Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm, Thomas Campanius - Holma - Holma, Harri Gustaf - Holma-Hälsinglands linspinneri & väveri a.-b. - Holmamiral - Holmasandsten - Holmberg, Axel Emanuel - Holmberg, Bror Alexander - Holmberg, Cecilia Ulrika Laura Lovisa Bååth- - Holmberg, Einar Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Holma—Holmberg, E. A.
1202
med huvudsaklig ledning av sin farfars
anteckningar »Kort beskrifning om provincien
Nya Swerige uti America» (1702), det första
tryckta arbetet om Nya Sverige och en
värdefull källa till Pennsylvanias äldre historia.
Alla dess kopparstick ha utförts av H.
Holma, säteri i Brastads socken, Bohuslän,
nära v. stranden av inre Gullmarsf jorden;
668 har, därav 223 har åker; tax.-värde
360,000 kr. (1927). Gjordes i slutet av
1700-talet till fideikommiss inom släkten Bundsen
och innehaves (1928) av prof. Otto Pettersson.
Holma, Harri Gustaf, finländsk
orientalist och diplomat (f. 1886 14/4). Disputerade
1911 med avh. »Die Namen der Körperteile
im Assyrisch-Babylonischen» och blev 1913
docent i assyriologi och semitisk filologi vid
Helsingfors univ. Han inträdde 1918 i
utrikesministeriets tjänst, blev 1919
legations-sekr. i Köpenhamn, 1920 chargé d’affaires och
1921 envoyé i Berlin (ackrediterad jämväl i
Wien) samt 1927 envoyé i Paris. H. E. P.
Holma-Hälsinglands linspinneri & väveri
a.-b., Forsa och Madängsholm, har
linbered-ningsverk, linspinneri och blekeri dels i Forsa
socken, Hälsingland, dels i förening med
linne-väveri vid Madängsholm i Baltaks socken,
Skaraborgs län. Firman grundad 1889, bolag
1907, aktiekap. 1,740,000 kr., årligt tillv.-värde
6,000,000 kr., 550 arb.
Holmamiral kallades på 1600- och 1700-talet
befälhavaren för flottans örlogsstation och
varv på Holmen (Skeppsholmen) i Stockholm;
i Karlskrona kallades chefen för
skeppsbygge-riet, smedjorna och repslageriet vice h. Ö-g.
Holmasandsten, se Blekinge, sp. 493.
Holmberg, AxelEmanuel, fornforskare,
författare (1817—61). Prästvigdes efter
studier i Lund, blev pastorsadjunkt i Bohuslän
och ägnade sig där åt fornforskning och
topografi. H.s
»Bohusläns historia och
beskrifning» (1842—45;
2:a uppl. 1867) gjorde
epok i den svenska [-landskapsbeskrivning-en,-]
{+landskapsbeskrivning-
en,+} ej minst genom
teckningarna av
folklivet och naturen samt
de rikhaltiga
arkeologiska uppgifterna.
»Skandinaviens
hällristningar» (1848—49)
blev genom de många
avbildningarna och den om vidsträckt
beläsenhet vittnande texten ett huvudverk. H:s
ära är här ej endast den vetenskaplige
bear-betarens utan även till stor del upptäckarens.
Han skrev även det populära arbetet
»Nordbon under hednatiden» (1852—54; ny uppl.
1871). Efter 16 års tjänstgöring som
pastorsadjunkt blev H. i Stockholm sekr. i en
kommitté rörande städernas beskattning samt
skrev bl. a. »Hasslidalen» (1851), »Dragsmarks
kloster och sagan om Axel och Valborg»
(1856) och en skrift om böndernas eländiga
ställning på de Hvitfeldtska stipendiegodsen
(1848). T. J.A.*
Holmberg, Bror Alexander
Ludvig, kemist och högskollärare (f. 188 1 30/7).
Fil. dr i Lund 1906, docent vid Lunds univ.
1906—15, prof, i organisk och analytisk kemi
vid Tekniska
högskolan 1915—19 och i
organisk kemi där från
1919. H:s viktigaste
och flesta arbeten
behandla dynamiskt-ste-reokemiska problem,
såsom
reaktionshastighet och
reaktionsmekanism vid optiskt
aktiva organiska
föreningars omsättningar. Ett av H.
upptäckt fenomen är kat-
ionskatalysen (se K a tion). Vidare har H.
ägnat sig åt utforskandet av den av P.
Walden upptäckta optiska omlagringen (se
Optisk omlagring). — H. har även
kemiskt-tekniskt undersökt träsprit,
avfalls-lutarna vid cellulosafabrikationen och de vid
destillation av svenska skiffrar erhållna
oljorna. G. S-ck.
Holmberg, Cecilia Ulrika Laura
Lovisa Bååth-, författarinna (1857—
1920), syster till A. U. Bååth och 1877 g. m.
Teodor Holmberg (se dessa ord). Som
lärarinna vid Tärna folkhögskola, där hennes
make 1876 blivit föreståndare, utövade fru H.
en gagnerik verksamhet och tog sedermera
livlig del i hans etiska strävanden. Mest blev
hon känd genom ett alsterrikt författarskap.
Fru H. skrev populära biografier över bl. a.
Garibaldi (1892), Ch. G. Gordon (1894; ny
uppl. 1913), Fr. B. v. Schwerin (1901), Schiller
(1905) samt Theodor Körner och hans fader
(»Far och son», 1907; 5:e uppl. 1919). Av
hennes många övriga böcker må nämnas
»Frihetens sångarätt i Sverige på 1840-talet» (1889),
Lundaromanen »När seklet var ungt» (1897),
»Västmanland» (1904), »Skaldedrömmar och
skaldepolitik» (1906; bl. a. om E. von
Qvan-ten), »Morfars bok» (2 bd, 1910; om
latinprofessorn Johan Lundblads familj) och »En
svensk flickas dagbok... 1808—09» (1912).
Ett antal uppsatser om historiskt-topografiska
ämnen sammanförde hon i arbetena »Hemma
i Sverige» (1914), »I heta striders land» (1918;
om Skåne), »Orter och människor» (1918; om
Västergötland), »Vid slott och sund» (1919;
om Kalmar) och »Från drottningens ö» (1920;
om Öland). Av biografisk natur äro
»Människor av eld och tro» (1915; 2:a uppl. 1916)
och »Från gammal tid och ny» (1916).
Holmberg, Einar Anders, finländsk
tidningsman (f. 1878 7/4). Blev fil. kand. 1903,
verkade först som folkhögskoleman (1903—12)
och som stadsbibliotekarie i Åbo (1912—18).
Han blev 1919 huvudred, för Åbo
Underrät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
