Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jäderholm, Axel Olof Gustaf - Jäderin, Axel Vilhelm - Jäderin, Edvard - Jäders bruk - Jädraån - Jädraås - Jägare, Fältjägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Jäderin—Jägare
4
Jäders kyrka.
logisk anatomi vid Karolinska institutet 1869
samt t. f. prof, i rätts- och statsmedicin där
s. å. och blev 1874 ord. prof. Sedan 1879
var han även föreståndare för
Gymnastisk-ortopediska institutet i Stockholm. J.
redigerade 1871—75 tidskriften Hygiea. A. W-dt.
Jäderin, Axel Vilhelm, tidningsman,
politiker (1850—1925). Blev student i
Uppsala 1869 och började redan följ, år sin trägna
publicistverksamhet. Han var redaktionssekr.
i Stockholms Dagblad juli 1883—nov. 1884,
huvudred, och utgivare av Svenska Dagbladet
dec. 1884—nov. 1888 samt red. i Svenska
telegrambyrån 1893—1903. Till den konservativa
huvudstads- och landsortspressen lämnade han
sedan 1888 ett betydande antal ledande
artiklar. Han var från okt. 1904 till sin död sekr.
i Allmänna valmansförbundet. I tidskr.
Medborgaren skrev J. under många år
inrikes-krönikor; han publicerade där även sina
minnen av politiska personligheter (»Politiska
talare som jag hört»). Bland hans skrifter må
nämnas romanerna »Brottsjöar» (1891) och
»Fädernas föredömen» (1895) samt »Politisk
Årsbok» (1915—23; 9 årg.), »Politisk
valhandbok» (1917, 1920, 1921), »Allmänna
Valmansförbundet 1904—1914» (1914) och
»Valkretsarna» (1910, 1912, 1914). L. K.
Jäderin, Edvard, geodet (1852—1923),
bror till A. V. J. Blev fil. kand, i Uppsala
1875, tjänstgjorde vid observatorierna i
Stockholm och Uppsala, blev lektor i geodesi och
topografi vid Tekniska högskolan 1878 samt
var prof, i geodesi 1911—17. Fil. hedersdoktor
i Uppsala 1907; led. av Vet.-akad. 1923. Den
efter J. uppkallade basmätningsmetoden har
gjort hans namn vida känt. J:s apparat be-
står av en metallsträng med ändskalor, delade
i mm. Denna sträng spännes med bestämd
kraft och fritt hängande över ritsmärken på
i basen utsatta, lätt transportabla mätstativ,
vanl. på 24 m
ömsesidigt avstånd.
Avläsningarna på
mm-ska-lorna kunna ske med
blotta ögat. Urspr,
använde J. en sträng av
stål och en av
mässing, för
temperaturkorrektion. Då invar
uppfanns, blev den
genast av J. använd för
mätsträngar (se I
n-v a r). Numera
användas Jäderinska has-
strängar av invar över hela världen.
Mätningens noggrannhet är milliondelen av den
mätta längden. — J. var en synnerligen
uppskattad populärvetenskaplig föreläsare och
var bl. a. föreståndare för Stockholms
arbetarinstitut 1881—82 och 1890. Även inom
försäkringsväsendet intog han en bemärkt
ställning. K. Rn.
Jäders bruk, järnbruk i Arboga
landskommun, Västmanlands län, vid Arbogaån, 4 km
ovan Arboga, med station på Örebro—Köpings
järnväg; tax.-värde 843,300 kr. (1927), därav
för jordbruk 391,700 kr. Äges sedan 1914 av
J:s intressenter och arrenderas av Stål- och
maskin-a.-b. Tillverkar smältstycken. —
Jäders gård skänktes 1377 till Julita kloster
samt indrogs 1527 till kronan. Den‘första
smedjan anlades 1617. 1670—1770 var J. även
pappersbruk.
Jädraån, tillflöde till Gästriklands Storsjö
från Hyn m. fl. sjöar i Svärdsjö socken,
Dalarna; omkr. 100 km.
Jädraås, bruk, se Kopparbergs och
Hofors s å g v e r k s-a.-b. samt Ock el
boverken.
Jägare, stundom Fältjägare, har inom
de europeiska arméerna betecknat lätt, d. v.
s. särskilt för rekognosceringstjänsten och
striden i spridd ordning utbildat och
beväpnat, infanteri. Det lätta infanteriet, som
sedan äldsta tider funnits vid sidan av det
tunga, började under nyare tiden att
delvis beväpnas med räfflade studsare, och fr. o.
m. 1700-talets mitt blev namnet j. brukligt
för de så beväpnade. De organiserades både
som elitgrupper inom varje regemente, t. ex.
ryska arméns jägarkommandon, och
särskilda truppförband (i allm. bataljoner).
Det har emellertid funnits ej blott j.,
tillhörande infanteriet (fr. chasseurs å pied),
utan också j. till häst, hästjägare (fr.
chasseurs å cheval, se Chasseur). Genom
beväpningens fullkomnande måste efter hand
allt infanteri och även allt kavalleri utbildas
som lätt. Äldre namn kvarstodo dock i allm.,
och särskilt vissa alpjägartrupper i franska
och italienska arméerna hävda fortfarande sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
