Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Japan (Undervisningsväsen—Försvarsväsen)
990
letter m. m., konstskapelser och folkloristiska
motiv. — Kulten och templen äro snarlika
Kinas (se Kina, religion). De buddistiska
kyrkorna, som redan under Naraperioden
(700-talet) blevo talrika och inflytelserika,
vädjade i första hand till en liten begränsad
överklasspublik. Långt mer betydelsefull
blev buddismen, sedan den store
reformatorn Dengyo Daishi (Saicho) omkr.
800 vunnit gehör för sin liberalare
uppfattning, att »Buddhanaturen är inneboende hos
alla», m. a. o. att universell frälsning stod
att vinna, och sammanslutit de olika
läro-riktningarna i en nationell organisation,
centraliserad kring klostren på berget
Hiei-zan nära Kyoto. Denna hans s. k.
tendai-kyrka överflyglades väl med tiden av än
populärare riktningar men är ännu mäktig i
det moderna J. (jap. tendai = kin. tien-tai;
jfr Kina, religion). En farlig medtävlare
fick den redan i början av 800-talet av
shin-gon-(= kin. chen-yen-)sekten, införd av K o b o
Daishi (Kukai), som med besvärjelser och
magiska konster samt med sin praktfulla kult
vann stor anklang. Om denna
shingonrikt-ning innebar ett mycket långt avsteg från
den ursprungliga buddismen, var detsamma
förhållandet med den pietistiska riktning,
som tog fasta på himmelens fröjder
(gentemot helvetets kval) och de frälsargestalter
(främst Amida buddha, himmelens furste, och
Kwannon, barmhärtighetens gudinna), som
kunde förhjälpa de troende därtill, överförd
till J. 1175 av Honen Shönin (sekten
jodo — kin. tsing-tu) och skärpt till långt
gående kvietism av dennes lärjunge S h i
n-ran S h o n i n, hade denna naiva riktning
(Shinsekten) framgång. Den fick redan från
början en svår konkurrent i øen-buddismen
(= kin. chan), d. v. s.
meditationsrikt-ningen, som behöll mera frändskap med
den ursprungliga läran, i det att man
genom andliga övningar, självsuggestion och
meditation frigjorde sig från de jordiska banden
och nådde »själens renhet». Denna
självbehärskningens religion, överförd 1192 av
E i s a i, hyllades särskilt av det krigiska
rid-derskapet. Slutligen förtjänar nämnas
munken Nichiren (d. 1282). en positivistisk
ivrare, vars argt nationalistiska sekt (»Japan
Guds utvalda land») vann stor spridning. —
De buddistiska kyrkorna skaffade sig redan
från början stort världsligt inflytande, stora
rikedomar och omfattande domäner, och då
de samtidigt med det att ridderskapet
uppsatte sina härar lade sig till med betydande
legotrupper och dessutom prästerskapet självt
morskt gick i fält, blevo de större
organisationerna verkliga stater i staten. Detta blev
slutligen deras olycka, i det att vid J:s enande
i slutet av 1500-talet först Oda Nobunaga och
sedan Toyotomi Hideyoshi hänsynslöst
ned-slogo deras makt och indrogo deras domäner
och rikedomar. Under Tokugawaperioden
omhuldades på buddismens bekostnad kinesisk
konfuciansk lärdom, och först i våra dagar har
buddismen åter blivit en verklig stormakt i J.
Det var som en nyttig konkurrent till
buddismen, som den 1549 av Frans Xavier till
J. införda kristendomen, vilken till en
början väsentligen fick fotfäste på Kyushu i
samband med den lukrativa portugisiska
handeln, gynnades av Nobunaga och Hideyoshi.
Den blev en betydande rörelse under
1500-talets sista årtionden och 1600-talets första,
blott för att därefter av leyasu och hans
närmaste två efterföljare strängt
undertryckas, med blodiga förföljelser även mot de
infödda kristna (se nedan, sp. 998). I
hemlighet bibehöllo sig dock smärre kristna
konkla-ver, ända tills 1873 religions- och missionsfrihet
proklamerades. — Off. siffror för 1922 räkna
16.216.000 shintoister, 48,420,000 buddister
och 212.000 kristna i Japan. B. Kgn.
Undervisningsväsen. Folkundervisningen
omfattar åldern 6—14 år; obligatorisk för alla
barn mellan 6 och 10 år sedan 1873. 1924—25
undervisades 9,188,345 barn (6—14 år) i
folkskolorna; antalet lärare var 204,785.
Mel-lanskolor med undervisning i ett europeiskt
språk, vanligast engelska, besöktes av 272,973
elever med 10,861 lärare. Kvinnliga högre
läroverk hade 271,375 elever. J. har fem
kejserliga univ. och 27 andra högskolor med
univ:s ställning. Antalet studerande vid de
fem univ. var 13,374, därav 6,423 vid univ.
i Tokyo, vid de övriga högskolorna 29,318.
Univ. i Tokyo, Kyoto och Fukuoka på
Kyushu äga fakulteter för utbildande av
ingenjörer och agronomer, univ. i Sendai har
ingenjörs- och det i Sapporo på Hokkaido en
agro-nomisk fakultet. Specialskolor finnas för
utbildande av apotekare, tandläkare, tekniker,
musiker, konstnärer m. fl. Antalet av alla
slags bibliotek var 3,404, innehållande
6,687.655 böcker på japanska och kinesiska
samt 350.573 vol. europeisk litteratur. ö.
Tidningspress. Japans press i modern
mening började 1850 med en veckotidning, och
1871 startades den första dagliga tidningen
i Yokohama. Numera beräknas av
dagspressen omkr. 5 mill. ex. dagl. försäljas. Bland
ledande dagliga tidningar märkas Hochi
Shim-bun, Jiji Shimpo, Yomiuri Shimbun i Tokyo,
Osaka Mainichi Shimbun i Osaka samt Asahi
Shimbun och Nichinichi Shimbun, båda i
Tokyo och Osaka. Bland engelskspråkiga organ
är numera Japan Chronicle, i Kobe, det
ledande. B-
Försvarsväsen. Armén.
Försvarsväsen-dets ordnande var en av de första åtgärder,
som vidtogos efter J :s pånyttfödelse.
Organisations- och utbildningsarbetet skedde i
början under ledning av eui opeiska militärer,
först fransmän och sedan tyskar, men
japanerna ha därefter själva kraftigt och
målmedvetet lett utvecklingen. — Armén utgöres av
17 divisioner, därav en gardesdivision; varje
division består i allm. av 2 inf.-brigader på
2 reg:ten, 1 kav.-reg:te, 1 fältart.-reg:te, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
