- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter /
653-654

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hávamál - Havana, La - Havandeskap (Grossess, Graviditet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

653

Havana—Havandeskap

654

verkad av kristen
åskådning och sydländsk kultur,
kan H. knappast skattas
nog högt. Litt.: F.
Jönsson, »H.» (1924). E. W-én.

Havana, La [lacoa’na],
se H a b a n a.

Havandeskap
(Gros-s e’s a, G r a v i d i t é t), det
tillstånd, i vilket kvinnan
befinner sig, då hon inom
sig bär ett befruktat ägg.
H:s normala längd utgör
ung. 40 veckor eller 280
dagar eller 10 mån. om 4
veckor, s. k.
havandeskaps-månader. Man brukar
bestämma den ungefärliga
tiden för h:s slut eller
förlossningens inträdande
genom att från l:a dagen i
sista regleringen räkna 1
år framåt i tiden, så draga
ifrån 3 månader och lägga
till 7 dagar. Är
tidpunkten för det befruktande
samlaget känd, har man
att räkna ung. 9
kalendermånader framåt. På goda

grunder antages, a,tt själva befruktningen eller
sammansmältningen mellan den manliga
könscellen, spermatozoen, och den kvinnliga,
ägget, sker i endera äggledaren och att denna
sammansmältning icke äger rum i omedelbar
anslutning till samlaget utan dagar, kanske
veckor, senare. Genom äggledaren flyttas det
befruktade ägget ned i livmoderns hålighet,
där det fastnar i den ansvällda slemhinnan,
äter sig in i och hämtar näring ur denna samt
utvecklas (se Ägg). På så sätt uppstår det
normala h., även kallat inomkveds-
(intra-uterint) h. Undantagsvis hejdas det
befruktade ägget i sin passage ned till
livmodern och utvecklas i äggledaren, i sällsynta
fall i äggstocken. Därvid uppkommer en för
kvinnan oftast mycket farlig form av
graviditet, s. k. utomkveds-
(extraute-r i n t) h. — Ägget och det däri bildade
fost-ret tillväxa utomordentligt hastigt (se F o
s-t e r). Medan livmodern, det organ, som
normalt tjänar till fäste och behållare för
ägget, i tomt tillstånd har ungefärlig form
och storlek av ett tillplattat päron, har
den redan i 4:e havandeskapsmånadens slut
nått ett manshuvuds storlek samt stigit
upp i bukhålan ur lilla bäckenet. I 6:e
månaden når den upp till naveln och i 9:e
månaden till bröstkorgsranden, utfyllande
större delen av bukhålan. Ägget utfyller först
vid 4:e månadens slut fullständigt livmoderns
håla. Det omslutes då runt om av den starkt
ansvällda livmoderslemhinnan, deci/dua eller
äggfästande hinnan, och begränsas ytterst av
åderhinnan, cho’rion, och därinnanför av
vattenhinnan, a’mnion. På det ställe, där ägget

Schematisk framställning av decidua- och placentabildningen vid slutet av
havandeskapets andra månad.

tagit fäste, ha decidua och chorion utvecklats
synnerligen starkt, varigenom moderkakan,
place’nta, uppstått. Äggsäcken innehåller en
vattenklar vätska, fostervattnet, vari fostret,
genom navelsträngen sammanhängande med
moderkakan, fritt rör sig. Fostret skyddas
därigenom till en viss grad för tryck och
stötar, varjämte navelsträngen bevaras för
hopklämning. Vid 5:e havandeskapsmånadens
slut har fostret nått en sådan utveckling, att
dess rörelser av kvinnan kännas:
fosterrörelser; de genom fosterhjärtats
sammandragningar uppkomna hjärtljuden,
fosterljud, kunna då vid undersökning höras.
Ett så pass utvecklat foster kallas h a 1
v-gånget. De nämnda tecknen på fostrets
tillvaro äro de tidigaste osvikliga tecknen
på h. Dock kan numera genom
röntgenundersökning foster påvisas redan i 3:e
havande-skapsmånaden. Tidigare uppträdande övriga
tecken, ss. regleringens uteblivande,
kväljningar eller kräkningar, bröstens ansvällning,
livmoderns tillväxt o. a., göra h. mer eller
mindre sannolikt, för såvitt andra
orsaker, som kunna framkalla samma
rubbningar, genom undersökning kunna uteslutas.
Under h:s sista månader kunna olika delar
av fostret genom yttre undersökningar
särskiljas och fosterläget bestämmas.

Ehuru h. är ett fysiologiskt, icke ett
sjukligt tillstånd, inträda lätt rubbningar däri,
om icke ett naturenligt, hygieniskt
levnadssätt iakttages — något som dock är långt
ifrån detsamma som ängslig aktsamhet eller
pjosk. Erfarenheten har lärt, att en frisk
havande kvinna mår bäst, om hon avviker så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free