Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johanson, Oscar - Johansson, Adolf - Johansson, Adolf August Emanuel - Johansson, Aron - Johansson, Axel - Johansson, Carl Edvard - Johansson, Gustaf (ärkebiskop) - Johansson, Gustaf (författare) - Johansson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Johansson, A.—Johansson, J.
1122
sarkasm, alltid med fantasi, tecknat en rad
skarpt individualiserade, mänskligt levande
gestalter. Hans styrka är miniatyren. Bland
hans roller märkas från sångscenen kungen i
»Leonora» och Bazil i »Barberaren i Sevilla»
samt från talscenen Bellman i »Två
konungar», Adolf i »Fordringsägare», Styver i
»Kärlekens komedi», Oronte i »Misantropen»,
Just i »Minna v. Barnhelm», Bazil i
»Figa-ros bröllop», Andersen i »Det stora Vi» och
Lampe i »Alexander den store». G. K-g.
Johansson, Adolf, författare,
tidningsman (f. 1889 14/b). Har skrivit färgrika
vild-markshistorier, av vilka särskilt »De röda
huvudena» (1917) blivit utomordentligt
populär, diktsamlingen »Varselnätter och
gry-ningsvägar» (1915) m. m. — Hans broder
Gustaf J. (1891—1925), tidningsman,
skildrade i stämningsstarka dikter (»Jägarvisor
och landsvägsballader», 1913, »Skeppare och
skärgårdsfolk», 1915, »Synerna», 1922) och
berättelser (»Det röda skenet», 1920, m. fl.)
småländskt vildmarks-, vagabond- och
sjömansliv. Pojkboken »Myrholmspojkarna»
(1918) vart mycket omtyckt. R-n B.
Johansson. Adolf August Emanuel,
skolman, ämbetsman (f. 1871 2i/o)> son till
Martin J. Blev fil. kand. 1892, teol. kand.
1901, teol. dr 1921, allt i Uppsala, var 1902—
05 lärare vid Beskowska skolan i Stockholm,
blev 1905 lektor i Gävle, 1915 läroverksråd
och 1919 undervisningsråd. Han har som
pedagog särskilt intresserat sig för
reformering av kristendomsundervisningen samt för
provårsutbildningen. I diskussionen om en
ny skolorganisation har han gjort
uppmärksammade inlägg. J. har bl. a. skrivit »Gamla
testamentet i kristendomsundervisningen»
(1904), »Ord vid skolans morgonböner» (3
saml., 1919—26), »Mellanskolornas
vittnesbörd» (1924), bearbetat
Gummerus-Rosen-qvist, »Lärobok i kyrkohistoria» (5:e uppl.
1920), samt utgivit »Bibliska berättelser
för realskolans tre första klasser» (1912; 2:a
uppl. 1923). Fr. Sg.
Johansson, Aron, arkitekt (f. 1860 u/i).
Studerade vid Chalmers institut i Göteborg,
vid Konstakad. i Stockholm och utomlands
1884—89. Blev 1890 anställd vid
riksbyggna-derna på Helgeandsholmen och utförde efter
Helgo Zettervalls avgång 1892 ritningar till
riksdags- och riksbanksbyggnaderna där,
fullbordade 1905 och 1906 (se Rik sdag s h
u-s e t). Bland J:s övriga verk märkas
nybyggnad (1913) för Danviks hospital (se d. o., med
bild), Stockholms stads sparbank,
bankbyggnader i Gävle, Örebro m. fl., telegrafhus i
Norrköping, ombyggnad av gamla
riksdagshuset i Stockholm m. m. G-g N.
Johansson, Axel, donator (1862—1926), f.
i ett torparhem i Ludgo socken,
Södermanland, d. som grosshandlare i Stockholm.
Testamenterade 800,000 kr. till Cancerförenigen i
Stockholm och 200,000 kr. till tidskr. Acta
Medica Scandinavica. A. W-dt.
Johansson, Carl Edvard, uppfinnare och
industriman (f. 1864 15/3). Utbildade sig till
verkstadsarbetare (mekaniker) i Förenta
staterna 1881—84 samt i Eskilstuna 1885—88,
anställdes 1888 vid
Carl Gustafs stads
gevärsfaktori och fick
där senare ledningen
av faktoriets
tillverkning av
specialmaskiner, verktyg och
kon-trollmått. Redan 1897
hade J. där
konstruerat sin första
»kombi-nationsmåttsats»; 1906
var uppfinningen fullt
utarbetad, och 1907
utsändes på
världsmark
naden de första precisionsmåttsatserna av
»system C. E. Johansson» (jfr M å 11 v e. r k t y g).
Uppfinningen har fått en synnerligen stor
användning inom all mekanisk tillverkning
med höga anspråk på exakta dimensioner hos
produkten. Särskilt vid toleransmätningar för
masstillverkning av standardiserade,
utbytbara maskindelar har systemet fått betydelse.
För tillverkning av måttsatserna började J.
i Eskilstuna en verkstadsrörelse, som 1911
övertogs av a.-b. C. E. Johansson. J. är
alltjämt ordf, i detta bolags styrelse men
innehar sedan 1923 anställning vid Ford motor co.
i Detroit, Förenta staterna. G. H-r.
Johansson, Gustaf, finländsk teolog,
ärkebiskop (f. 1844 10/i). Blev 1875 teol. dr och
docent samt 1877 prof, i dogmatik och moral
vid Helsingfors univ. J. valdes 1884 till biskop
i Kuopio och 1897 i Nyslotts stift samt 1899
till ärkebiskop (Äbo). I prästeståndet intog
han en framträdande plats som vicetalman
1885—94 och som talman 1897—1906. Delvis
på grund av hans inflytande kom
prästerskapet under Bobrikovregimen att intaga en
mindre fast hållning, än de konstitutionella
synpunkterna krävde. J. är en kraftfull
kyrkomän, som ofta uppträtt mot religiösa sekter
och riktningar, t. ex. mot læstadianismen och
frälsningsarmén (i kritiska broschyrer 1889
och 1892). Ekumeniska mötet 1925 hade i J.
en avgjord motståndare. M. G. S.*
Johansson, Gustaf, författare, se J
o-h a n s s o n, Adolf.
Johansson, Johan, tidningsman (1792—
1860). Blev fil. mag. 1818 i Uppsala, inskrevs
sedan i verken och var sekr. i Sv.
fabriksföreningen. J. ingick som medarbetare i
An-märkaren och dess avläggare Anmärkarne,
som i nov. 1820 omdöptes till Argus (se d. o.),
vars red. han var till dess avtyning 1836.
Sedan skrev J. i många olika organ, bl. a.
Svenska Minerva, Friskytten och Aftonbladet,
och förde industriprotektionismens talan i
flera småskrifter. — J. ägde mångsidigt
vetande och även skarpsinne. Han är en av
grundläggarna av Sveriges politiska press
och spelade en betydande roll som
oppositions-X. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
