- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
155-156

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husesyn, Syn, Av- och tillträdessyn, Laga syn - Husesynsinstrument, Syneinstrument - Husfink - Husflugan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

Husesyn—Husflugan

156

Husesyn, även Syn, Av- och
tillträde s s y n, Laga syn, en i lagstadgad
ordning verkställd undersökning i vilken mån en
fastighet, som skall övertagas av eller
innehafts av annan än ägaren, är behäftad med
brister (d. v. s. icke vederbörligen hävdad och
underhållen). Sådan undersökning är av nöden
i åtskilliga fall, särskilt då det gäller att
fastställa huruvida arrendators el.
boställs-havares underhållsskyldighet fullgjorts. För
h. å utarrenderad fastighet gälla
reglerna i lagen 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom. Syn är enda tillåtna
bevismedlet ang. fastighetens skick vid
tillträdandet el. avträdandet; dock står det jordägare
och arrendator fritt att avtala, att
fastigheten utan syn skall anses vara i visst skick.
Syn skall förrättas av minst två ojäviga män,
vilka vid behov tillkalla ytterligare en
syne-man; ej hållas tidigare än sex månader före,
ej heller senare än sex månader efter
tillträdes-, resp, avträdesdagen. Synemännen skola
undersöka allt vad till fastigheten hör
(åbyggnad, åker och äng, hägnader, diken, vägar,
brunnar m. m.) samt i penningar uppskatta vad till
botande av därvid befunna brister erfordras.
Över h. skall upprättas skriftlig handling
(sy-neinstrument). Missnöjd part äger klandra
synen vid domstol inom nittio dagar; eljest
blir synen gällande, för såvitt den förrättats
av behöriga personer inom föreskriven tid,
d. v. s. de upptecknade bristerna (men inga
fler) anses då bevisade och de uppskattade
kostnaderna för botandet riktiga. Häri
ligger synens rättsverkan. I vissa fall har h.
något vidare verkan. I arrendeförhållanden,
för vilka den s. k. norrländska arrendelagen
(se Norrlandsfrågan) är tillämplig, är
synen att likställa med skiljedom;
synemännen, tre till antalet, utses liksom skiljemän
(se d. o.) och ha att icke blott fastställa
förefintliga brister utan ock ålägga den det
vederbör att avhjälpa dessa. Från syn bör skiljas
besiktning, som avser fortlöpande
kontroll över fastighetens skick men ej har
synens rättsverkan. — H. å boställen el.
kronohemman under stadgad åborätt är b e-

siktning (»ekonomisk besiktning»), a
v-o c h tillträdessyn el. (efter anmält
missnöje) laga syn. Den första förrättas
av landsfiskal (el. annan tjänsteman) jämte
två nämndemän el. ock av boställsnämnd,
de två andra åter av domaren med ett antal
nämndemän (i stad av rådstuvurätten), i vissa
fall av boställsnämnden. Genom h. av dessa
slag kunna förbättrings- och
nybyggnadsarbeten föreskrivas. (C. G. Bj.)

Husesynsinstrument eller
Syneinstru-m e n t, vid husesyn (se d. o.) fört protokoll.

Husfink, se Sparvsläktet.

Husflugan. Med detta namn betecknas
strängt taget blott en flugart, Musca
dome-stica, ehuru kring våra boningar finnas flera
andra vanliga arter, däribland stundom
stickflugan (se d. o.). H. är 7—8 mm lång, till
färgen brungrå med 4 smala, svarta
strimmor på ryggen och ett mörkt mittband längs
översidan av bakkroppen. På huvudets
undersida sitter en i vila indragen, köttig
sna-bel, som i spetsen är delad i två runda flikar.
H. utgör i de tempererade delarna av jorden
icke mindre än omkr. 90 % av alla i och
kring människoboningar förekommande
flugor. Undersökningar ha klargjort, att h. är
spridare av många svåra infektionssjukdomar
genom överföring av smittfarliga bakterier.
Flugan är nästan alltid överhöljd med smuts
och föroreningar, innehållande talrika
bakterier; det har utrönts, att t. ex. en fluga, som
man låtit plaska i steriliserat vatten, efter
en halvtimme däri avgivit 350,000 bakterier.
Bakterierna bära de framför allt på de
klibbiga utskotten mellan benens klor (bild 2) och
på mundelarna. Med sin snabel (bild 3)
vidröra de allehanda föremål under sökande efter
föda, och bakterieantalet i en enda flugas
tarmkanal kan växla mellan 10,000 och flera
hundra mill. Deras uppstötningar och
exkre-menter, kvarlämnade på viloställena som
svarta fläckar, »flugsmuts», möjliggöra
således lätt transport av smittämnen. — H:s
utveckling sker i avskrädeshögar och
soplårar, framför allt i stallgödsel, och
honan avsätter i medeltal 600 ägg, fördelade
i flera kullar. En
flugkulls utveckling
från ägg genom
larvstadiet (bild 4)
och puppstadiet till
fullbildade flugor
sker synnerligen
snabbt. 3—4
generationer om året
antas vara det
min

Bild 1. Husfluga, Musca domestica (omkr. 5 ggr nat. storl.). — Bild 2. Husflugans fot, visande klor och
de klibbiga utskotten i förstoring. — Bild 3. Huvud av husflugan. Förstorad profilbild, överst ögonen, mellan
dem de små känselspröten, nedtill den utsträckta snabeln med sina palper. — Bild 4. Husflugans larv (omkr.

3 ggr nat. storl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free