Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japanska språket och litteraturen - Japansk ceder - Japansk dansmus - Japansk konst - Byggnadskonst - Skulptur - Måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1013
Japansk ceder—Japansk konst
1014
Efter den stora krisen 1853—68 och under
omdaningens första årtionden var allt intresse
så upptaget av politik och reformer, att den
litterära verksamheten nästan helt låg nere.
Först fr. o. m. 1880-talet kom man åter i
gång, nu framför allt med övers, från
engelskan. 1885 framlade Tsubouchi Yuzo
en programmatisk skrift om större
naturlighet och naturtrohet i romanförfattandet och
försökte sig framgångsrikt däri, samtidigt
som han översatte nästan hela Shakespeare.
En god vapenbroder fick han i den
framstående romanförfattaren Futabatei S h
i-m e i. Fr. o. m. 1890-talet märktes (under
västerländskt inflytande i anslutning till alltmer
omfattande översättningar) en hel rad
strömningar: medan Ozaki K o y o företrädde
»konsten för konstens egen skull» (romanen
»Konjiki yasha», Gulddemonen, 1897) och
Koda Robun en estetisk-filosofisk
idealism, blev Tokutomi R o k a
utomordentligt populär som sentimental
familjeromanförfattare (»Hototogisu», Näktergalen, 1900).
Till en mera naturalistisk riktning höra
däremot Natsume So se k i och K i k u c h i
Kan (f. 1889).
Det litterära språket har, från att ännu vid
sekelskiftet ha i stor utsträckning kvarstått
vid den äldre grammatiken, vida skild från
talspråkets, alltmer moderniserats, och i den
romanlitteratur, som överflödar på den
japanska marknaden, skrives på ett ledigt och
effektivt språk, som direkt är baserat på det talade.
De senaste årtiondena ha även sett
uppkomsten av en omfattande dramatisk litteratur,
ehuru scenerna i Japan ännu starkt hålla fast
vid den klassiska repertoaren eller nya alster
i arkaiserande stil, med körsånger, lyriska
intermezzon, pantomimdanser m. m. B. Kgn.
Japansk ceder, bot., se Cryptomeria.
Japansk dansmus, ofta i bur hållen
musras, som främst utmärker sig genom att med
otrolig hastighet snurra omkring på ett ställe
el. med rasande fart springa omkring i
kretsar; denna »dans» börjar vanl. i skymningen
och upprepas under natten. J. är döv och
oförmögen att simma. Dessa ärftliga
egenskaper ha visat sig bero på frånvaron av en
viss ärftlighetsfaktor. Man finner hos j.
ibland antalet båggångar i innerörat minskat
till 2 el. 1, ibland motsv. hjärncentra
degenererade. J., oftast brokigt tecknad, är ej, som
man förr trott, en ras av vanliga husmusen
utan av den snarlika Mus wagneri. T. O.
Japansk konst. Den japanska konsten,
vars historia kan följas från 500-talet e. Kr.,
inspirerades från början av kinesiska
förebilder och har ständigt stått under påverkan
från Kina, i fråga om buddistisk sakralkonst
också indirekt från Indien. I karaktär,
formval och teknik har den doek från dessa
rötter i många avseenden höjt sig till
självständig utveckling.
En historisk överblick disponeras bäst efter
den inhemska periodindelningen (e. Kr.):
Suiko ............................ 552—645
Hakuho ........................... 645—710
Nara ............................. 710-794
Heian ............................ 794—1186
Jogan ................... 794—890
Fujiwara ............... 890—1160
Heike ................. 1160-1186
Kamakura ........................ 1186—1334
Ashikaga ........................ 1334—1573
Toyotomi ........................ 1573—1603
Tokugawa ........................ 1603—1868
Byggnadskonst. Den japanska
arkitekturen har intill nyaste tid ständigt arbetat
med stolp- och bjälkkonstruktioner av trä,
utfyllda med lätta, skärmliknande väggar
och fr. o. m. Hakuhotiden oftast täckta med
svängda tegeltak efter kinesiskt mönster, vid
ansenligare byggnader i regel fördelade i
flera våningar (bild 1). Den bärande
träkonstruktionen saknar vanligen målning:
stockarnas och plankornas kraftiga mått, vackert
avvägda inbördes proportioner och naturliga
ådring (barrträ nyttjas nästan uteslutande)
äro jämte takens eleganta former
byggnadernas främsta utsmyckning. Fr. o. m.
Ashikaga-tiden tillkommer också i praktbyggnader en
stundom slösande rik plastisk dekoration av
väggfyllningarna (bild 3). Varje hus
innehåller eg. endast ett rum, som kan avdelas
med lösa skärmar; tempel och palats bestå
därför av bredvid och bakom varandra
förlagda byggnader, sammanfattade och
åtskilda av gårdar, terrasser, broar och
trappor. — Karakteristiska äro de monumentala
portbyggnaderna (torii) av grova stockar (se
Japan, bild 12). — Interiören är i
bostäderna ytterst enkel och möblerna till storlek
och antal reducerade till ett minimum.
Rummets mest betonade parti är en hög väggnisch
(tokonoma), i vilken en målning är placerad
jämte en vas med blommor eller något annat
enstaka prydnadsföremål (bild 13). Möbler
och husgeråd förvaras, när de icke äro i bruk,
i inbyggda väggskåp.
Skulptur. Bildhuggarkonsten har (med
undantag för konstslöjdsföremål i litet format)
uteslutande sakral karaktär. Importerade
kinesiska konstnärer och konstverk gåvo
under Suikotiden upphov till en buddistisk
skulptur av upphöjd och abstrakt skönhet
(bild 2). Hakuhotidens skulptur har en
vekare, mera lyrisk hållning med ett inslag av
realism. Naraskulpturen väljer för
Buddha-och Bodhisattvabilderna majestätiska, ofta
kolossala former men framställer också gärna
lägre gudomligheter och demoner i barockt
lidelsefulla rörelsemotiv (bild 4). Denna
riktning nådde sin höjdpunkt under Heian- och
Kamakuraperioderna (bild 6), som för
gudabilderna och för porträtt av heliga män
präglade en klassiskt lugn och förandligad stil
(bild 5, 7; se också B u d d h a, bild 1).
Senare perioder ha, trots en kvantitativt
omfattande skulpturproduktion, icke lagt
väsentligen nya drag till denna utveckling.
Måleri. Den japanska målarkonstens äldsta
minnesmärke, väggmålningarna i templet Ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
