Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hässja - Hässjö - Hässlebrodd - Hässleby - Hässleholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Hässjö—Hässleholm
318
lama har man mycket höga,
timrade kornhässjor (se
bild 1); i Västerbotten ha
dessa tak (bild 2), så att de
bilda ett slags väderrior. I
s. och mellersta Sverige
nyttjas sedan 1880-talet allt
allmännare linhässjor, vilka
utgöras av i rad ställda
störar, varpå hässjelinor
bindas. H. J. Dft.
Hässjö, Medelpads
nordligaste kustsocken,
Njurun-da, Sköns och Ljustorps
tingslag, Västernorrlands
län; 159,98 kvkm, 4,437 inv.
(1929). Omfattar inre delen
av halvön mellan
Bottenhavet och Klingerfjärden, vari
på H:s gräns i n. v.
Indalsälven utfaller; skogs- och
bergsbygd (intill 260 m ö. h.).
1,948 har åker, 8,949 har
skogs- och hagmark. Vid
älvmynningen
träindustriorterna Söråker (omkr. 800
inv.), Sörvik och Strandvik
(tills, omkr. 750 inv.). Inom
H. bildar Lögdö
brukssamhälle (167 inv.; se Sund)
egen bruksförsamling. Ingår
i H. och Tynderö pastorat i
Härnösands stift, Sundsvalls
kontrakt.
Hässlebrodd, Mllium
effü-sum, glatt, flerårigt, ofta
meterhögt gräs, med breda blad,
gles, lutande vippa och korta
småax utan borst. H. växer, i allm. sparsamt,
i lundar och skogar ända upp i videbältet på
fjällen; ätes gärna av boskapen. Liksom
vårbrodd doftar torkad h. av kumarin. G. M-e.
Hässleby, landskommun i Jönköpings län,
S. Vedbo härad, utmed gränsen mot Kalmar
län, v. om Vimmerby; 94,4 kvkm, 1,075 inv.
(1928). Genomflytes av Brusan (till Emmån),
som mottager den utmed H:s ö. gräns flytande
Silverån; starkt bruten bergs- och
skogster-räng. Tills, m. Mariannelunds köping 1,082
har åker, 7,294 har skogs- och hagmark. H.
omfattade till 1 jan. 1928 även
Mariannelunds (se d. o.) köping, som alltjämt ingår
i H. församling; 2,342 inv. (1929). I H. ligga
Hässleby sanatorium (se J u b i 1
e-umsfondssanatorier) och Brusafors
sulfitfabrik (se Brusafors-Hällefors
a.-b.). H. ingår i Rumskulla och H. pastorat
i Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontr.
Hässleholm, stad i Kristianstads län, vid
Södra stambanan; 1,49 kvkm, 3,279 inv. (1929).
Uppstod efter 1860 som stationssamhälle på
förut obebyggt område inom Stoby och
Van-kiva socknar och tillväxte hastigt genom
anknytning till H:s station av
järnvägslinjerna Kristianstad—H. 1865, Hälsingborg—H.
1875 och H.—Markaryd 1890, 1892. H. fick
municipalstyrelse 1888, blev köping 1 jan.
1901 och stad 1 jan. 1914; judiciellt lyder
H. dock fortfarande under landsrätt (V.
Göinge domsaga och
tingslag). H. är
anlagt och bebyggt efter
regelbunden plan och
delas av
järnvägslinjen i två delar. I den
större, ö. delen ligga
stadens huvudtorg,
flesta allmänna verk,
kyrkan (färdig 1914),
kommunal mellanskola
(under ombildning till
statlig samrealskola),
teknisk skola, stadens
båda hotell, banker m.
m. Utanför
stadsgränsen ligga församhällen
med tills, över 2,000
inv. samt i n. v. kaser-
ner för den till H. förlagda Skånska
trängkå-ren (T. 4). Staden har vackra omgivningar, i ö.
Galgbacken med vattentornet, i s. den
skog-klädda Göingeåsen och 4 km i s. v. Finjasjön.
Hässleholms vapen.
I gyllene fält ett grönt
Andreaskors, åtföljt av
fyra nötklasar av samma
färg.
HÄSSLEHOLM
Skala 1:16000
1 Berns hotell
2 Hässleholms sparbank
3 V. Göinge härads sparbank
4 Sv.handelsbanken oSydsv. banken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
