- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
1049-1050

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenson, Nicolas - Jeppesen, Carl Christian - Jeppo - Jeppson, John - Jeremia el. Jeremias - Jeremiad - Jeremias i Tröstlösa - Jerez de la Frontera - Jerichau, släkt - Jeriko - Jerikoros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1049

J epp esen—J erikoros

1050

typgravör och. boktryckare. Berömd för sina
vackra romanska (antikva-) boktryckstyper,
som inom kort efterbildades i alla romanska
länder och utträngde de dittills använda
götiska typerna (fraktur). B. O-g.

Jeppesen, Carl Christian, danskfödd
norsk politiker (f. 1858). Var cigarrmakare
i Köpenhamn, flyttade 1878 till Norge och
blev där borstfabrikör, senare cigarrhandlare.
J. är en av pioniärerna för den norska
arbetarrörelsen, vars moderata flygel han tillhör,
samt var 1885—92 och 1906—12 red. för
Social-Demokraten. 1917—19 var han
formand i Oslo kommunalstyrelse. P. E-t.*

Jeppo (fi. Jepua), socken i Vasa län,
Finland; 165 kvkm, 2,655 inv. (1928),
svensktalande.

Jeppson, John, svensk-amerikansk
indu-striidkare (1844—1920), f. i Höganäs.
Emigrerade 1868 och anlade i Worcester,
Massachusetts, en smärgelskivfabrik, som utgjorde
grunden till de stora Nortonska
anläggningarna (The Norton emery wheel co.), för vilka
J. var teknisk ledare till ett par år före sin
död. J:s son George J. (f. 1873) är nu
bolagets disponent. O. A. L-r.*

Jeremla el. Je remi as, den andre av G.
T:s »större» profeter, förutsade Juda rikes fall
och upplevde själv denna händelse (586 f. Kr.).
Två av G. T:s kanoniska skrifter, J:s
profetia och J:s klagovisor, bära hans namn. — J.
älskade sitt folk och våndades över dess
ogud-aktighet och därav följande straff, och han
led även av sina landsmäns begabberi och hat.
De hånade honom för hans olycksprofetior, när
de trodde, att ingen fara var för handen, och då
faran var överhängande och J. upprepade sina
förutsägelser om rikets undergång, dömdes han
till döden som fosterlandsförrädare.
Profetens lidande drev honom till bön; han är den
förste store bedjaren i Israel. Det var en
ständig kamp i hans inre mellan ordet från Jahve,
som förkunnade undergång, och hans egen
innerliga medkänsla med sitt folk, vilken tog
sig uttryck i brinnande förböner. Men han
förutsade även, att Jerusalem och Juda skulle
återupprättas. Förhoppningen om Israel som
ett blivande världsrike återfinnes dock ej
hos J. Han löste mer än någon föregående
profet religionen från det yttre och
materiella och baserade den på rent andlig
grund. Han förstod, att religionen är
hjärtats sak, och han blickade djupare in i
både religionens och hjärtats väsen än någon
föregående profet. Den enskilda människan
fick därför också en helt annan religiös
betydelse än förr i Israel. Hos J. blev
religionen ej längre på samma sätt som förr
ett förhållande mellan Jahve och Israel utan
mer ett förhållande mellan Jahve och den
enskilde. Tempel, offer och ceremonier
förlorade sin betydelse och ersattes av hjärtats
samtal med sin gud. — Jeremias
klagovisor är en anonym skrift, som begråter
Jerusalems fall. S. H-r.

Jeremiäd, klagovisa, enformigt upprepad
klagan. Uttrycket härleder sig från de
profeten Jeremia tillskrivna Klagovisorna.

Jeremias i Tröstlösa, pseudonym för Levi
Rickson (se d. o.).

Jerez de la Frontera [^ä’räp öä la [-från-tä’ra],-] {+från-
tä’ra],+} stad i sp. prov. Cädiz (Andalusien), på
slätten mellan Guadaletes och Guadalquivirs
mynningar; 65,012 inv. (1921). Har ett
övervägande modernt utseende; från äldre tid
kvarstå ett moriskt kastell och flera palats.
Staden omges av vidsträckta vinplanteringar.
En betydande exportartikel är vin (jeres, eng.
sherry), se Spanska viner.

Jerichau [je’rikåu], dansk konstnärssläkt.
Skulptören Jens Adolf J. (1816—83) var
verksam i Rom och från 1849 i Köpenhamn.
Han utförde antikiserande statyer och
grupper, ss. »Herkules och Hebe», senare »David»,
»Evas skapelse», gruppen »Skrämda badande
flickor», H. C. Örsteds monument i
örsteds-parken i Köpenhamn samt djurbilder och
reliefer med antika motiv. J. är representerad
i Kunstmuseum och i Glyptoteket i
Köpenhamn. Monogr. av N. Bögh (1884). — Hans
hustru (sedan 1846), Elisabeth
Bau-mann-J., f. Baumann (1819—81), var
målarinna, studerade i Düsseldorf och verkade
sedan i Rom och Köpenhamn. I Danmark
blev hon populär med genren »Den sårade
soldaten» (1868; Kunstmuseum i Köpenhamn).
Hon målade f. ö. mest porträtt och italienska
typer. Monogr. av N. Bögh (1868). Hon
utgav 1879 en minnesskrift över sin son
Harald Adolf Nikolaj J. (1851—78), en
lovande målare, som vid unga år bortrycktes
av tyfus. Han studerade i Rom och vistades
senare i Grekland och Orienten; hans sista
målning, »Slätten vid Sardes», finns i
Kunstmuseum i Köpenhamn. Hans bror Holger
Huitfeld J. (1861—1900) var
landskapsmålare. Dennes son Jens Adolf Emil
J. (1890—1916) studerade i Köpenhamn 1909
—13 och väckte mycket uppseende genom
målningarna »Dante», »Pietä», »Hekuba» och den
mystiska »Människorna söka varsel i heliga
fåglars flykt» (i Kunstmuseum). G-g N.

Je’riko, stad i Palestina, 27 km n. ö. om
Jerusalem, nära Jordans utlopp i Döda havet;
omkr. 1,000 inv. Är jordens lägst belägna
stad, 250 m under havsytan; stark
sommar-hetta. J., om vars erövring av Israel förtäljes
i Jos. 6, ligger vid den väg, som genom öknen
leder upp till Jerusalem (se Luk. 10).
Utgrävningar ha lagt i dagen rester av såväl
det kanaaneiska som det israelitiska J. E. A.

Je’rikorös kallas två enåriga örter, som växa
i ökenartade trakter i s. ö. Medelhavsområdet
och som vid fruktmognaden lätt föras bort av
vinden. Den ena, Odontospermum (Asteriscus)
pygmaeum, hör till de korgblommiga och
har stora, efter blomningen starkt
hygro-skopiska yttre holkfjäll, som vid torka böja
sig in över frukterna (2) men snart breda ut sig,
om de fuktas (1). Den andra,, Anast atica hiero-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free