Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingborg - Hälsingborg—Hässleholms järnväg (H. H. J.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Hälsingborg—Hässleholms järnväg
280
nyaste begravningsplats (Pålsjö kyrkogård).
Norrut upptages ett vidsträckt område av
byggnader för H:s hospital. — S.
stadsdelen har raka och breda gator men är
delvis oregelbundet bebyggd. Förnämsta
affärs-gatan är Södergatan. Stadsdelens centrala
plats är Gustav Adolfs torg med Gustav
Adolfskyrkan, i gotisk stil. Vid Södergatans
n. del ligger gamla begravningsplatsen, ö.
därom Douationskyrkogården och Nya
kyrkogården samt i v. ett ansenligt fabriksområde.
I fråga om industrien intager H. numera
den femte platsen bland rikets städer. 1926
funnos 152 fabriker med ett salutillv.-värde
av 87,971,518 kr. och 6,834 arb. Bland de större
anläggningarna märkas gummivarufabrik (se
Hälsingborgs gummifabriks a.-b.),
sockerfabrik, ångkvarn, jacquardväveri,
jutespinneri och -väveri, skeppsvarv samt
Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriks-a.-b:s
fabrik, grundlagd av konsul N. Persson för
tillverkning av artificiella gödselmedel.
Råämne för svavelsyretillverkningen är
svavel-kis från Sulitelma. Ur svavelkisbränderna
extraheras koppar och silver av
Hälsingborgs kopparverk (sed. o.). Även
märkas bryggerier, mek. verkstäder, skjortfabrik,
choklad- och skofabriker, tegelbruk m. fl.
H. har kommunalt drivna spårvägar; jfr
även Hälsingborg — Rå — Ramlösa
järnväg. H. är förläggningsort för
Skånska kav.-reg:tet (kaserner och övningsfält
invid landsvägen mot Ängelholm). Utom fem
sparbanker finnas avdelningskontor av fem
affärsbanker. Tax.-värdet å fast egendom inom
staden var 1928 233,440.900 kr., därav för
jordbruksfastighet 8,139,900 kr. och för
bevill-ningsfri 28.690,500 kr.; den bev.-tax.
inkomsten utgjorde s. å. 60,254,045 kr. I staden
utgivas fyra politiska tidningar, näml.
Helsingborgs Dagblad, Helsingborgsposten
Skå-ne-Halland, Öresunds-Posten och Skånska
Socialdemokraten (se dessa ord). Staden är delad
i tre pastorat, Maria, Gustav Adolfs och Raus,
med gemensam kyrklig ekonomi från 1 jan.
1930. Flera frireligiösa samfund och en
rom.-kat. församl. finnas i H. O. A. N.
Historia. Under vikingatiden (800—1080)
funnos s. k. handelsbönder på platsen.
»Hel-singoburg» omtalas i Knut den heliges brev
1085 (i avskrift från omkr. 1125), hos Adam
av Bremen (i handskrift omkr. 1100) och i
»Njäls saga» (handskrift från omkr. 1300).
Staden med borg låg först uppe på landplatån
men flyttades på 1200-talet till stranden, och
Mariakyrkan byggdes. H. var en medeltida
residensstad av stor betydenhet, starkt befäst.
Den nuv. Kärnan (se ovan), som torde vara
från 1300-talets början och något förändrades
av Erik av Pommern, var huvudtornet i H:s
slott, Skånes huvudfäste.
1644 erövrade svenskarna H. för att snart
förlora det. Genom Roskildefreden 1658 blev
H. svensk stad; dess danska befästningar
vidgades ansenligt. Enl. en 1659 antagen plan
påbörjades nämligen en vid
bastionsbefästning kring staden och slottet, vilket
därjämte skulle omslutas av en fyrhörnig
hel-bastionsskans. Arbetet på slottsbefästningen
var ej färdigt, då danskarna 1676 anryckte
mot H., som gav sig 2 juli. Staden stormades
30 okt. av svenskarna och återtogs 30 dec. efter
belägring. 8—9 juni 1678 plundrade danskarna
staden; 27 juni kapitulerade slottet och var
ännu i danskt våld, då freden slöts (1679).
1680—81 raserades befästningarna utom
Kärnan. 1709 gjorde danskarna H. till
utgångspunkt för sina krigsoperationer. 28 febr. 1710
vann Magnus Stenbock seger vid H. (se nedan).
Under 1700-talet och fram till början av
1860-talet var H. en mycket obetydlig stad
men har sedermera raskt utvecklats, särskilt
genom spannmålshandel, industri och sjöfart,
samt är nu rikets i storlek femte stad.
Litt.: E. Follin, »Helsingborgs historia»
(översedd och tillökad av P. Wieselgren, 1851);
E. Key, »Anteckningar om Helsingborgs stad
och grannskap» (1885); L. W:son Munthe,
»Kungl. Fortifikationens historia», II—III
(1906, 1908); O. Malmström, »Till
Helsingborgs slotts och stads historia» (1908);
»Helsingborgs stads minnesskrift» (1913); H.
Forsberg och O. A. Lannér, »H. och dess omnejd»
(2:a uppl. 1924); L. M. Bååth, »Hälsingborgs
historia», I (1925). L. M. B.
Vid Magnus Stenbocks f ramryckning i
Skåne nyåret 1710 gjck danska
ockupations-armén tillbaka och tog 14.000 man stark
under generallöjtnant Rantzau ställning framför
H. Stenbock, som förfogade över 15.000 man
(2/3 nyuppsatta), gick emot den fientliga
ställningens vänstra (norra) flank. Fienden gjorde
front mot svenskarna, varvid striden (28 febr.)
började. Den blev häftig och slutade med
nederlag för danskarna, vilka förlorade 7,500
man, därav i döda och sårade 5,000. Svenska
förlusten var ej fullt 3,000 döda och
sårade. Återstoden av danska armén räddade
sig bakom H:s befästningar, vilka Stenbock
för att spara folk ej angrep, varpå danskarna
4—5 mars inskeppade sig till Själland. Segern
vid H., den sista striden på svensk mark
mellan svenskar och danskar, hade stor moralisk
betydelse för Sverige. — Litt.: A. Stille,
»Kriget i Skåne 1709—1710» (1903); »Bidrag til
den store nordiske krigs historie, udgivne af
Generalstaben», bd II (1903); »Slaget vid
Helsingborg» (i »Magnus Stenbock. Minnesskrift»,
utg. av S. E. Bring 1910). (Wdt.)
Hälsingborg—Hässleholms järnväg (sign. H.
H. J.), spårvidd I.435 m, 118,4 km lång,
förbinder med sin huvudlinje (73,6 km) Ramlösa över
Åstorp (Västkustbanan) med Hässleholm
(Södra stambanan). Huvudlinjen har från Bjuvs
station en sidolinje till Billesholm (5,3 km)
och en från Klippans station till Eslöv (39,5
km). Vid Ramlösa ansluta Landskrona och
Hälsingborgs järnvägar, vid Kärreberga Skåne
—Smålands järnväg, vid Klippan Ängelholm
—Klippans järnväg (sedan 1928 arrenderad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
