Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holbein, Hans, d. y. - Holberg, Ludvig (författare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Holberg, L.
1176
1526—28 och 1532—43. H. utbildades till
konstnär i faderns verkstad i Augsburg,
mottog under ungdomen intryck av Hans
Burgk-mair och var från 1515 verksam i Basel. Från
fadern hade han tagit i arv det utpräglade
sinne för porträttkaraktär, som röjer sig i
hans vid nitton års ålder utförda dubbelbild
av borgmästare Jakob Meyer och dennes hustru
(konstmuseet i Basel). 1517—19 vistades H.
i Luzern och Milano, återvände 1519 till
Basel och målade s. å. porträttet av juristen
Bonifatius Amerbach, bekant som
grundläg-gare av Holbeinsamlingarna i Basel. 1521 fick
han måla historiska scener på stora
rådhussalens väggar. Under de följ, åren tillkommo
flera betydande kyrkliga konstverk, den
genom sin sakliga kraft och sitt formala
mästerskap starkt verkande bilden av den döde
Kristus i graven, avsedd som sockel till en
altaruppsats (bild 2), två altarflyglar med
helgonen Georg och Ursula (i Karlsruhe), en
Maria mellan en helig biskop och ett
riddar-helgon, Ursus (i Solothurns museum), ett
pas-sionsaltare (i Basel), ett par altarflyglar med
»Herdarnas och konungarnas tillbedjan» (i
Freiburg im Breisgau) samt den s. k.
borgmästare Meyers madonna (i storhertigens av
Hessen-Darmstadt ägo; bild 1). I alla dessa
axbeten spåras inverkan av den lombardiska
konsten, av Lionardo och hans skola. Dramatisk
intensitet har nu efterträtt det ansträngt
teatraliska i ungdomsarbetena; en ädel, mänsklig
värdighet utmärker gestalterna. Av religiös
innerlighet finns däremot föga. Erasmus’
överlägsna intellektualism har H. mästerligt fått
fram i sina porträtt av honom (det bästa i
Louvre i Paris); se bild till art. E r a s m u s,
sp. 938. Den helt världsliga, skeptiska och
satiriska synen på livet öch människorna har
H. uttryckt i sin berömda bildserie
»Dödsdansen» (se bild 6 till art. Döden i
bildande konst), som torde ha tecknats
mellan 1523 och 1526 och som i träsnitt av Hans
Lützelburger utgavs 1538 i Lyon. Denna uppl.
innehåller endast 41 bilder; i allt har H.
tecknat 58, som samtliga finnas i en Lyonupplaga
av 1562. H:s illustrationer och
bokutsmyckningar från dessa år äro synnerligen talrika
och betydande. Han har genom dessa
teckningar och sina mönsterritningar för
konst-slöjdsalster i väsentlig grad bidragit att
utforma den tyska renässansens dekorativa stil.
1526 reste H. till England, där kanslern
sir Thomas More blev hans gynnare. Han
utförde för denne en stor familjebild (nu blott
en skiss kvar) och porträtterade även andra
spetsar inom hov och kyrka (bild 3). I aug.
1528 var konstnären åter i Basel. Där
porträtterade han sin hustru och sina två barn (bild
4), en målning, som både genom
kompositionens fulländning och uttryckets innerlighet
tillhör hans yppersta arbeten. Vistelsen i
Basel räckte till 1532 och upptogs mest av
monumentala arbeten. H. återvände sedan
till London, där han fann en välvillig
kund
krets i köpmännen vid det tyska faktoriet
Stahlhof. Med hovkretsarna stod han
alltjämt i förbindelse. Han porträtterade i en
stor dubbelbild de franska sändebuden Jean
de Dinte ville och George de Sel ve (i National
gallery; se plansch 3 till Engelsk konst).
Fr. o. m. 1536 var H. i konung Henrik VIlLs
tjänst, porträtterande konungen själv (se bild
vid Henrik, sp. 860), drottningarna Anna
av Kleve (i Louvre), Jane Seymour (i Wien)
och Katarina Howard m. fl. Hela engelska
hovet och den högsta aristokratien passerade
genom Holbeins verkstad (bild 5—6). De,
som ej återgivits i till våra dagar
bevarade målningar, återfinnas i H:s mästerliga
teckningar. De flesta av dessa
porträttstudier finnas på slottet Windsor. Under detta
skede utvecklar H. även en genom omfång och
värde betydande verksamhet som
konstslöjds-tecknare. En skissbok med teckningar till
konstslöjdsföremål finnes i British museum i
London, en annan i Basel, en tredje, numera
förlorad, återges i kopparstick av W. Hollar.
Som konstnär genomlöper H. utvecklingen
från den traditionsbundne andaktsmålaren
till den frigjorde renässansmästaren, som
söker sin publik och sin fördel var han bäst kan
finna den. När de religiösa motiven till följd
av reformationen ej längre ta honom i
anspråk, ägnar han sig helt åt de nya uppgifter,
som tidevarvet ger i ersättning, porträtt
och profant monumentalmåleri. Han binder
aldrig sin personlighet vid någon eller något,
han tar aldrig ståndpunkt, förkunnar och
biktar aldrig, han endast iakttager och gestaltar,
och hans konst kommer redan tidigt att bära
en prägel av orubblig objektivitet. Denna
egenskap jämte en stark känsla för stil,
fulländning och förfining gjorde honom danad till
hovkonstnär i ordets förnämaste bemärkelse.
H. är i själva verket den ende nordeuropeiske
1500-talsmålare, som mäktat självständigt
skapa i den italienska högrenässansens anda.
Litt.: P. Ganz, »H. H. der Jüngere. Des
Meisters Gemälde» (1912; i »Klassiker der
Kunst», bd 20) och »Handzeichnungen von
H. H. dem Jüngeren» (2:a uppl. 1923; urval
ur en större uppl., 1911 f f.); A. B.
Chamber-lain, »H. H. the younger» (1913); U. Christoffel,
»H. H. der Jüngere» (1926). A. L. R.
Holberg [håT-], Ludvig, baron, dansk
författare (1684 3/i2—17 5 4 28/i). H. var född i
Bergen; fadern, Kristen Nielsen, hade tjänat
sig upp från simpel soldat till överstelöjtnant
och kommendant på Bergenhus, och modern,
Karen Lem, var dotterdotter till biskop L.
Munthe i Bergen. Tidigt fader- och moderlös,
kom H. till en morbror i Bergen, besökte där
latinskolan och blev 1702 student i
Köpenhamn. Ett par år senare begav han sig efter
avlagd teol. examen ut på en utländsk resa,
som förde honom till Holland och Tyskland.
1706—08 studerade han i Oxford, återvände
därpå till Köpenhamn och var 1709—14 alumn
vid Borchs kollegium (se B o r c h, O.). Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
