- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
71-72

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järta, Hans (Hierta) - Järte, Otto Edvard Fridolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

Järte

72

upprätta och befästa den urgamla franska
monarchien» (ny uppl. 1871). Vid 1800 års
riksdag var J. en verksam medlem av
oppositionspartiet och en av dem, som demonstrativt
avsade sig adelskapet. Vid de rättegångar, som
inleddes mot några av hans politiska vänner,
var J. deras rättegångsbiträde, juridiskt
skarpsinnig och bitande ironisk. Som följd
härav fick han lämna statstjänsten men erhöll
rikligen enskilda juridiska och kommersiella
uppdrag, bl. a. av Falu bergslag. Den yngre
oppositionen såg i J. sin »ledande statsman».
I revolutionen 1809 deltog han ej direkt, men
som sekr. i konstitutionsutskottet kom han
att väsentligt medverka vid tillkomsten av
Sveriges ännu gällande R. F., vars
grundtankar han mästerligt tolkat i
konstitutionsutskottets till största delen av honom
författade, berömda memorial av 2 juni s. å.

J. blev juni 1809 statssekr. för
finansärenden; som sådan lyckades han bl. a.
upprätthålla handelsförbindelserna med England
trots Sveriges nödtvungna anslutning till
kontinentalsystemet. Krigsförklaringen mot
England och det grundlagsstridiga förordnandet
av Karl Johan till regent torde ha varit
anledningen till J:s avskedstagande (mars 1811).
Han blev nov. 1812 landshövding i Stora
Kopparbergs län och nov. 1815 åter t. f.
statssekr. för finansärenden. Hans modiga
uppträdande räddade för några år de hotade
diskonterna och därmed den vacklande
svenska krediten. Mot prosten v. Schwerins och
1815 års särskilda utskotts mångahanda
finansprojekt samt kronprinsens välmenta
försök att styra växelkursen kämpade J.
hårdnackat. Äsiktsmotsättningar föranledde
honom att mars 1816 lämna
statssekreterartjän-sten. Från landshövdingebefattningen tog han
avsked mars 1822, närmast på grund av en
mot hans förord skedd utnämning.

J. levde nu som privatman och fick 1823
en årlig pension på 2,000 rdr som uttryck för
statsmakternas erkänsla (1819 blev han led.
av Sv. akad.). J. ägnade sig nu helt åt
studier och författarskap och utgav 1823—24
tidskr. Odalmannen, som dock efter ett par
häften, fyllda nästan uteslutande av alster
från hans egen penna, upphörde. I artiklar
häri, ss. »Om statistik» och i synnerhet i ett
vidlyftigt, mot Wallmarks av Karl Johan
inspirerade kritik av J:s idéer riktat »Svar på
Allmänna Journalens anmärkningar» (1824),
utvecklade han sin efter ungdomsårens
radikalism småningom mognade, med den
historiska skolan nära besläktade statsåskådning.
Den liberala oppositionen i riksdag och press
beskylldes av honom för materialism och
illvillig kritiklusta.

Från Falun flyttade J. 1825 till Uppsala,
’där han genom pressartiklar fortsatte sin
allt bittrare kamp mot liberalismen. Han
författade även vidlyftigare politiska och
sociala skrifter, t. ex. »Om rätta förståndet
av 106 och 107 §§ i Sveriges regeringsform»

(i Svea 1826) och »Om Sveriges läroverk»
(1832; 2:a uppl. 1846), J:s votum som led. av
1825 års stora uppfostringskommission. Bland
hans arbeten må nämnas »Svenska
lagfaren-hetens utbildning ifrån kon. Gustaf I:s
an-träde till regeringen intill slutet af 17:de
århundradet» (tr. 1838 i Vitt.-akad :s Handl.,
14), »Om svenska kyrkans yttre skick och
förhållande till staten efter reformationen»
(1836; inträdestal i Vitt.-akad.; Vitt.-akad:s
Handl., del 16) samt i Vet.-akad:s Hand).
(1839) teckningen av dess 100-årshistoria.
Efter att flera gånger ha avböjt höga
förtroendeuppdrag mottog han 1837 chefsplatsen
för Riksarkivet, där hans nydanande
verksamhet satt djupa och varaktiga spår; se S.
Bergh, »Svenska riksarkivet 1837—46» (1927).

För samtiden stod J. fr. o. m. 1820-talet
som den konservativa sidans, »ultraismens»,
hövding. Hans konservatism blev omsider allt
strängare. Särskilt tålde han intet fingrande
på den konstitution, i vars åstadkommande
han själv haft en så utomordentlig andel.
Ehuru stark rojalist, kritiserade han i sina
ämbetsskrivelser som landshövding ofta
hårdhänt regeringens åtgärder. Han var en
över-tygelsefast, storsint karaktär med stark
självkänsla. Som stilist intog J. en hög
rangplats. — I Uppsala univ.-bibl. och i Kungl.
bibi, i Stockholm förvaras otryckta skr. av J.
H. Forssell utgav J :s »Valda skrifter» (2 bd,
1882—83; med biogr.). — J :s porträtt återges
på vidstående plansch.

Litt.: O. Alin, »H. J:s och G. F. Wirséns
brefväxling år 1814» (1897) och »Ett bidrag till
H. J:s biografi» (1899); C. D. af Wirsén, »J.
och Geijer» (i Sv. akad:s Handl. ifrån år 1886,
XIV, 1900); S. Wallengren, »H. J. som
politisk teoretiker», I (i Lunds Univ:s Årsskr.,
ny följd, avd. I, bd 1, n:r 2, 1906); Lydia
Wahlström, »Svenskar från iförra seklet», I
(1915); jfr även E. Fahjbeck i Personhist.
Tidskr. 1929. Om J:s andel i 1809—10 års
grundlagsverk se N. Höjer i Hist. Tidskr. 1910
och Statsvet. Tidskr. 1911; S. J. Boethius i
Statsvet. Tidskr. 1911 och 1912; A. Brusewitz,
»Studier öfver 1809 års författningskris»
(1917); E. Fahlbeck i Statsvet. Tidskr. 1917,
1929. J:s och B. v. Beskows brevväxling
offent-liggöres i Sv. akad:s Handl. 1929 ff. (E. F-ck.)

Järte, Otto Edvard Fridolf,
ämbetsman, politiker (f. 1881 10/i0); studerade 1900—
08 historia och nationalekonomi i Uppsala,
Stockholm, München och Berlin, blev fil. lic.
1916, tjänstgjorde 1908—12 i
Kommerskollegiums avd. för arbetsstatistik, blev vid
Socialstyrelsens inrättande 1912 aktuarie där samt
1921 byråchef. J. har haft ett stort antal
offentliga utredningsuppdrag; han var bl. a.
1916—18 led. av statens
krigsberedskapskom-mission, 1919—23 led. av statens
arbetslös-hetskommission och dess arbetsutskott, 1916—
22 sekr. i och led. av
socialförsäkringskommit-tén, 1928 led. av pensionsförsäkringskommittén.
Sedan 1924 är J. led. för Stockholm av Andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 21 23:47:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free