Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornsbergs villastad - Hornsey - Hornsimpa - Hornslandet - Hornslut - Horns rev (Hornsrev) - Hornsten - Hornstråle, Hornsula - Hornsärv - Hornugglesläktet - Hornåskledare - Hornämne - Horologium - Horopter - Horoskop - Horrebow (Horreboe), Christian - Horrebow (horreboe), Peder - Horred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Hornsey—Horred
28
Hornuggla, A sio otus.
av östberget, där Oskarsbron från Östersund
når ön. Märklig runsten vid brofästet.
Tax.-värde å fast egendom 2.496,300 kr. (1927),
bev.-tax. inkomst 1,093,930 kr.
Hornsey [hä’nzi], förstad till London, i eng.
grevsk. Middlesex, 10 km n. n. v. om London
bridge; 86,810 inv. (1927). I H. Alexandra
palace (stora hallen rymmer 14,000 pers.;
kapplöpningsbana), under världskriget tyskt
fångläger.
Hornsimpa, zool., se S i m p o r.
Hornslandet, halvö, förr ö, utanför
Hudiks-vallsfjärden, Rogsta socken, Hälsingland,
genom landhöjningen förenad med fastlandet.
Hornslut, log., den slutledning, i vilken
översatsen är ett hypotetiskt-disjunktivt
omdöme (jfr Hypotetiskt bevis) och där
man sluter från följdens ogiltighet till
grundens ogiltighet (alltså enl. modus tollens). Se
Slutledning. H. kallas lemma och kan
närmare bestämmas som dilemma, trilemma el.
polylemma, allteftersom de alternativ, som
nämnas i översatsen, äro två, tre el. flera. Ex.
på h. (dilemma i Kants kriticism): om
företeelsevärlden är given, är den antingen ändlig
eller oändlig. Men det är motsägande att fatta
den som ändlig, lika väl som det är motsägande
att fatta den som oändlig. Alltså är den icke
given. H. (lat. cornutus) har enl. en
uppfattning fått sitt namn av att den disjunktiva
eftersatsen vänder sina disjunktionsleder liksom
horn emot försatsen. Många av de antika
dialektiska snarorna (se Er is tik och Sofistik)
bestå av felaktigt uppbyggda h. C. H-m.
Horns rev (H o r n s r e v), rev utanför s.
Jyllands västkust, sträcker sig från
Blaa-vandshuk (fyr) 37 km ut i Nordsjön. Två
fyrskepp. Skagerakslaget (se d. o.) 1916 kallas
stundom slaget vid H.
Hornsten, miner., se Kvarts.
Hornstråle, Hornsula, zool., se Hov, sp. 48.
Hornsärv, Ceratophy’llum deme’rsum, en
mörkgrön, nedsänkt sötvattensväxt med
krans-ställda, upprepat tvåkluvna blad. Blommorna
äro små och enkönade, frukterna tretaggiga
nötter. Växer upp till s. Norrland. Utgör typ
för fam. Ceratophyllaceae, som plägar ställas
i närheten av näckrosfamiljen. G. M-e.
Hornugglesläktet, A’sio, tillhör underordn.
uggle fåglar, Striges, av de
blåkråkar-tade fåglarna, Coraciiformes; har fullt
utvecklad ögonfjäderkrets och örontofsar.
Vingarna äro långa och spetsiga. Av de omkr.
30 arterna finnas två i Sverige. Den ena,
hornugglan el. skogsuven (A. otus),
är ovan spräcklig i svart, gult och vitt,
undertill gul; förekommer huvudsakligen i
mellersta och s. Sverige. Den häckar i gamla
kråkbon o. dyl. Då bytet företrädesvis
ut-göres av smärre gnagare, är den övervägande
nyttig. Flyttfågel. J ordugglan (A.
bra-chyotus) har mindre örontofsar och är rostgul
med svarta fläckar och band. Den finnes i
Sverige huvudsaki. i fjällen. Boet lägges på
marken. Flyttfågel. T. P.
Hornåskledare, se Elektrisk
arbets-överföring, sp. 612.
Hornämne, se K e r a t i n.
Horolögium, lat. (grek. horolo’gion,
tidvisare), ur.
Horo’pter, inbegreppet av alla de punkter i
rummet, som avbilda sig på samhörande
punkter i de båda ögonen. För varje ställning av
ögonen finns en särskild h. R. T-dt.*
Horoskop [-skå’p], se Astrologi.
Horrebow (Horreboe), Christian, dansk
astronom (1718—76), son till P. H., sedan 1753
faderns efterträdare som prof. H. var den
egentlige upptäckaren av solfläckarnas period,
men han publicerade icke sina resultat. K. Lmk.
Horrebow (Horreboe), Peder, dansk
astronom (1679—1764). H., som var en av Ole
Römers främsta lärjungar, var prof, i
matematik och astronomi i Köpenhamn 1714—53.
H. sökte uppmäta stjärnparallaxer och trodde
sig i avh. »Copernicus triumphans» (1727) ha
påvisat deras existens, vilket dock var
felaktigt. H:s förnämsta insats var hans metod
att bestämma polhöjden genom observation av
stjärnpar, som kulminera ung. lika långt från
zenit på var sin sida om detta. K. Lmk.
Horred, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, mellan Hallandsgränsen i v. och Viskan
i s. ö.; 45,14 kvkm, 1,254 inv. (1928).
Upptages av bergplatåer (i n. Galtåsen), sjöar och
dalgångar; i Viskans dal industri- och
odlingsbygd. 981 har åker, 2,428 har skogs- och
hag-mark. I H. ligger Helsjöns bad (se d. o.).
Ingår i Istorps, Öxnevalla och H:s pastorat i
Göteborgs stift. Marks och Bollebygds kontr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
