Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifornien (Cal., stat) - Historia - Kaliforniska halvön, Nedre Kalifornien - Kaliforniska viken, Californiaviken - Kaliglimmer - Kalikut - Kalikå (Kall-)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Kaliforniska halvön—Kalikå
156
städerna och i skogsbruks- och
fruktodlings-distrikten; större svenskbygder vid Kingsbury
och Turlock i San Joaquindalen. K:s största
städer äro Los Angeles (1,325,059 inv., 1927)
och San Francisco (661,541 inv.),
medelpunkter för resp, södra och norra K.
Bland näringarna intar jordbruk med
binäringar en viktig plats. Jordmånen är i
regel ytterst bördig vid tillräcklig
vattentillgång. Förutvarande stäpp- och
ökentrakter ha genom konstbevattning omvandlats
till produktiv mark, särskilt i San
Joaquindalen, vid Los Angeles och i Imperial valley
vid Salton sea; 1920 voro 17,074 kvkm
konstbevattnade. De viktigaste sädesslagen
äro korn, vete, ris, havre och majs;
dessutom odlas sockerbetor, bönor m. m. samt
industriväxter, ss. bomull. I de
konstbevattnade områdena har fruktodlingen nått en
enorm utveckling. Här produceras druvor,
som även, särskilt i San Joaquindalen,
beredas till vin, Kaliforniavin, apelsiner,
citroner, äpplen, päron, fikon, persikor,
aprikoser, plommon, sviskon, valnötter m. m.
Även produktionen av grönsaker (sallad,
sparris, meloner och tomater) är ansenlig. Hela
skörden värderades 1920 till 589,8 mill. doll.;
1925 funnos 136,409 farmer, värderade till
3,152 mill. doll. Som binäring drivas
boskapsskötsel, särskilt fåravel (stor
ullproduktion), samt mejerihantering. Skogsbruket
är av vikt i norra K.; stora arealer ha
avsatts till skogsreservationer (national
forests; 77.559 kvkm, 1928). Bergsbruket, förr
uteslutande inriktat på ädla metaller, har
numera som huvudprodukt petroleum, från
oljefälten kring Los Angeles, vid Santa
Barbara och Bakersfield; produktionen uppgick
1927 till 377,6 mill. hl. Dessutom utvinnas
guld (17,571 kg), silver (48,947 kg), koppar
(12,406 ton), bly, zink, kvicksilver och borax.
Hela bergverksproduktionen värderades 1927
till 366,7 mill. doll. Industrien sysselsatte
1925 249,552 löntagare i 9,638 företag med
ett tillv.-värde av 2,443 mill. doll. De
förnämsta grenarna äro petroleumraffinering,
filmindustri, konservering av frukt,
grönsaker och kött samt träindustri. Järnvägsnätet
har sedan den första pacificbanans byggande
på 1’860-talet hastigt utvecklats och
omfattade 1927 26,314 km, därav 5,102 km
elektriska banor. De största hamnarna äro Los
Angeles och San Francisco. K. är numera
ett omtyckt mål för den amerikanska
turisttrafiken på grund av sitt gynnsamma
klimat och storslagna naturscenerier. Inom K.
finnas fyra nationalparker, Yosemite,
Se-quoia, General Grant och Lassen Volcano. —
Bland högre undervisningsanstalter märkas
University of California (i Berkeley, San
Francisco och Los Angeles), Leland Stanford
junior university (vid Palo Alto) och det
me-todistiskt-episkopala University of Southern
California (i Los Angeles). S. F.
K:s författning (av 1879 med senare
änd
ringar) liknar övriga amerikanska staters.
Representationen består av en senat med 40
led., valda för 4 år, och en assembly med 80
led., valda för 2 år. I unionens kongress
företrädes K. av 2 senatorer och 11 led. av
representanternas hus. Staten är indelad i
58 grevskap (counties).
Historia. Staten K:s område ingick i det
spanska väldet, som i övre K. stadgades först
på 1760-talet. 1822 slöt sig K. till det
frigjorda Mexiko, vars regering emellertid
försummade övre K., dit pälsjägare och
nybyggare österifrån började framtränga över
Sierra Nevada. Flera guvernörer förjagades
genom revolutioner på 1830-talet. I U. S. A.
började man frukta, att England eller
Frankrike skulle förvärva landet, och J. C.
Fré-mont (se d. o.) tog 1846 landet i besittning
för U. S. A. Dit avträddes genom freden i
Guadelupe Hidalgo 1848 övre K., medan
Nedre K. förblev i mexikansk besittning. I febr.
1848 gjordes i K. det första större
guldfyndet (vid ett av Sacramentoflodens tillflöden),
och snart strömmade guldgrävare från alla
håll till K., som de följande åren blev en
tummelplats för otyglade lidelser. En
författning antogs 1849, och K. upptogs 9 sept.
1850 som från negerslaveri fri stat i unionen.
Småningom efterträddes det planlösa
guld-letandet av tekniskt mera utvecklade
metoder och bolagsdrift. K. stod under
inbördeskriget på nordstaternas sida men deltog föga
i striden. Frågan om restriktiva
bestämmelser mot kinesisk och japansk invandring har
ofta lett till skarpa konflikter mellan K. och
unionsmyndigheterna.
Litt.: T. H. Hittell, »History of California»
(4 bd, 1885—97); M. Austin, »California: the
land of the sun» (1914); A. F. Rider,
»California» (1925). V. S-g.
Kaliforniska halvön, Nedre
Kalifornien, sp. Baja California, skiljes från
Nordamerikas fastland av Kaliforniska viken och
genomdrages i hela sin längd av bergskedjor,
forts, på Coast range; sydligaste punkt Kap
San Lucas. Hett och torrt klimat;
stäppvegetation. K. bildar det mexikanska
territoriet Baja California (se d. o.).
Kaliforniska viken, Califor niaviken,
äldre sp. benämning Mar bermejo
(»Purpurhavet»), avskiljer Kaliforniska halvön från
Nordamerikas fastland; i dess innersta del
utfaller Coloradofloden. Sandbankar och
strömmar försvåra sjöfarten i n.; vid
kusterna talrika öar (Angel de la Guardia,
Tibu-ron m. fl.). K. är en del av den stora
kaliforniska gravsänkan; dess nordligaste parti
har i senare geologisk tid avsnörts av
Colorados delta och bildar nu depressionen Salton
sink.
Kaliglimmer, miner., se G 1 i m m e r.
Kalikut, se C a 1 i c u t.
Ka’likå (Kall-), grövre, mest enfärgat (grått
el. brunt) tvåskaftat bomullstyg; brukas som
fodervara och till bokbinderi.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
