Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Howe, sir William - Hovedöen - Howells, William Dean - Hovera sig - Hoverberget - Hoveri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Hovedöen—Hoveri
58
Hoverberget och Bergs kyrka.
och engelsk överbefälhavare i kolonierna.
Han sympatiserade i mycket med
kolonisterna och föreföll obenägen att alltför
hänsynslöst fullfölja vunna framgångar, så
t. ex. efter segrarna över Washington på
Long island (aug. 1776) och vid White plains
(28 okt. s. å.). Han intog New York (sept.
1776) och efter en seger vid Brandywine även
Filadelfia (sept. 1777), varpå han tillbakaslog
Washingtons anfall mot det fasta brittiska
lägret vid Germantown (okt.). Kort därpå
begärde H. avsked och överlämnade maj 1778
sitt befäl åt general Clinton. V. S-g.
Hovedöen, ö i inre Oslofjorden, av ett
kilo-meterbrett sund skild från Oslo; 0,5 kvkm;
tillhör Akershus fästning, vars kruthus m. m.
förlagts dit. Havsbad och båthamn. 1847—
48 utgrävdes på H. ruinerna av ett
cister-cienskloster, vilket 1147 anlades av engelska
munkar och 1532 jämnades med jorden. —
Klosterkyrkan var tvåskeppig med senare
tillbyggd förhall i v. och en korsforniig
tillbyggnad i ö. Ruinerna äro Norges förnämsta
klosterlämningar. O. A. ö.*
Howells [håu’olz], William Dean,
nordamerikansk författare (1837—1920),
tidningsman, 1861—65 konsul
i Venezia.
tidskriftsut-givare. Med stor energi
skaffade sig H. litterär
bildning och tog starka
intryck av särskilt
Heine, sedan
Turgen-jev och slutligen
Tol-stoj. Han blev den
moderata realismens
främste representant i
Amerika och utövade
stort inflytande även
som kritiker. Av hans
ytterst talrika verk må nämnas »Venetian
life» (1866), »The lady of the Aroostook»
(1879), »An undiscovered country» (1880), »A
modern instance» (1881), »The rise of Silas
Lapham» (1884), »Indian summer» (1886), »A
hazard of new fortunes» (1890), »A boy’s
town» (1890), »My Mark Twain» (1910) och
»Years of my youth» (1916). Monogr. av D.
G. Cooke (1922), O. W. Firkins (1924) och H:s
dotter Mildred H. (1928). R-n B.
Hovera sig (mlty. hovéren), stoltsera, yvas.
Hoverberget, nästan tvärbrant berg i
Jämtland. på en halvö i Storsjöns (292 m ö. h.)
sydligaste vik, strax n. om Bergs kyrka; 548 m
ö. h. Berömda äro H:s sprickbildningar, den
sägenomspunna Hoverbergsrämnan samt
Ho-verbergsgrottan (81 m lång, 25 m hög), vilken
har belysning och är öppen för allmänheten.
Hoveri (av hof, herrgård) kallades i
Danmark det arbete, som en fästebonde
(landbonde) hade att utföra på godsägarens jord.
Urspr. bestämdes detta h. av gammal hävd
och utgjorde den väsentliga delen av
vederlaget för den jord bonden innehade, men i
synnerhet på 1600- och 1700-talet växte det
i omfattning och pålades allt godtyckligare
av godsägaren. Härigenom blev
hoveriskyldig-heten en odräglig börda för bonden, och då
jordreformerna började, var dess avlösning en
av huvuduppgifterna. Under 1700 talets sista
årtionden fixerades h. överallt, och regeringen
sökte underlätta dess övergång till en
penningavgift. Först en lag av 1850 gav både
godsägare och bönder rätt att genomföra
denna avlösning, och därefter har så gott som
allt h. försvunnit i Danmark. P. E-t.
Vid Skånes avträdande till Sverige (1658)
var hoveriskyldigheten där vanlig på både
kronans och adelns jord. På en del av kronans
egendomar avlöstes den av
rustningsskyldig-het redan under Karl XI, medan den på de
övriga i slutet av 1600- och början av
1700-talet reglerades genom s. k. arbetskontrakt.
Genom flera kungl. beslut på 1800-talet ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
