Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harsyreväxter - Hart - Hart, Albert Bushnell - Hart, Heinrich - Hart, Julius - Hart, sir Robert - Hartal - Hartbest el. Kama - Harte, Francis Bret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Hart—Harte
580
enkla blad (el. fyllodier) och kapselfrukt. Hos
många arter finns tjock, köttig, ofta
knöl-formig jordstam el. lök. över hela Sverige
växer vild vanlig harsyra, O. acetosella,
som har ensamsittande långskaftade blommor
med vita, violettådriga, sällan blå el.
rosenröda kronblad. Hela växten innehåller
kal-ciumoxalat och har sur smak. O. corniculata,
med gula blommor i flocklik ställning, har
ofta rödbruna blad och odlas som
kant-växt. Som prydnadsväxter odlas dessutom
bl. a. O. rosea (från Chile) och O. floribunda
(från Brasilien). Biophytum avviker från
Oxa-lis genom sina parbladiga blad utan uddblad;
B. sensitivum, vars blad äro mycket känsliga
för beröring, odlas i växthus. Om Averrhoa
se d. o. G. M-e.
Hart, se H a r d t.
Hart [hät], Albert B u s h n e 11,
nordamerikansk historiker (f. 1854). Blev 1883
lärare, 1884 e. o. och 1897 ord. prof, i historia
vid Harvard-univ. och 1910 prof, i
förvalt-ningskunskap där. Bland H:s många arbeten
i amerikansk historia märkas »Formation
of the union» (1892; i serien »Epochs of
ame-rican history»; många uppl.), »Guide to the
study of american history» (1897; jämte E.
Channing; ny uppl. 1912), »Salmon P. Chase»
(1899), »Foundations of american foreign
po-licy» (1901), »Slavery and abolition» (1906),
»The Southern south» (1910), »The Monroe
doctrine: an interpretation» (1916), »New
american history» (1917) och »Causes of the war»
(1920). H. har dessutom flitigt verkat som
utgivare av källsamlingar, t. ex. »American
history told by contemporaries» (4 bd, 1897
—1901), »Source readers in american
history» (4 bd, 1902—03) och »The american
nation» (28 bd, 1904—08 och 1918). Som en
av utgivarna av American Historical Review
från dess uppsättande, 1895, till 1909 samt
som universitetslärare och källskriftsutgivare
har H. inlagt stora förtjänster om den
amerikanska historieskrivningens utveckling till
större kritisk skärpa och metodisk
grundlighet. V. S-g.*
Hart, Heinrich, tysk författare (1855—
1906); var jämte sin broder Julius H. (se
d. o.) ledare för den naturalistiska rörelsen,
som bröderna främjade genom »Kritische
Waffengänge» (1882—84) m. fl. publikationer
och teaterkritik i Tägliche Rundschau och
Der Tag. H. var en framstående kritiker,
men hans vittra verk sakna betydelse.
»Ge-sammelte Werke» i 4 bd 1904. H. grundläde
Deutscher Literatur-Kalender (1879). R-n B.
Hart, Julius, tysk författare (f. 1859);
samarbetade med sin broder Heinrich H. (se
d. o.) i tidskrifter och tidningar som
naturalismens banerförare och betydande kritiker.
Han har skrivit dikter, dramer och noveller
samt översatt utländsk poesi. R-n B.
Hart [hät], sir Robert, brittisk
ämbetsman i kinesisk tjänst (1835—1911).
Anställdes 1854 som tolkelev vid brittiska vicekonsu-
latet i Ning-po, var 1858 sekr. hos den
franskengelska styrelsekommissionen under Kantons
ockupering och ingick 1859 i det
nyorganise-rade kinesiska sjötullväsendet. H. blev 1863
dettas chef och 1896
generalinspektör för
hela kinesiska
tullverket och för
postväsendet. Under H:s kloka
ledning blevo
sjötullmedlen det kinesiska
statsverkets säkraste
inkomster. Han var
även nitiskt verksam
för utjämning av
tvister mellan Kina och
utländska makter samt
anlitades ofta av
di
plomatiska kåren i Peking som rådgivare. Vid
boxarupproret 1900 förstördes även H:s hus,
varvid hans historiskt värdefulla, under 40 år
förda dagböcker gingo förlorade. H. återvände
1908 till England. 1893 blev H. brittisk
baro-net. Kinesiska förhållanden har han skildrat
i »These from the land of Sinim» (1901; ny,
tillökad uppl. 1903). V. S-g.
Hartal, indisk benämning på ett slags
protest- och sorgedemonstrationer i form av all
handels och rörelses avstannande för bestämd
kortare tid, några timmar eller dagar.
Nationaliströrelsen i Indien har ibland använt
denna demonstrationsform för att protestera
mot misshagliga regeringsåtgärder eller mot
det brittiska väldet över huvud. V. S-g.
Hartbest el. Kam a, Bubalis caäma, tillhör
koantiloperna (se d. o.) bland antiloperna. Den
är en stor antilop med smalt huvud och
jämförelsevis små horn, som äro vridna utåt och
bakåt. Till färgen är den ovan kanelbrun,
undertill vit. Förr fanns den allmänt i
hjordar på Sydafrikas grässtäpper men är numera
flerstädes utrotad och förekommer huvudsaki.
endast i Transvaal. T. P.
Harte [hät] Francis Bret,
nordamerikansk författare (1839—1902). Fick redan
som elvaåring en dikt tryckt i en tidning.
Fyra år senare miste han sin fader och
flyttade sedan till
Kalifornien, där han prövade
sin lycka som
skollärare, skatteindrivare,
expressbud, provisor,
guldsökare och
sät-tare, övergick från
sät-tare till tidningsman
och blev bl. a.
medarbetare i The Golden
Era och The
Califor-nian. H. skrev dikter
och berättelser med
det bestämda målet att
skapa en verklig litteratur om »vilda västern»
och använde därtill det rika och brokiga stoff,
som hans minne gömde från det omväxlande
liv han fört. 1865 utkom diktsamlingen »The
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
