Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Befolkningsförhållanden och administrativ indelning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Japan (Näringar)
984
J. hade 1872 33,110,796 inv. och vid
folkräkningen 31 dec. 1903 46,732,876. Efter
kriget med Ryssland var antalet japaner i hela
riket 49,588,804 år 1908 och 1 jan. 1927
63,006,595. En stark vandring norrut har ägt
rum sedan 1872. Hokkaido hade ännu 1872
blott 149,000 inv. mot nära 2,5 mill. 1925. På
s. Sachalin funnos före rysk-japanska kriget
omkr. 2,000 japaner, 1916 funnos där 64,025
och 1925 186,948. Den infödda befolkningen
på Sachalin har däremot gått tillbaka och var
1925 endast 1,724 pers. Infödingarna i Korea
(Chosen) ha däremot starkt ökat i antal; 1925
uppskattades koreanerna till 18,543,326 och
formosanerna till 3,924,574. Ett för den
japanska befolkningen egendomligt drag är
mankönets stora numerära överlägsenhet i
åldrarna intill 50 år. Efter 50 år finns
däremot en förvånande stor övertalighet av
kvinnor, som blir allt större, ju högre upp man
kommer på åldersskalan. Hondos centrala och
v. delar ävensom Shikoku och Kyushu höra till
jordens tätast befolkade trakter. Distriktet
Kanagawa har över 600 inv. per kvkm, Aichi
460. östra Hondo har omkr. 100 inv. per kvkm,
Hokkaido har 28 inv. per kvkm. J:s största stad
är Osaka med 2,114,809 inv. (1925), därefter
kommer huvudstaden, Tokyo, med 1,995,303
inv.; var och en av tre andra städer, Nagoya,
Kyoto och Kobe, har över en halv mill.
Medan Europas folk visa en ständigt sjunkande
födelsesiffra, har J:s sedan rikets nybildning
från 1872 alltjämt stigit och även procentuellt
hållit sig uppe. 1873 föddes i det egentliga J.
809,000 levande barn, 1903 1,490,000 och 1926
2,104,000. Födelseprocenten, som de senaste
åren hållit sig omkr. 3,48 %—3,49 %, är ung.
dubbelt så stor som i Sverige.
Födelseöverskottet har 1920—26 varit mellan 603,000 och
943,000. — Japanerna äro småväxta;
medelhöjden bland de värnpliktiga är omkr. 159 cm,
och 23 % av dem äro ej över 154 cm. Om
J:s folkraser se nedan, sp. 993.
Näringar. Jordbruk har alltid varit J:s
modernäring. Egendomarna äro små, men
kulturen är så mycket intensivare, ehuru moderna
maskiner på grund av terrängens
beskaffenhet föga kunna komma till användning; de
ha dock gjort sitt intåg på Hokkaido. Ris är
sedan urminnes tider japanernas
huvudnäringsämne. Risodlingen och dess avkastning
ha alltid varit omkr. 3 gånger större än
produktionen av vete, råg och korn tillsammans.
Den japanske bonden i de typiska
risdistrikten, där även hållandet av boskap är en
sällsynthet, har aldrig ätit en bit bröd, icke
smakat smör eller mjölk och ej heller kött i någon
form. Hans föda är ris, grönsaker, frukt och
något fisk. Den odlade jordens nettoareal
beräknades 1 jan. 1928 till 5,734,000 har, och
den för risodling lämpliga arealen anslogs
hösten 1928 till 3,167,000 har. 1926 funnos
1,732,180 självägande jordbrukare, 1,508,539
arrendatorer och 2,314,438 hälftenbrukare.
Antalet självständiga hushåll inom jordbruket
ut
gjorde således omkr. 5,555,000. Avkastningen
har ökats hastigare än befolkningen. 1877 var
denna 34,628,000 pers, och
spannmålsavkast-ningen 48,5 mill. hl ris samt av annan
spannmål (vete, råg och korn) 17,5 mill. hl. 1925
(ett gott normalår) var folkmängden 59,737,000
och spannmålsproduktionen 107,7 mill. hl ris
och 41 mill. hl annan spannmål. Befolkningen
har ökats med 72 %, spannmålsavkastningen
med 124 %. 1927 var skörden 112 mill. hl ris
och av annan spannmål 37,8 mill. hl. Föga
betydelse har odlingen av hirs (3,6 mill. hl
1926), majs (1 mill. hl 1926) och bovete (1,6
mill. hl 1926). Av sojabönor, varav den av
japanerna omtyckta sojan beredes,
producerades 5,4 mill. hl, bruna bönor 1,2 mill. hl 1926.
S. å. producerades 3,2 mill. ton sötpotatis och
858,000 ton potatis. Fruktodlingen är
ansenlig: persikor, päron, äpplen, druvor,
dadelplommon (266,000 ton 1926), apelsiner (350,000
ton 1926). Av te skördades 36,2 mill. kg 1926.
68,200 ton tobaksblad skördades 1927—28.
Silkesmaskodlingen spelar en mycket stor roll;
2,061,587 hushåll voro mer eller mindre
engagerade i silkesmaskavel, och kokongernas
värde 1926 var 661,5 mill. yen. ö.
Skogsbruk. J. är rikt på skog (1926
20,9 mill. har), vilken skötes rationellt.
Avkastningen uppgick 1926 till 212,5 mill. yen,
vartill kommo biprodukter, ss. träkol,
kam-fer, svamp, bambuskott, hö m. m., för 150
mill. Därtill har J. i Korea samt på Sachalin
och Formosa mycket stora skogstillgångar.
De ekonomiskt viktigaste trädslagen äro i
den varma zonen ekar, tall och kamferträd,
i den tempererade Cryptomeria, tall och
Cha-maecyparis, i den kalla ädelgran, gran och
lärkträd. Bambu har den mångsidigaste
användning. Sågverksindustrien och
pappers-massefabrikationen ha efter världskriget rönt
stort uppsving. C. S-g.
Boskapsskötseln har varit av ringa
betydelse, men de ursprungliga, degenererade
raserna förbättras numera genom import av
avelsdjur. De japanska öarnas ängs- och
betesmarker lämna dåligt gräsbete. Först
efter koloniseringen av Hokkaido och Sachalin,
där det är större och bättre betesmarker, har
kreatursuppfödning alltmera kommit i bruk.
1926 funnos 1,486.000 hästar, 1,465,000
nötkreatur (blott hälften så mycket som i
Danmark!) och 621,000 svin. ö.
Fisket är av största vikt. Dess
produkter utgöra ett av folkets förnämsta
födoämnen och en stor exportvara. Totalvärdet av
fångsten var 1925 585,5 mill. yen.- Sill,
sardiner, ansjovis, makrill, laxfiskar och torsk
äro viktigast, men >^y betydelse äro även krah.-_
xljovräkor, bläcXfisk^nJussTor m. m. Valfångst
beclrivesptt^Tnånga platser. »Odlandet» av
äkta pärlor har låtit mycket tala om sig—J—
J. tjäna hajtaa1gP4-^i stor utsträckning till
3üää^n£h~PorpÆi/ra-arter odlas iTtor skala i
särskilda bassänger. Värdet av marin
växt-föda var 1926 16 mill. yen. Ur havsvattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
