Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap - Hushållsbudget - Hushållsgillen - Hushållsgöromål - Hushållsskola - Husie - Husiter - Husitkrigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Hushållsbudget—Husitkrigen
160
hyror, arrenden 1,175,409 kr., allmänt
statsanslag 2,785,000 kr., diverse bidrag av
statsmedel 1,887,559 kr. och av landstingsmedel
227,099 kr. Sällskapens tillgångar utöver
skulderna voro vid samma tid 15,780,820,78 kr.
De flesta h. ha under åren 1903—17 med
anledning av 100-årsdagen (några 50-årsdagen)
av sin stiftelse utgivit historik över sin
verksamhet. Kungl. finska h. utgav 1897 vid sin
100-årsfest en minnesskrift av G. Cygnæus.
En sammanställning av h:s verksamhet ge H.
Juhlin-Dannfelt, »K. Lantbruksakademien
1813—1912» (1913), och E. Kempe, »Studier
angående de svenska hushållningssällskapen
med särskild hänsyn till ett århundrades
förvaltningspolitik på landtbrukets område»
(1923). H. J.Dft.
Hushållsbudget kallas sammanfattningen
under större poster av inkomster och utgifter
i enskilda familjers och personers hushållning.
En h., som avser att utgöra ett genomsnitt för
hushållningen inom en hel samhällsklass eller
eljest större grupp av hushåll, kallas ofta
normalbudget. Om användningen av
dylika budgeter vid beräkning av
levnadskost-nadsindex o. s. v. se I n d e x. H. H-n.
Hushållsgillen, se
Hushållningssällskap.
Hushållsgöromål, numera vanlig benämning
på undervisningsämnet huslig ekonomi.
Hushållsskola, vanl. enskild läroanstalt
(mest av äldre typ) för undervisning i
matlagning o. a. hushållsgöromål (jfr Huslig
ekonomi). H. kan på vissa villkor få
statsanslag. I. N-y.
Husie, socken i Malmöhus län, Oxie härad,
närmast ö. om Malmö, vars förstäder nå in
i H.; 12,82 kvkm, 3,370 inv. (1928). Hade 1918
1.007 inv. Småkullig, bördig slätt. 1,158 har
åker; skog saknas. Kritbruk, bl. a. vid
Kvarnby. Ingår i S. Sallerups, H., Bjärshögs och
Oxie pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt.
Huslter, anhängare i Böhmen och Mähren
till Jan Hus (se d. o.). Sedan Hus blivit bränd,
ökades h:s antal starkt, och blott en del av
högadeln, vissa städer och den tyska delen av
befolkningen förblevo katoliker. Till en
början utgjorde h. ett samfund. Prags univ.
var för dem högsta auktoritet i trosfrågor,
och de erkände icke den romerske påvens
auktoritet. Inom kort splittrades h. i två partier:
det konservativa el. Pragpartiet (huvudledare
professorerna i Prag) och det radikala (bland
lantbefolkningen och det lägre borgerskapet),
vars medlemmar snart efter sin
samlingspunkt, den nygrundade staden Täbor,
kallades taboriter. Det konservativa partiet
vågade icke utbilda Hus’ åsikter och föra dem
vidare utan gav t. o. m. efter på vissa
punkter och närmade sig den romerska kyrkan.
Det erkände icke påvens auktoritet men skilde
sig icke offentligt från kyrkan. Det fasthöll
vissa reformkrav, i synnerhet att nattvarden
skulle utdelas under bägge foriherna (lat. sub
utra’que spe’cie, varför partiet även kallades
utrakvister el. kalixtiner, av ca’lix,
kalk) och att den även skulle givas till
lekmän och till barn omedelbart efter dopet.
Vidare skulle tjeckiska språket delvis få
användas vid gudstjänsten. Taboriterna förkastade
alla kyrkliga bruk, vilka ej hade stöd i bibeln
eller den äldsta kyrkans praxis. De skilde
sig från kyrkan och valde själva sin biskop,
som skulle inviga prästerna. Bland enskilda,
som stodo utanför partierna, märkes i
synnerhet den tjeckiske bonden Peter Chelcicky
(se d. o.). Det radikala partiet trängdes
tillbaka, i synnerhet under de långvariga
förhandlingar, som fördes vid Baselkonsiliet (se
d. o.). Efter de s. k. kompaktaterna med
romerska kyrkan, undertecknade 1436, genom
vilka vissa eftergifter gjordes åt h. — bl. a.
tillåtelse att utdela nattvarden under bägge
formerna —, började det radikala partiet
försvagas och uppgick i det konservativa i slutet
av 1400-talets förra hälft. Det konservativa
partiet, som länge leddes av magister Jan
R o k y c a n a, vald till ärkebiskop av Prag
men aldrig erkänd av påven, förblev dock skilt
från den romerska kyrkan, närmade sig på
1500-talet de utländska protestantiska
kyrkorna och undertrycktes först fr. o. m. 1620
(se Böhmen, sp. 420—421). Utom det
officiella partiet fanns från 1458 bland h. ännu
ett religiöst parti, brödrauniteten, b ö m i s k a
bröderna (sed. o.). Jfr Husitkrigen.
Litt.: J. Loserth, »Beiträge zur Geschichte
der hussitischen Bewegung» (5 bd, 1877—95);
A. Hauck, »Kirchengeschichte Deutschlands»,
bd 5:2 (1920); J. Th. Müller, »Geschichte der
Böhmischen Brüder», I (1927). O. O-k.
Husitkrigen (1419—34) framkallades av två
orsaker. Dels gällde det att tvinga husiterna
att underordna sig romersk-katolska kyrkan,
dels att till Böhmens tron förhjälpa
Sigismund, vars arvsanspråk tjeckerna ej ville
erkänna. På grund härav fick striden en
internationell prägel, och många gånger
deltog hela Västeuropa i »korstågen» mot
tjeckerna. Under första tiden anfördes de
trosvissa tjeckiska frivilliga av Jan Z i z k a av
Trocnov (d. 1424), som icke blott vann ett par
glänsande segrar över Sigismunds härar utan
även kuvade husiternas motståndare bland
den inhemska adeln och några av de fientliga
städerna. Under 2izkas ledning hade kriget
företrädesvis försvarskaraktär, och hela
folket deltog i.striden. Efter 2izkas död
övertogs ledningen av prästen Prokop H o 1 y
från Täbor, och de frivilliga ersattes med
yrkessoldater. Korshärar från utlandet
tillbaka-slogos vid Strfbro och Tachov 1427 och vid
Domazlice 1431. Efter nya misslyckade fälttåg
började motståndarna underhandlingar med h.
(se Baselkonsiliet). Därvid förde
Pragpartiet ordet, särskilt efter slaget vid Lipany
(Böhmisch Brod) 1434, där taboriterna
besegrats av utrakvisterna. Förhandlingarna ledde
till de s. k. kompaktaterna (jfr Hus i ter),
och det kom även till förlikning med Sigis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
