Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harrison, Frederic - Harrison, John - Harrison, Thomas - Harrison, William Henry - Harrisse, Henry - Harrogate - Harrow (on the Hill) - Harry, Myriam - Harṣa (Harṣavardhana) - Harsdorff, Caspar Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Harrison, J.—Harsdorff
576
arbetade i The Positivist Review, som han
1893 var med om att grunda. H. var
synnerligen produktiv som historisk, filosofisk och
sociologisk författare. Bland hans skrifter
må nämnas »The meaning of history» (1862;
ny uppl. 1894), »Oliver Cromwell» (1888),
»Studies in early victorian literature» (2 bd, 1894
—97), »John Ruskin» (1902), »Memories and
thoughts» (1906), »The creed of a layman»
(1907), »National and social problems» (1908),
»Autobiographic memoirs» (2 bd, 1911), »The
german peril» (1915) och »Novissima verba»
(1921). H. var en starkt individualistisk
liberal, stor franskbeundrare och mycket kritisk
mot all brittisk imperialism. Jfr Austen
Harrison, »Frederic H.: thoughts and memories»
(1926). V. S-g.
Harrison [hä’risn], John, engelsk
urmakare (1693—1776). H. gjorde flera
betydelsefulla uppfinningar, konstruerade 1725, före
G. Graham (se d. o.), den första
kompensa-tionspendeln och redan 1729 den första
krono-metern för bestämning av longituden till
sjöss. B-d.*
Harrison [hä’risn], Thomas, engelsk
krigare och politiker (1606—60), kallad
»kunga-mördaren H.». Han blev 1644 major vid
Fleet-woods rytteri, utmärkte sig vid Marston moor
s. å. och blev en av den nyorganiserade
puritanska arméns inflytelserikaste politiska
ledare, särskilt i parlamentet, dit han invaldes
1646. H. hade 1648 stor andel i tillkomsten
av författningsprogrammet Agreement of the
people, var en av de obevekligaste bland Karl
I:s domare och blev efter konungens
avrättning (jan. 1649) medlem av statsrådet. 1650
—51 förde han under Cromwells fälttåg på
Irland och i Skottland högsta befälet i
England. H. var 1653 en bland de mest
framträdande medlemmarna i
Bareboneparlamen-tet (se Barebone). Cromwell översåg länge
med H:s fanatiska nit men höll honom febr.
1655—mars 1656 i fängelse för stämplingar
med »Femte monarkiens män». Vid
restaurationen 1660 dömdes H. till döden som
kunga-mördare och avrättades (13 okt.). V. S-g.
Harrison [hä’risn], William Henry,
president i Amerikas förenta stater (1773—
1841), son till politikern Benjamin H.
(omkr. 1740—91), som
tillhörde Virginias
ombud i den kontinentala
kongressen och 1782—
84 var guvernör i
Virginia. H. ingick 1791
som fänrik i armén,
utmärkte sig i ett
indiankrig 1798 och blev
1799 ombud i
kongressen för
Nordvästterritoriet. Som guvernör
i territoriet Indiana
(nuv. staterna Indiana,
Illinois, Michigan och Wisconsin) arbetade
han energiskt för bekämpande av smittkoppor
och dryckenskap bland indianerna och vann
genom fördrag med indianstammar (1809) stora
landområden åt unionen. I samband därmed
utbröt en farlig indianresning under ledning
av Tecumseh (se d. o.), men H. tillfogade
indianerna ett förkrossande nederlag vid
Tippe-canoe (7 nov. 1811). Han deltog i kriget mot
England 1812—14, vann 27 sept. 1813 en
seger över engelsmännen och deras
bundsförvant Tecumseh vid floden Thames i Kanada
och blev s. å. generalmajor. H. var 1816—19
led. av kongressens representanthus och 1824
—28 senator för Ohio samt var en kort tid
1828—29 sändebud i Colombia. Av
whigpar-tiet uppställdes han 1836 och 1840 som
presidentkandidat mot M. van Buren och valdes
sistnämnda år efter en bullersam agitation.
Han avled emellertid redan 4 april 1841. blott
en månad efter det att han tillträtt sitt
ämbete. Biogr. av H. Montgomery (1853). V. S-g.
Hariisse [hä’ris], Henry,
fransk-amerikansk historiker (1830—1910), född i Paris,
advokat i New York, sedan bosatt i Paris,
där han ägnade sig åt forskningar om
Amerikas upptäcktshistoria. Utgav bl. a.
»Biblio-theca amerieana vetustissima» (1866;
innehållande en utförlig bibliogr. över verk om
Amerika, utg. 1492—1550), »Christophe Colomb,
son origine, sa vie, ses voyages. sa famille et
ses descendants» (2 bd, 1884—85), »John
Ca-bot, the discoverer of North America, and
Sebastian, his son» (1896) m. fl. — I
Colum-busforskningen intog han länge en ledande
plats. O. Sjn.
Harrogate [hä’rågit], stad i eng. grevsk.
York, West Riding, 30 km v. n. v. om York;
35,500 inv. (1926). Är Englands förnämsta
svavelbad; mycket besökt kurort; kalla
svavelkällor (12°—15° C) och även järnkällor. Ln.*
Harrow (H. o n the Hill) [häYåu ån öo
hi’l], stad i eng. grevsk. Middlesex, 14 km
n. v. om Hyde park i London; 19.468 inv.
(1921). Berömd läroanstalt; grundlädes 1571.
Harry [ari’], M y r i a m, fransk
författarinna (f. 1875 i Jerusalem). Hon är en
representant för turistexotismen i den franska
litteraturen genom skildringar från Österlandet.
»Eröfringen af Jerusalem» (1906) och
»Vällustens ö» (1920) ha översatts till svenska.
Har§a (Harsavardhana), indisk
konung, som regerade 606—648 och småningom
utsträckte sitt välde över stora delar av
Nordindien. H. författade tre av
sanskritlitteraturens bästa dramer, det buddistiska
dramat »Nägänanda» (Ormarnas glädje) samt
komedierna »Ratnävali» (sv. övers, av Hilding
Andersson 1892) och »Priyadarsikä». J. Ch-r.
Harsdorff, Caspar Frederik, dansk
arkitekt (1735—99). Utbildades under
Eigt-ved och Jardin i Köpenhamn samt 1757—62
i Paris. Efter studier i Rom återvände H.
1764 till Danmark med starka intryck av den
antika konsten. H., som anlitades mycket av
hovet för tillfälliga uppgifter, blev kungl.
hovbyggmästare och var 1777—79 konstakad:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
