Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Illinois - Illipe - Illis quorum meruere labores - Illitterat - Illo - Illojal - Illudera - Illuminater - Illumination - Illuminator, Illuminist - Illusion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Illipe—Illusion
456
nen, och täckes av ett djupt täcke glacial
morän och av flodavlagringar. Löss och
vitt-ringsjord täcka mindre områden. Utom den
sydligaste snibben av staten samt smärre
områden utefter Mississippi har hela området
varit nedisat. Genom isälvar från smältande
landis och genom de nuv. floderna har den
vågiga eller jämna slätten uppdelats och
talrika dalgångar med branta sidor (bluffs)
bildats. Lövskogar ha täckt dalgångarna och
de närmaste delarna av slätten intill dessa,
men däremellan funnos de östligaste, större
prärieområdena i Förenta staterna. Nu ha
dessa uppodlats. I. ligger mitt i den stora
centrala odlingstriangeln i Nordamerika, vars
spetsar ligga i Pennsylvania, n. Texas och
Saskatchewan och inom vilken mer än hälften
av marken är odlad. I. hade 1920 110.510
kvkm odlad jord (75 % av ytan). 1925 funnos
225.601 farmer, med en jordbruksbefolkning
av omkr. 1 mill. Majs, havre och vete intaga
största arealerna. Boskapsstocken är
betydande och bestod 1928 av 888.000 hästar,
2,314.000 nötkreatur och 5.039.000 svin.
Industrien är mycket omfattande men främst
koncentrerad i Chicago. Arb.-antalet var 1925
622.368. Tillv.-värdet var milliarder doll. i
14,117 anläggningar. Det är U. S. A:s tredje
industristat i ordningen. Ledande industrier
äro slakterier, fabriker för tillverkning av
järnvägsvagnar samt stålverk och
maskinverkstäder. Storartad är också tillverkningen
av elektriska maskiner och
lantbruksmaskiner. Tack järnsproduktionen uppgick 1926 till
3,7 mill. ton. Produktionen av stenkol utgör
årligen omkr. 70 mill. ton. Delvis är I:s
berggrund rik på bergolja. Alla städerna
utom Chicago äro relativt små. Peoria, East
S:t Louis, Rockford och Springfield, den
sistnämnda I:s huvudstad, ha alla mer än 50,000
men nå ej 100,000 inv.
På grund av immigranterna från öst- och
Sydeuropa sänkes bildningsnivån. 11 % av
de utlandsfödda voro 1920 analfabeter. Av hela
befolkningen kunde 3,4 % ej läsa och skriva
(1920). Stora ansträngningar göras att höja
skolväsendet. Statsuniv. i Urbana, University
of Chicago och Northwestern university i
Evanston äro alla stora och blomstrande
institutioner med 10.000—15,000 stud.
I. upptogs i unionen som territorium 1783,
som stat 1818. Representeras i
förbundskongressen av 2 senatorer och 27 representanter.
Dess egen senat har 51 och dess
representanthus 153 medl. I. indelas i 102 counties.
Litt.: J. A. Nevins, »I.» (American College
and University Series 1917); D. C. Ridgley,
»The geography of I.» (1921); I. F. Mather,
»The making of I.» (1922); I. C. Peace, »Story
of I.» (1925). H. N-n.
Illipe, bot., se Sapotaceae.
I’llis quörum meruère laböres, lat., se M
e-d a 1 j.
Illitterät, ej (fack-)vetenskapligt bildad;
■ostuderad. Jfr Rådman.
Illo, se I 1 o w.
Illojal, lagkränkande; ohederlig. — Om
illojal konkurrens se Konkurrens.
Illudéra, kringgå (en lag), göra
betydelselös; ge sken av.
Illuminäter (lat. illuminäti, »de upplysta»),
medlemmar av den 1776 av jur. prof, i
Ingol-stadt Adam Weishaupt (d. 1830)
stiftade illuminatorden. Weishaupt
tillhörde urspr. jesuitorden men blev senare ivrig
motståndare till denna. Efter jesuitiska
förebilder skapade han så en motorganisation i
illuminatorden. Denna var från början en
med hemliga och excentriska
ordenscere-monier utrustad sammanslutning, där man
sökte utbreda antiklerikalism och
encyklope-distisk filosofi. För att vinna större
anslutning trädde orden i förbindelse med
friinurar-kretsar och modifierade därför sedermera sin
agitation i mindre radikal riktning. Orden
fick sin fulla organisation genom friherre
Adolf von Knigge, som 1779 inträdde
i dess led. Efter en tids blomstring råkade
orden i misskredit. Ledarna blevo oense,
varvid von Knigge utträdde; 1785 utfärdade
bayerska regeringen strängt förbud mot orden.
Denna återupplivades 1880 av frimurare och
har sedan 1907 sitt säte i Berlin. — Litt.: L.
Engel, »Geschichte des Illuminaten-Ordens»
(1906); V. Stauffer, »New England and the
bavarian illuminäti» (1918). Hg Pl.
Illuminatiön, festlig ljusanordning;
bokmålning (jfr Bok, sp. 689, och Miniatyr). —
Verb: Illuminera.
Illuminätor, I 11 u m i n i’s t, konstnär, som
utför illuminatiön (se d. o.) av
handskrifter eller tryckta böcker.
Illusion (av lat. illüdere, gäcka, bedraga),
falsk föreställning, bländverk, synvilla,
sin-nesvilla.
1. (Filos.) En föreställning, som tillägges
men saknar all objektiv giltighet och som
med ett slags tvingande makt gör sig
gällande inom själslivet, oftast i samband med
våra innersta önskningar och begär. I. är ett
verk av inbillningskraften, löst från
förståndets prövning och lagar. A. B-n.
2. (Psykiatr.) En sinnesvilla, som innebär
en falsk uppfattning av ett verkligt föremål,
i motsats till hallucination (se d. o.),
som är en rent subjektiv sinnesbild utan yttre
motsvarighet. I. förekomma såväl hos friska
som sjuka. De uppstå lätt, när en starkare
sinnesrörelse behärskar medvetandet och
berövar iakttagelsen dess objektiva skärpa,
varigenom yttre intryck omgestaltas till
fantasiprodukter. Allt, som försvårar
varsebliv-ningen, ss. avstånd, dunkel m. m., främjar på
ett yttre sätt i. Vissa affekttillstånd, ss.
väntan, rädsla m. fl., äro välkända inre orsaker
till i. Den, som med otålighet spanar efter
en persons ankomst, tycker sig lätt i en
alldeles obekant igenkänna den väntades drag;
mörkrädslan förstorar och förändrar det
minsta buller till hemska ljudförnimmelser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
