Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havel - Havelock - Havelock, sir Henry - Havenstein, Rudolf - Haverhill - Haveri - Haveritjänst el. Skyddstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Havelock—Haveritjänst
658
see, Planer See m. fl.), och mynnar i Elbe
23 m ö. h., efter ett lopp av 341 km, därav
315 km segelbara; 24,350 kvkm flodområde.
Viktigaste bifloder äro från vänster Spree och
från höger Rhin. H. står genom Finowkanalen
och Berlin-Stettiner-Kanal (Berlin Spandauer
Schiffahrtskanal) i förbindelse med Oder,
genom Teltowkanalen med Spree, genom Plauer
Kanal och Ihlekanalen med Elbe. — H a v e
1-1 a n d, landskap, som på tre sidor omges av
Havel, på den fjärde, norra, av Rhin och
Ruppi-ner Kanal, omfattar 2.310
kvkm med 132.-60 inv. (1925).
Havelock [häMåk], eng., av
vitt, lätt tyg sydd, från hatten
eller militärmössan baktill
nedhängande betäckning för
nacken och halsen mot
solhettan (se bild); uppkallad efter
sir Henry H. (se nedan).
Havelock [hä’vlåk], sir Henry, engelsk
härförare (1795—1857). Blev 1815
underlöjtnant, tog 1823 transport till Indien, där han
1824—26 deltog i kriget i Burma, som han
beskrivit i »History
of the Ava campaign»
(1828), deltog sedan
med utmärkelse i
krigen mot Afganistan
(skildrat i »Memoirs of
the afghan campaign»,
2 bd, 1841) och mot
si-kherna samt
utnämndes 1854 till överste
och generaladjutant
vid
regeringstrupperna i Indien. 1856
deltog han i fälttåget mot
Persien och fann året därpå vid sin återkomst
seapoysupproret i full låga. H. fick befälet
över den armékår, som från Kalkutta skulle
undsätta Cawnpore och Lucknow. Efter flera
segrar inträngde han 17 juli i Cawnpore och
besatte 25 sept. citadellet i Lucknow, där han
fick utstå en belägring, tills han undsattes
i mitten av nov. En vecka senare avled H.;
han var varmt religiös och har i England
kommit att betraktas som en nationalhjälte.
— Biogr. av bl. a. W. Broek (1858; 12:e uppl.
1882) och A. Forbes (1890). (J. Ch-r.)
Havenstein [häTonJtain], Rudolf, tysk
finansman (1857—1923). Anställdes 1890 i
preussiska finansministeriet, blev 1900 chef
för preussiska statsbanken och var från 1908
chef för tyska riksbanken. Han bidrog som
sådan under världskriget att göra
penningpolitiken till ett huvudmedel för krigslånens
snabba och förmånliga placering. Därmed
lade han ock grunden till det tyska
penningväsendets ödeläggelse. Efter krigets slut lät
H. finansieringen med sedelpressen ohindrat
fortgå utan gräns och ställde sig avvisande
även mot försöken att, vid sidan av den
nästan värdelösa pappersmärken, skapa
bankinsättningar i fast penningvärde. E. Hkr.*
Haverhill [hä’varil], industristad i
Massachusetts, U. S. A., 50 km n. om Boston, vid
Merrimac river; 49.232 inv. (1925). Stor
tillverkning av skodon (omkr. 10,000 arb.).
Haveri, skada och förlust, som härleda sig
från olycka under sjöresa. Man skiljer mellan
gemensamt h. och enskilt h.
Räddning från sjöfara kan stundom vinnas
genom en uppoffring, som närmast
drabbar fartyget eller lasten eller någon del
av denna. Lagstiftningen om gemensamt
h. vilar på den grundtanken, att en sådan
uppoffring bör bäras av samtliga de
intresserade och att därför den, som i första hand
drabbas av uppoffringen, skall få ersättning
av de övriga. Enl. svenska sjölagen av 12
juni 1891 räknas som gemensamt h. all skada,
som till räddning ur en gemensamt hotande
fara med avsikt tillfogas fartyg eller last,
ävensom all annan uppoffring, som göres
för sådant ändamål, så ock skada och
kostnad, som vållas eller uppkomma till följd av
dylik åtgärd. På grund av reglerna för
gemensamt h. ersättas sålunda bl. a.: gods och
fartygs tillbehör, som man kastar över bord
för att lätta fartyget i sjönöd, master,
segel o. a. redskap, som kapas, samt ankare
och kätting, som frånstickas för att rädda
fartyg och last. Gemensamt h. skall gäldas
av fartyg, frakt och last i förhållande till
varderas värde, på sätt i sjölagen närmare
angives. Härvid skola icke blott de räddade
utan även de offrade värdena bära sina resp,
andelar av förlusten. Haveribidragen påvila
i huvudsak blott vad som räddats eller
värdet av detta. Ä andra sidan är fordran på
haveribidrag tryggad genom sjöpanträtt (se
d. o.). Utredning och fördelning av
gemensamt h. verkställas av därtill förordnade
tjänstemän, dispaschörer (se d. o.). Om
rättsförhållandena, då sjöförsäkrade föremål ingått
i gemensamt h., finnas regler i lagen om
försäkringsavtal 8 april 1927. En särskild lag
s. d. ger regler för dispaschörs befattning
med försäkringstvister. — Det gemensamma
h:s grundprincip har i olika länders sjörätter
genomförts under många skiftningar rörande
enskilda punkter. Till skiljaktigheternas
utjämning ha uppställts internationella regler för
haverifördelning. De nu vanliga äro de s. k.
York-Antwerpenreglerna i en i Stockholm 1924
antagen redaktion. Reglerna erkännas i stor
utsträckning som bindande genom klausuler
i certepartier och konossement.
Enskilt h. bestämmes av svenska
sjölagen väsentligen på negativt sätt: all skada
och kostnad, som uppkomma genom
olyckshändelse under sjöresa och ej äro att hänföra
till gemensamt h. För enskilt h. gäller som
regel, att skadan bäres av den, som närmast
drabbats därav. Litt.: J. Jantzen, »Lärobok
i sjörätt» (utg. av P. Hasselrot, 1908); P.
Hasselrot, »York-Antwerpen-reglerna 1924»
(1928). A. E-g. (A. H-k.)
Haveritjänst el. Skyddstjänst, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
