Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Island (Djurvärld—Näringar)
774
Fårhjord.
Hamnen i Siglufjördur.
de flesta i Skandinavien, medan ett fåtal
härstammar från Amerika. Skog saknas,
förutom småskog (björk oeh rönn). Inlandets
vegetation är ytterst sparsam. Stora delar
äro öken; spridda gräsmarker förekomma
längs floderna och på lägre platser, där ljung
och fjällväxter trivas. I lågland och dalar
upptagas stora ytor av myrar eller
gräsmarker. Vid de varma källorna växa många på
I. sällsynta växter, och där kunna sydliga
arter odlas. Kornet trivs dåligt på grund av
väderlekens ombytlighet. Jordmånen är
fruktbar och växterna saftiga.
Djurvärlden är artfattig, men
individantalet är stort, vilket gäller både land- och
havs-faunan. Bland landdäggdjur märkas
skogsmu-sen (Mus sylvaticus) samt husmus och råttor
(bägge införda). Polarräven är I:s enda
rovdjur. Isbjörnar ses ytterst sällan. Renar
infördes 1772 och leva sedan dess förvildade i
inlandet. Fåglarna uppgå till mer än 100
arter, särskilt vadar- och simfåglar. De flesta
landfåglarna draga bort över vintern.
Stationära arter äro fjällripan, islandsfalken,
korpen och snösparven m. fl. samt havsfåglarna.
Havets fauna är synnerligen rik, emedan de
hydrografiska förhållandena erbjuda mycket
gynnsamma levnadsvillkor för de lägre
organismer (plankton), som äro nödvändiga för de
högre djurens existens. Fisk förekommer i
ofantliga mängder, framför allt torsk och sill.
De isländska fiskebankarna räknas bland
världens bästa, och där idkas ett stort
internationellt fiske. Pälmi Hannesson.
Befolkning. Invånarna tillhöra den
germanska stammens skandinaviska gren och äro till
största delen av norsk härstamning, dock med
keltisk blodblandning. 1920 var inv.-antalet
94,690 och 1927 omkr. 103.000. De största
städerna äro Reykjavik (24,304 inv. 1927),
Vest-mannaeyjar (3,370 inv.), Hafnaæfjöröur (3,158
inv.), Akureyri (3,156 inv.) och isaf jöröur
(2,189 inv.). Det finnes 20,000—30,000
islän-dare i Amerika. Isländarna tillhöra den
evangelisk-luterska bekännelsen. Sanitärt står
I. tack vare sitt klimat högt och är nu bland
de länder, som ha den lägsta barnadödligheten.
Näringar. Bland I:s näringar är
jordbruket viktigast; mer än 40 % av
befolkningen ha sin utkomst därav. 1926
producerades 47,150 hl potatis och 16,500 hl rovor;
någon spannmålsodling förekommer ej.
Jordbruket på I. drives huvudsaki. som
ängs-bruk med uppfödning av får, nötboskap och
hästar som huvudändamål. I. har
jämförelsevis större antal får och hästar än något annat
land i Europa. Fårens antal (utom lammen)
är omkr. 600,000, och både köttet och ullen
äro viktiga exportartiklar. Korna lämpa sig
bättre för mjölk- än för köttproduktion.
Hästarna uppgingo 1927 till 53,000. De äro små
men starka och uthålliga, kloka och
förnöjsamma. De användas som ridhästar,
packhästar eller dragdjur. För jordbrukets
främjande verka sällskapet Bünadarfélag Islands,
en halvofficiell institution med stort
statsanslag, samt flera mindre jordbrukarföreningar.
Fisket är näst jordbruket förnämsta
näringen; fiskarbefolkningen utgör 1/5 av
invånarantalet. Det idkades urspr. blott med
öppna båtar men drives nu även med modernt
utrustade motorfartyg och ångtrålare. I:s
fiskeflotta bestod 1927 av 1,141 öppna båtar
och 261 däckade fartyg på tills. 23,000 ton,
därav 46 ångtrålare på 15,000 ton. Av I:s
export utgjordes 1927 5/6 av fiskeriprodukter,
främst saltfisk, som i synnerhet exporteras
till Spanien och Italien, men dessutom sill
(till Sverige), frusen fisk (till Storbritannien),
tran och fiskmjöl. Trålfiske på I:s
sjöterritorium är förbjudet. Fiskeriinspektionen
utövas av Danmark, men I. deltager i stigande
grad självt i kustbevakningen.
Industrien har hittills spelat ringa roll
men är i tillväxt; 1920 sysselsatte den 12 %
av befolkningen. Med sina vattenfall, vilkas
energimängd anslås till 4 mill. hkr, har I.
möjligheter att med tiden bliva ett
industriland. Vattenkraften har dock hittills blott
tagits i bruk av några elektricitetsverk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
