Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedén, Abraham Karl Erik - Hedenblad, Ivar Eggert - Hedenborg, Johan - Hedendom, Hedningar - Hedengren, David - Hedengren, Olof Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Hedenblad—Hedengren
708
teckning av J. Landquist, samt 1927 en övers,
av Caesars »Anteckningar om galliska
kriget». Stark entente- och fredsvän och
fruktande en aktivistisk strömnings inverkan på
svensk politik under världskriget,
invecklades H. 1916 i den s. k. förräderiprocessen,
förd mot Z. Höglund, I. Oljelund och H.; en
artikel av H. i Stormklockan, som hänvisat
till storstrejk som yttersta medel att hindra
Sveriges deltagande i kriget, hade bidragit
till sammankallande av en
arbetarfredskon-gress i Stockholm, där H. som gäst höll ett
föredrag; häktad 22 mars, frikändes H. 6
sept. av Högsta domstolen. Som verksam
tidningsman och essäist med mångsidiga
humanistiska intressen och som en briljant
föreläsare var H. det svenska socialdemokratiska
partiets hittills främste folkupplysningsman.
Han förenade kvickhet och ideellt patos. Hans
satir var än svidande, än mera godlynt
raljerande. H:s kulturprogram var genomträngt
av kärlek till den hellenska antiken; han
stred för de klassiska språkens stärkta
ställning vid svenska läroverk. Han utövade även
en kraftfull och stridbar litteraturkritisk
verksamhet (jfr 2 bd litteraturkritik i »Valda
skrifter»). J. L-t.
Hedenblad, Ivar Egger t, dirigent och
tonsättare (1851—1909). Blev student i
Uppsala 1871, fil. kand. 1878, studentkårens
sånganförare 1875 och director musices vid univ.
1881, därjämte ledare av O. D. och
Filharmoniska sällskapet i Uppsala (1895—99 även
Filharmoniska sällskapet i Stockholm). H.
vann erkännande särskilt vid
studentsångarfärderna till Paris (1878, 1900) och till städer
i Tyskland. Han komponerade festkantater,
manskörer m. m. och utgav den rikhaltiga
samlingen manskörer »Studentsången» (4 bd).
— Litt.: K. Nyblom, »I. E. H.» (1910). T. N.
Hedenborg, Johan, läkare och
forskningsresande (1787—1865). Blev med. dr 1822,
läkare vid svenska legationen i
Konstantin-opel 1825 samt företog under de följande åren
studieresor i Orienten,
varunder han samlade
naturalier och
antikviteter i Mindre Asien,
Cypern, Syrien,
Palestina, Arabien,
Egypten samt n. ö. Afrika
(Kordofan, Sennar,
Sudan m. fl. länder). På
1840- och 1850-talet
var H. bosatt på
Rhodos, där han 1861 blev
svensk-norsk konsul.
1863 bosatte han sig i
Florens. Hans betydande samlingar finnas i
Riksmuseum och Uppsala univ. Led. av
Vet.-akad. 1833, fick H. 1834 professors titel. Om
sina resor skrev han flera arbeten, bl. a.
»Turkiska nationens seder, bruk och
kläde-drägter» (1839—42) samt »Resa i Egypten och
det inre Afrika åren 1834 och 1835», d. 1 (1843).
Hedendom, Hedningar. Då
kristendomen på 300-talet slagit igenom i det
romerska riket, började man kalla den gamla
religionens anhängare för pagäni, lantbor,
emedan .de gamla kulterna längre hållit sig på
den konservativa landsbygden än i städerna.
Enl. äldre uppfattning skulle detta pagani i
de germanska språken ha återgivits med
hei-den, sv. hedning, d. v. s. skogsbor, hedbor.
Nyare forskare förmoda dock, att ett av subst.
haipa, »skog», bildat adjektiv, haipina, vild,
barbarisk, av germanerna använts som
folknamn för vissa österut boende stammar. Med
detta folknamn har man senare återgivit grek.
ethniko’s, lat. gentilis, en, som hör till folken,
go’jim, i motsats till Israel, senare i motsats
till den kristna kyrkan, en »hedning».
I dogmatiskt språkbruk betecknade h. i
äldre tider alla icke-bibliska religioner.
Numera undantages vanl. även
muhammedanis-men från de hedniska religionerna, då den
med viss rätt kan betraktas som ett sidoskott
till kristendomen. Som religionsvetenskaplig
term har ordet numera kommit ur bruk. I
den mån det uttrycker en traditionell
värdesättning, som ställer tre högre monoteistiska
religioner som motsats till övriga »lägre»
religionsformer, är det missvisande, då även
klart monoteistiska system, t. ex. indisk teism,
och över huvud så högtstående religioner som
buddismen betecknas som h. T. A-æ.
Hedengren, David, militär (f. 1858 12/2),
son till O. G. H. Blev underlöjtnant vid Svea
art.-reg:te 1877, var artilleristabsofficer 1886
—98, militärattaché i Paris 1895—97 och i
Petersburg 1900—03, blev major vid
Generalstaben 1901, fälttygmästare 1903, överste och
t. f. chef för Svea art.-reg:te 1905, chef för
Smålands art.-reg:te 1908, generalmajor,
ge-neralfälttygmästare och inspektör för
artilleriet 1915, inspektör för militärläroverken 1919,
generallöjtnant 1922 samt fick avsked ur
aktiv tjänst 1923. M. B-dt.
Hedengren, Olof Gabriel, jordbrukare,
andlig folktalare (1812—70). Blev 1836
löjtnant vid Svea art.-reg:te, avsked 1839.
Ägnade sig med iver åt skötseln av sin
fädernegård Riseberga samt
var en av
banbrytar-na för täckdikning,
förbättrad
kreaturs-avel och övergång från
övervägande
sädespro-duktion och
brännvinsbränning till
ra-rationellt jordbruk
med uppfödande av
gödkreatur och
alstring av
mejeriprodukter. Han anlade
tegelbruk för
tillverkning av täckdikesrör.
lantbruksskolor inrättades på Riseberga 1850.
Varmt intresserad för framåtskridande på
alla områden, deltog han i reformmötena i
En av rikets första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
