Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hildegard av Bingen - Hildén, Knut Henrik - Hilderik - Hildesborg - Hildesheim - Hilditch, Jacob - Hilfeling, Carl Gustaf Gottfrid - Hilferding, Aleksandr Fedorovitj - Hilferding, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Hildén—Hilferding
1012
ret Disibodenberg och grundade 1147 ett
dotterkloster på Rupertsberg vid Bingen, där hon
dog. Från 1141 upptecknade hon sina
uppenbarelser, som mest rörde sig om dom över
kejsardöme, påvedöme, kyrka och prästerskap.
Valda skrifter i ty. övers, av J. Bühler (1922).
Biogr. av H. Riesch (3:e uppl. 1920). A. G-w.
Hildén, Knut Henrik, finländsk
författare och litteraturhistoriker (f. 1884 25/e).
Disputerade 1920 med avh. »Studier af
naturen i stormaktstidens verklighet och dikt»,
följd av »Studier av naturen i Linnéseklets
svenska diktning» (1925). Han blev 1926
docent i svensk litteratur vid Helsingfors univ.
Som skönlitterär författare debuterade H.
1910 med novellsamlingen »Indiansommar»
och har därefter publicerat ett tiotal verk
(romaner, noveller och på Svenska teatern i
Helsingfors uppförda skådespel), bland vilka
må nämnas berättelserna »Storön» (1914) och
»Folket på krogen» (1921) samt skådespelet
»Barnet» (1919). Hans författarskap har sin
styrka i de friska, verklighetstrogna
skärgårdsskildringarna. H. E. P.
HiJderik, konung över vandalerna (omkr.
457—533), se Vandaler.
Hildesborg, gods i Härslövs socken,
Malmöhus län, vid Öresund, 5 km n. om Landskrona;
300 har, därav 270 har åker; tax.-värde
725,400 kr. (1927). Bildades 1806 och har
tillhört bl. a. släkterna Wachtmeister och von
Hallwyl. Nuv. ägare: R. de Maré.
HFIdesheim [-halm]. 1. Furstbiskopsdöme
i forna Tyska riket. Uppstod ur ett av Karl
den store grundat stift, av Ludvig den fromme
flyttat till platsen för nuv. staden H., och blev
genom sin domskola ett viktigt lärdomssäte,
under biskop Bernward (se d. o.; 993—1022)
tillika säte för kyrkobyggnads- och annan
kyrklig konst. Stiftet vann stora besittningar,
biskoparna fingo på 1200-talet riksomedelbar
värdighet, och staden blev medlem av
hanse-förbundet. Genom Hildesheimska
stifts-f ej den (1519—23) förlorade H. flertalet av
sina besittningar till hertigarna av
Braun-schweig-Wolfenbüttel. men 1643 restituerades
större delen. 1803 sekulariserades stiftet; dess
besittningar kommo 1815 till Hannover och
1866 till Preussen.
2. Stad i prov. Hannover vid Innerste (ett
tillflöde till Leine), mellan höjderna n. v. om
Harz vid övergången till slättlandet; 58,041
inv. (1925; 1/3 katoliker). Är huvudstad i
reg.-omr. H. (5.353 kvkm, 604.119 inv., 1925) och
livlig handels- och industristad, till sina inre
delar bibehållen i oförändrat skick från den
forna biskops- och köpmanstiden. Egendomliga
för H. äro de talrika gamla borgarhusen från
1400- till 1600-talet, korsvirkeshus, mestadels
i övergångsstil från gotik till renässans, med
rikt snidade fasader, de övre våningarna
framspringande över närmast lägre (typiska äro
Knochenhaueramtshaus, 1529, bild 2,
Roland-haus, bild 3, och Simsonhaus, bild 6).
Rådhuset (bild 7) är från 1200- till 1500-talet.
Genom sina kyrkor intar H. en central plats
inom den romanska kyrkokonstens utveckling
i Tyskland. Äldst är Mikaeliskyrkan (bild 5),
en treskeppig romansk basilika, urspr.
bene-diktinklosterkyrka, nu evangelisk, byggd 1001
—33, efter en eldsvåda 1034 ombyggd och
ånyo invigd 1186. Domen, till väsentliga
delar från 1100-talet, har genom ombyggnader
fått övervägande sengotisk karaktär i det
yttre och barock i det inre; där bevaras
konstalster från biskop Bernwards verkstad
(»Bern-wardsdörrarna», Kristus- el.
Bernwardskolon-nen; se Bernward). Av övriga kyrkor
märkas Godehardskyrkan (1133—72; bild 4),
en av de märkligaste och bäst bevarade
romanska kyrkorna i Tyskland, Heliga korsets
kyrka (romansk), Andreaskyrkan, evangelisk
stadskyrka (gotisk). H. är säte för evangelisk
generalsuperintendent och katolsk (exemt; jfr
Exemtion) biskop. Järngjuterier,
tillverkning av ugnar, lantbruksmaskiner m. m.
Handel med socker, spannmål och gödselmedel.
— Om H:s äldre historia se ovan 1. 1542
infördes reformationen, ödeläggelserna
under trettioåriga kriget medförde en långvarig
nedgång. Ang. Hildesheimfyndet se
Guldsmedskonst, sp. 1258 och bild 6.
Hilditch, Jacob, norsk författare (f. 1864).
Debuterade 1889 med en samling berättelser,
som följts av ytterligare elva (»Samlede
for-tællinger», 7 bd, 1918). H. är mycket populär;
han skildrar med varm känsla småfolks liv,
oftast med motiv från ö. Norge.
»Trangviks-posten» (utg. anonymt; 3 bd, 1900—07) är en
lustig parodi på en småstadstidning. R-n B.
Hilfeiing, Carl Gustaf Gottfrid,
an-tikvitetstecknare (1740—1823). H. var först
ritlärare, sedermera kungl. dansk
antikvitets-ritmästare med uppgift att avteckna
forn-lämningar av alla slag, mest i Skåne och
Blekinge. Omkring 1788 började H. företaga
liknande forskningsresor i Västergötland,
Småland, på Öland och Gotland, på
bekostnad av Pehr Tham på Dagsnäs. Resultaten
nedlade han i dagböcker, de flesta nu
förvarade i Kungl. bibi, (under sign. F. m. 57: 1—
13); några finnas i Köpenhamns kungl. bibi,
(sign. Ny kongel. saml. 409). De äro alla rikt
illustrerade med teckningar, planritningar
m. m. och av största värde för den
antikvarisk-topografiska forskningen. (O. W-n.)
Hilferding, Aleksandr Fedorovitj,
rysk skriftställare (1831—72), ämbetsman.
Skrev om flera slaviska folks språk och
historia, delvis i slavofil anda, och gjorde sig högt
förtjänt om den ryska folkloristiken genom
att insamla och utgiva gamla hjältesånger,
by-liner. A. A-t.
Hilferding, Rudolf, tysk nationalekonom
och politiker (f. 1877). H. är född i Wien,
blev 1901 med. dr men ägnade sig snart
uteslutande åt nationalekonomiska studier och
socialdemokratisk publicistisk verksamhet.
Han flyttade 1906 till Berlin, var 1907—15
politisk medarbetare i Vorwärts, övergick se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
