Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingres, Jean Auguste Dominique - Ingress - Ingressionshav - Ingrid (helgon) - Ingrid (norsk drottning) - Ingrid (Viktoria Sofia Louise Margareta, svensk prinsessa) - Inguinal - Inguinalkanalen el. Ljumskkanalen - Ingusj, Ingusjskaja - Ingusjer - Ingvar den vittfarne - Ingvar, Sven Ingvar - Ingå - Ingäld - Ingöt - Inhabilitet - Inhalation el. Inandning - Inhalationsapparat, Inhalatorium, Inhalera - Inhambane - Inhav, Innanhav - Inhibera - Inhibition - In hoc signo vinces
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Ingress—In hoc signo vinces
594
I:s inflytande har varit mycket stort och
gjorde sig gällande ännu i konststriderna på
1880-talet. Omkr. 20 av hans målningar äro
samlade i Louvre, andra finnas i konstakad., i
Chantilly och i franska provinsmuseer,
teckningar i Louvre och flerstädes (omkr. 2.000
n:r i hans födelsestad, Montauban). En liten
klassisk genre finns i Nationalmuseum i
Stockholm. Monogr. av H. Delaborde (1870), J.
Momméja (1903) m. fl.; H. Lafranze,
»Por-traits dessinés dTngres» (1901). G-g N.
Ingre’ss, inledning; början (av bok, tal).
Ingressiönshav, ett hav, som uppkommit
genom instörtning av en landyta, t. ex.
Medelhavet el. de östasiatiska randhaven.
Ingrid, helgon, räknades av äldre
genealoger till släkten Ängel (se d. o.). Hon stiftade
efter en pilgrimsfärd till Heliga landet, 1281
vid S:t Martins kyrka i Skänninge ett
nunnekloster. I. avled redan 1282, trol. såsom
klostrets första priorinna. 1414 anhöllo
konung Erik jämte biskopar och stormän om
I:s kanonisering, som dock ej blev av, ehuru
Alexander VI 1497 samtyckte till hennes
translation. Jfr uppsats av E. Jörgensen i
»Bok- och bibliotekshistoriska studier
tillägnade I. Collijn» (1925). (S. T-g.)
Ingrid, norsk drottning, dotter till Inge
d. ä:s son Ragnvald, var fem gånger gift,
därav 1) med danske prinsen Henrik Skatelar
(d. 1134) och 2) med norske konungen Harald
Gille (d. 1136). En son i hennes första gifte
var Magnus Henriksson, som 1160 i Uppsala
överrumplade Erik den helige. I sitt andra
gifte blev hon mor till Inge Krokrygg i Norge.
Ingrid (I. Viktoria Sofia Louise
Margareta), f. 1910 28/3, dotter till
kronprins Gustav Adolf och hans första gemål,
Margareta. Hennes titel är Sveriges prinsessa.
Inguinäl, som angår ljumsken (lat. Tnguen).
Inguinalkanalen (av lat. i’nguen, ljumske)
el. L j u m s k k a n a 1 e n, en kanal, som hos
människan och däggdjuren genomborrar
bukväggen i ljumsken (se d. o.). Genom denna
kanal gå under fosterlivet testiklarna ur
bukhålan ned i pungen (jfr Könsorgan). (Ljd.)
Ingu’sj, Ing u’s j s k a j a, autonomt område
i Nordkaukasiska området, Sovjetryssland,
kring övre Terek; 3,200 kvkm, 74.9*99 inv.
(1926), därav 98,3 % ingusjer. Styrelsens säte
är Vladikavkaz. Området bildades 1924.
Ingu’sjer, folkslag, se Tjetjentser.
Ingvar den vittfarne, svensk
hövding, huvudperson i den isländska sagan
»Yngvars saga vföforla» (utg. av E. Olson
1912). Med 30 skepp for han till Gårdarike,
upplevde fantastiska äventyr och dog på
återvägen 1041. Många runstenar över män, som
fallit österut med I., bl. a. en vid Gripsholm
över I:s bror Harald, vittna om att hans
härfärd är historisk, ehuru sedan omdiktad. Se
uppsatser av F. Braun och O. v. Friesen i
Fornvännen 1910. E. W-én.
Ingvar, Sven Ingvar, läkare (f. 1889
15/i2). Blev med. lic. 1915, med. dr 1919 och
docent i neurologi 1919, allt vid Lunds univ.,
där han sedan 1927 är t. f. prof, i invärtes
medicin. 1912—23 var han först
fältläkarsti-pendiat, sedan bataljonsläkare vid
Fältläkarkåren. I. var överläkare vid Ramlösa brunn
1922—28. Han har gjort sig känd som
framstående forskare rör. nervsystemets anatomi.
Ingå (fi. Inkoo), socken i Nylands län,
Finland; 251 kvkm, 3,730 inv. (1928),
svensktalande.
Ingäld, äldre uttryck för inkomst.
Ingöt, inloppskanal till gjutformen för den
smälta metallen. Jfr Gjutning, sp. 713.*
Inhabilitét (adj.: I n h a b i 1), olämplighet,
oduglighet; i rättsspråket frånvaron av de
egenskaper, som en person måste äga för att
kunna bekläda en offentlig tjänst, t. ex. som
domare, el. utföra en handling med rättslig
giltighet och verkan, t. ex. avlägga
vittnesmål, upprätta testamente o. s. v. I. kan vara
allmän, då den över huvud gör en person
in-habil att uppträda på ett visst sätt, eller
speciell, då den hindrar hans uppträdande
endast i ett bestämt enskilt fall. Jfr Part
och Processhabilitet. (Å. H.)
Inhalatiön (lat. inhaläre, inandas) el. I
n-andning, metoden att genom inandning
införa ämnen i luftvägarna, antingen
gasformiga, ss. lustgas, eter, kloroform, brometyl
o. s. v., vattenångor, bemängda med flyktiga
oljor, ss. terpentin o. dyl., eller fasta, resp,
flytande, ämnen, som genom för ändamålet
konstruerade apparater, i n h a 1 a t i o n s- el.
sprayapparater [sprä-], blivit ytterst
fint fördelade (»pulveriserade»). Dropparna
stanna mestadels i övre luftvägarna; vid
tillräcklig finfördelning kunna de dock även nå
ned i de finaste luftrören, trol. också i
lung-blåsorna. Verb: Inhalér a. — Inhalat
ö-r i u m, anstalt för i. (Ljd.)
Inhalationsapparat, Inhalatörium, Inhalèra,
se Inhalatiön.
Inhambane [injäba’no], hamnstad i
Portugisiska Östafrika, 360 km n. ö. om Lourengo
Marquez; omkr. 175 vita inv.; huvudstad i
distriktet I. (85,463 kvkm, omkr. 750,000 inv.).
I. är kolningsstation för oceanfartyg; trådlös
telegrafstation.
Inhav, Innanhav, dets. som bihav (se
Hav, sp. 643).
Inhibéra (lat. inhibère), inställa, förbjuda,
hämma. — Se Inhibition.
Inhibitiön, jur., inställande tills vidare av
verkställighet av ett av myndighet meddelat
beslut. Att vidtaga i. tillkommer i allm. över
ordnad myndighet i sammanhang med pröv
ning av ett av lägre myndighet meddelat
beslut, varpå verkställighet kan följa, innan
det vunnit laga kraft. I fråga om skiljedom,
som överexekutor förordnat skola verkställas,
äger domstol, där talan mot skiljedomen är
anhängig, inhibéra verkställandet. (Jfr
ut-sökningslagen §§ 46, 208, 228.) I. Afz.*
In hoc si’gno vi’nces, »i detta tecken skall
du segra», lat. övers, av en grekisk inskrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
