Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsorganisationer - Idrottsplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Idrottsplats
432
den bilda landsförbund. Denna svenska
form för nationell idrottsorganisation torde
vara den mest förekommande även i
utlandet. Dessutom finnas internationella
idrottsförbund för de olika
idrottsgrenarna (t. ex. Fédération internationale de
football-association, se F i f a och Fotboll,
sp. 867, samt International amateur athletic
federation för allmän idrott), till vilka de
olika ländernas specialförbund äro anslutna.
Numera ha även särskilda
arbetaridrottsorga-nisationer uppstått i de flesta länder, dels
helt självständiga, dels samarbetande med
resp, landsförbund (så t. ex. de flesta svenska).
Internationellt sett tillhöra de självständiga
arbetaridrottsförbunden antingen Socialistiska
arbetarsportinternationalen
(»Luzerninterna-tionalen»), som anordnar s. k.
arbetarolym-piader, eller Röda sportinternationalen, som
ledes från Moskva och anordnar spartakiader
(se d. o.). — Dessutom finnas särskilda
idrottsföreningar, bildade av i samma företag
(banker, fabriker, varuhus etc.) anställda
(»kor-porationsidrott»).
I Sverige, där den äldsta kända
idrottsföreningen, Upsala s i m s äl 1 s k ap,
bildades 1796 av dåv. docenten Jöns Svanberg, tog
organisationsarbetet sin början på 1860-talet.
Genombrottet kom 1880. Under en relativt kort
tid bildades en mängd föreningar, bland vilka
Sällskapet för befrämjande av skolungdomens
fria lekar och Svenska hjulförbundet kunna
nämnas. 1891 stiftades Svenska
gymnastikförbundet (fem år senare ombildat till Svenska
gymnastik- och idrottsförbundet men efter
1904 åter Svenska gymnastikförbundet) och
1892 Föreningen för skidlöpningens främjande
i Sverige (vanl. förk. till Skidfrämjandet),
organiserad bl. a. i form av länsförbund.
Föreningen ledde den svenska skididrotten till
1908, då Svenska skidlöpningsförbundet (efter
1911 Svenska skidförbundet) tillkom för att
handha de egentliga tävlingsdetaljerna.
Svenska idrottsförbundet bildades 1895 i
Göteborg i syfte att leda den allmänna idrotten,
men till en början upptogos även andra
idrottsgrenar på dess program. Ung. samtidigt
uppstod Idrottsföreningen Kamraterna (I. F. K.),
som huvudsaki. ägnade sig åt skolungdomens
idrott. 1897 stiftades Sveriges
centralförening för idrottens främjande (till 1899 med
namnet Sveriges allmänna idrottsförbund).
Dess uppgift var att ekonomiskt stödja
idrotten samt att organisera större idrottsfester.
Av övriga vid denna tid mera betydande
organisationer kunna nämnas Svenska
boll-spelsförbundet, Svenska velocipedförbundet
och, Stockholms allmänna skridskoklubb.
Behovet av en riksorganisation, i vilken de olika
förbunden kunde samverka, framkallade
emellertid 1903 Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas
riksförbund, omfattande gymnastik och idrott, med
undantag för häst- och motorsport, militär
idrott, segling och skytte, bowling, boxning
och curling. Alla de««a senare ha sina
specialorganisationer. Riksförbundet är landets
högsta myndighet i frågor, som röra den
svenska idrottens organisation och ledning
(med angivna undantag), samt representerar
genom sina specialförbund Sverige i
idrottsligt avseende gentemot utlandet.
Specialförbunden äro följ.: Sv. bandy-, Sv. brottnings-,
Sv. fotboll-, Sv. fäkt-, Sv. golf-, Sv.
gymnastik-, Sv. idrotts-, Sv. ishockey-, Sv.
isseglings-, Sv. kanot-, Sv. lawntennis-, Sv. lek-,
Sv. rodd-, Sv. sim-, Sv. skid-, Sv. skridsko-,
Sv. tyngdlyftnings- och Sv.
velocipedförbunden. Jämställt med specialförbunden är
Sveriges skolungdoms gymnastik- och
idrottsförbund (Skolförbundet). Dessutom är landet i
idrottsligt avseende f. n. (1929) uppdelat i 21
idrottsdistrikt. Juni 1928 voro över 1,776
föreningar med omkr. 178,000 medl. anslutna
till riksförbundet. Vid sidan av dessa fungera
fotbolls- och gymnastikförbundens särskilda
distriktsorganisationer.
Riksförbundets angelägenheter handhavas
av riksförbundsmötet, överstyrelsen,
förvaltningsutskottet, idrottsnämnden (se d. o.) samt
de ovannämnda special- och
distriktsförbun-den. Riksförbundsmötet, som består av
ombud dels för specialförbunden och dels för
föreningarna, sammanträder en gång årl. i
Stockholm, överstyrelsen består av
riksförbundets ordf., sedan 1904 kronprinsen, samt
30 led., valda av riksförbundsmötet.
överstyrelsen utser inom sig förvaltningsutskott
för ett år i sänder. Likaså väljas medlemmar
i idrottsnämnden samt i förbundets
idrottsplatskommitté (se I d r o 11 s p 1 a t s). I
överstyrelsen är centralföreningen representerad
genom två ombud (en ord. och en suppleant).
Förbundet åtnjuter sedan 1914 understöd av
statsmedel.
Sveriges ce n t ra 1förening för
idrottens främjande har, som
tidigare nämnts, till huvudsaklig uppgift att
ekonomiskt stödja idrotten och förfogar efter
riksförbundets yttrande över avkastningen av
en genom statslotteri 1908 bildad fond på
l1^ mill. kr. Föreningen uppbär därjämte
statsunderstöd för sin verksamhet. Den
består av dels årl. betalande medl. och dels
ständiga medl., de förra f. n. omkr. 2,300, de
senare omkr. 760. Konungen utser ordf. (f. n.
kronprinsen), och styrelsen består av 30 medl.
Föreningen omhänderhade byggandet av
Stockholms stadion, har anordnat avd. av
idrotts-utställningar vid skilda tillfällen såväl inom
som utom landet och är ägare till Östermalms
idrottsplats med därtill hörande två
tennispaviljonger. Föreningen deltar i
idrottsplatsverksamheten, framför allt i egenskap av
ekonomiskt förvaltande myndighet, stödjer
upplysningsverksamheten och är genom fem
ombud företrädd i Sveriges olympiska kommitté
(se O 1 y m p i s k a spelen). J. Z.
Idrottsplats, ett för idrottsutövning ordnat
område med banor för-löpningar, hopp, kast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
