldenären äger
emellertid att vid domstol söka återvinning
genom stämning inom sex mån. från det
utmätning ägt rum eller, utan föregången
utmätning, betalning skett med förbehåll om
rätt för gäldenären att söka återvinning.
Skulle gäldenären inom honom förelagd tid
göra jäv, som ej angår allenast
handräck-ningskostnaden, eller avlämnar ej borgenären
inom sex mån., sedan överexekutor tecknat
föreläggande, bevis om att ansökningen
delgivits gäldenären, är ansökningen förfallen.
Om andra särskilda arter av h. finnas
regler i kap. 13 vattenlagen av 28 juni 1918,
i lagen om avbetalningsköp 11 juni 1915, i
lagen om viss panträtt i spannmål 20 juni
1924, i lagen om samhällets barnavård 6 juni
1924 o. s. v. — Litt.: E. Trygger,
»Kommentar till utsökningslagen» (1897—1904); K. H.
M. Högstedt, »Vattenlagen»; Almén och
Eklund, »Lagen om avtal» (1915). (Å. H-k.)
2. {Krig sv.) Varje kommendenng av trupp
eller enskilda av manskapet till förrättande
av sådana arbeten som kasernområdes
renhållning, proviantens tillredning, förrådens
skötsel o. dyl. På grund av att handräck
-ningsarbetena äro av stor omfattning, är
deras ordnande på lämpligaste sätt en
organisationsfråga av vikt, som i viss mån inverkar
redan på grunderna för de värnpliktigas vid
inskrivningen skeende indelning i olika
kategorier med hänsyn till dugligheten till
krigstjänst. M. B-dt.
Handske (ty. Handschuh), en
beklädnadspersedel av skinn till betäckning av handen och
ibland även en del av armen. Det svenska
ordet h. är bruklig benämning på
handbetäckning av skinn,
under det att en sådan
av annat material
(silke, linne, bomull,
ylle m. m.) kallas
vante. Mest i bruk
äro h. av sämskade
skinn och
glacéhand-skar. Klippingshand-skar kommo ur bruk
under 1800-talets
senare del. S. k. gants
de Suède bäras
mycket, ej endast i
Sverige. (Se Han d
skin a k e r i.) — Bruket
av handskar är
urgammalt. Både hos
greker och romare ansågs
det som tecken till
veklighet att bära h.,
men med den asiatiska
lyxens inträngande
blev bruket allmänt
hos romarna. Hos germanerna voro h. eller
vantar vanliga på 700- och 800-talet, och
konungar, adelsmän och prelater buro sådana, ut-
Bild 1. Biskopshandske
från 1400-talets slut.
Detalj av en polykrom
trästaty, föreställande
Thomas Becket och
tillskriven Bernt Notke, från
Skepptuna kyrka i
Uppland, nu i Statens
historiska museum.
Bild 2. Handskar, som tillhört Karl X Gustav. I
Liv-rustkammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
