Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honduras - Historia - Hondurasviken - Honegger, Arthur - Honfleur - Hong-kong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Hondurasviken—Hong-kong
1248
Större delen av H. avvattnas till Karibiska
havet av Rio Chamelecön, Rio Ulüa med
bifloder, Rio Sego via (el. Wanks; gränsflod mot
Nicaragua) m. fl.; till Fonsecaviken flyter
bl. a. Rio Choluteca. Till H. höra Islas de la
Bahfa i Hondurasviken. Om klimat, växt- och
djurvärld se Centralamerika.
Av befolkningen (hondurenos) uppges 20 %
vara indianer, 70 % mestiser (ladinos), 5 %
vita (kreoler och invandrade) samt 5 % negrer
(vid Hondurasviken). Tätast befolkade äro
Tegucigalpatrakten och andra
höglandsbäc-ken samt, i nyare tid, kusten vid
Hondurasviken ; i ö. H. leva ännu av civilisationen
tämligen oberörda indianstammar (payas,
toa-cas o. a.). — Huvudnäringar äro i höglandet
jordbruk (majs, bönor, tobak m. m.) och, i
torra savanntrakter, boskapsskötsel, på n.
kusten plantageodling (bananer, kokosnötter),
vid Fonsecaviken kaffeodling.
Bananplanta-gerna på n. kusten tillhöra i allm.
nordamerikanska företag (särskilt United fruit co.),
som numera utöva ett dominerande inflytande
på H:s näringsliv. Bergsbruket, som under
kolonialtiden var mycket givande, har
avtagit (76 ton silver, 1926). De största
handelsplatserna äro utom Tegucigalpa
hamnstäderna Omoa, Puerto Cortéz, Tela, La Ceiba
och Trujillo på n. kusten, alla med export av
bananer och kokosnötter, samt Amapala i s.
Exporten värderades 1925—26 till 9,9 mill.
doll. och importen till 13,5 mill. doll.; största
handelsutbytet äger rum med U. S. A.
Järnvägsnätet (1,432 km) består blott av kortare
hnjer från n. kusten, mest plantagebanor. H.
har enl. lag av 1926 guldmyntfot; enheten
kallas lempira (= x/2 doll.); tidigare var
silver-peson det lagliga betalningsmedlet. Budgeten
balanserade 1927—28 på 9,7 mill. silverpesos;
statsskulden uppgick 1927 till 2,456,000 pd st.
Metersystemet är off. antaget, men engelska
och gamla spanska mått och vikter äro
mycket i bruk. Statsspråket är spanska.
Statskyrka saknas; full religionsfrihet råder; de
flesta inv. äro katoliker. Ett univ. finnes i
Tegucigalpa. Gällande författning är av 1924.
Presidenten, vald på 4 år genom direkta val,
är oavsättlig. Kongressen har 48
medlemmar, valda på 4 år. Administrativt indelas
H. i 17 departement och ett territorium.
Flaggan är blå-vit-blå i horisontella fält; jfr
Flagga. S. F.
Historia. H. upptäcktes 1502 av Columbus
och togs 1523—24 i besittning av spanjorerna.
Efter frihetsrörelsen på 1820-talet (se
Centralamerika, sp. 803) ingick H. till 1839
i den centralamerikanska federationen och
blev 1839 självständig republik. Dess historia
har varit fylld av revolutioner, varvid
upprorsmännen vanl. fått hjälp från någon
grannstat, och av militärdespoti. Bearbetningen av
de förr rikt givande silvergruvorna har
avstannat, välståndet har varit ringa,
statsskulderna stora. Tidtals ha försök gjorts att
förena H. med någon av dess grannstater
men utan annat resultat än krig med någon
annan granne. Presidenten Guardiola,
kallad »Centralamerikas tiger», föll efter sex
års hårdhänt styrelse offer för ett
soldatuppror 1862. På 1870-talet fördes blodiga strider
med Guatemala och Salvador, 1907 med
Nicaragua, vars president, Zelaya, intog H:s
huvudstad och fördrev presidenten M. B
o-nilla; denne valdes åter 1910 och var
president till sin död, 1913. Hans efterträdare,
Francisco Bertrand, stod i beroende
av Förenta staterna, förklarade juli 1918
Tyskland krig och störtades följ. år. Nuv.
president är Miguel Paz Barano a, vald
för tiden 1925—29.
Litt.: E. G. Squier, »H.» (eng. uppl. 1870,
revid. sp. uppl. 1908); U. M. Calix, »Geografia
de H.» (1916); E. M. Lopez, »Geografia de H.»
(1919) och »Historia de H.» (1919); P. Rivas,
»Geographical, historical and etymological
dic-tionary of H.» (1919). A. A-t.
Hondurasviken [åndo’ras-], del av Karibiska
havet. Se kartan till Centralamerika.
Honegger [ånagä’r], Arthur, fransk
tonsättare (f. 1892). Var elev av Widor, slöt sig
sedan till Debussy och har på senare år
framträtt med flera verk av avgjort modern,
impressionistisk läggning (»Pastorale d’été»,
1920, »Konung David», 1921, »Pacific», 1921,
»Chant de joie» m. fl.), av vilka en del även
uppförts i Sverige. T. N.
Honfleur [åflo’r], stad på s. sidan
Seine-mynningen, dep. Calvados, Frankrike; 8,491
inv. (1926). Är en gammaldags fiske- och
hamnstad, genom hamnförbättringar alltjämt
av betydelse som exportstad till England. Var
under medeltiden starkt befäst och blev senare
ryktbart genom härifrån utgående djärva
sjö-och kolonisationsföretag (Champlain).
Hong-kong, brittisk kronkoloni utanför s.
kusten av Kina vid Kantonflodens mynning;
1,012 kvkm, 872,490 inv. (1925). Omfattar ön
H. (83 kvkm), den mitt emot liggande halvön
Ka,u-lun och, som arrenderat område, en mindre
del av fastlandet och närliggande öar (New
territories). På huvudöns nordsida ligger
huvudstaden Victoria, byggd utefter
stranden på en sträcka av 8 km; 465,000 inv.
(1925), inräknat förorterna på sluttningen av
berget The Peak (556 m). Det öppna vattnet
mellan Victoria och Kau-lunhalvön är H:s
hamn, H. r o a d s, en frihamn, öppen för
alla nationers fartyg, väl skyddad.
Huvudinloppet är mellan öarna västerifrån, men
hamnen är tillgänglig även genom passagen
mellan ön och halvön österifrån, Lyeemun
pass. På halvöns sydspets ligger staden
Kau-lun (eng. Kowloon; 104,600 inv.), i rask
tillväxt som industri- och handelsstad och
utgångspunkt för järnväg till Kanton. Det
arrenderade området är liksom halvön
genomdraget av berg och utgör ett rikt och välodlat
jordbruksdistrikt, ön H. avträddes till
Storbritannien 1841; ön hade då 4,000 inv. 1861
avträddes en del av Kau-lunhalvön; 1898—99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
