Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kambrosiluriska systemet el. Kambrosilur - Kambräken - Kambyses - Kamé - Kaméglas - Kameldjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Kambrosiluriska systemet—Kameldjuren
206
Kambrosilüriska systemet el. K a m b
rosi 1 ü r, geol. Under detta namn
sammanfattas kambrium med de därpå följande
silu-riska bildningarna till ett system. Denna
anordning låter sig särskilt med fördel
genomföras för Skandinavien, där det skulle vara
mycket svårt att uppdraga allmänt giltiga
gränser mellan de tre avdelningar, vilka eljest
inbegripas under kambrium och silur. Se S
i-lur systemet. K. A. G.
Kambräken, bot., se Blechnum.
Kambyses, persisk konung (reg. 530—522),
av akemenidernas dynasti, son och
efterträdare till Kyros. K., vars bild hos Herodotos
är starkt vanställd och som synes ha varit
en duglig och framsynt härskare, utvidgade det
persiska väldet högst väsentligt genom
erövringen av Egypten 525—524. Ett senare
fälttåg till Nubien medförde önskade resultat,
men återtåget gick delvis olyckligt. K. hade
låtit avliva sin yngre bror B a r d i y a
(Smer-dis). Men en mager, G a u m ä t a, utgav sig
under K:s frånvaro för Bardiya och vann
stort anhang. Vid underrättelsen härom
skyndade K. tillbaka till Persien men avled på
vägen. J. Ch-r.
Kamé, se Gemmer (med bilder).
Kaméglas, se Glas, sp. 736 och bild 2, 21.
Kamehamèha, namn på flera konungar i
Hawaii, se H a w a i i ö a r n a, sp. 651—652.
Kameldjuren, Tylöpoda, en grupp av
idiss-larna bland de partåiga hovdjuren. De
avvika i mer primitiv riktning från de övriga
idisslarna genom att i överkäken ej blott
hörntänder finnas utan även en framtand, på
vardera sidan, varjämte bladmagen ej är
tydligt avsatt från löpmagen. Foten är mer
reducerad än hos andra partåiga hovdjur, ty
lättklövar saknas fullständigt. K. trampa
dock ej på tåspetsen utan på de två yttersta
tålederna, som skyddas av en hornartad
trampdyna. Andra typiska drag äro den
långa halsen, låret, som ej är indraget
innanför bålens kontur, och den kluvna
överläppen. De föda endast en unge åt gången.
K. leda sitt ursprung från början av
tertiärtiden genom den med fyra tår utrustade
Pro-tylopus, som var stor som en hare. Deras
ursprungliga hemland var Nordamerika,
varifrån de spritt sig till Gamla världen. Nu
kvarleva endast två släkten (med sex arter).
De leva i hjordar på öken- el. stäppartade
områden el. i bergstrakter och livnära sig av
gräs, blad, kvistar och taggiga örter. De äro
i hög grad förnöjsamma men envisa, dumma
och fega. Alla förflytta sig i passgång.
Kamelsläktet, Camelus, utmärkes av
sin storlek, de breda fotterna, där tårna äro
nästan fullständigt förenade genom en
fjäd-rande trampdyna, och puckelbildningen på
ryggen. Pälsen är grov. Två arter
finnas, tvåpuckliga kamelen, C.
bac-trianus, och enpuckliga kamelen el.
dromedaren, C. dromedarius. Båda
användas som husdjur; den förra finnes dess-
Ord, som saknas under
Tvåpucklig kamel, Camelus bactrianus.
utom vild (eller förvildad) i det inre av
Centralasien. Outrett är om dromedaren endast
är en domesticerad form av den tvåpuckliga
kamelen eller en självständig art.
Dromedaren når en höjd av över 2 m. Puckeln, en
upplagsplats för fett, växlar i storlek efter
näringstillgången från en tyngd av 15 kg ned
till endast 2 kg. Dromedarens färg är
växlande. Den hålles i hela n. Afrika och s. v.
Asien samt är dessutom införd i Italien
(Tos-cana sedan 1622), s. Spanien, Nordamerika och
Australien. Eg. är den ett ökendjur och trives
därför bäst, där klimatet är torrt och hett.
Dess användbarhet i människans tjänst
grundar sig på dess stora förnöjsamhet, förmåga
att länge kunna undvara vatten, det uthålliga
loppet och styrkan som lastdjur. En god
dromedar kan dagar i sträck löpa 100—140 km
med ryttare. I ö. och mellersta Asien
motsvaras den av den tyngre och större
tvåpuckliga kamelen, som endast trives i högländer
upp till 4,000 m ö. h. Den liknar i sitt
levnadssätt dromedaren meh kräver för att trivas
tillgång på salt. Den är till ännu större
Dromedar, Camelus dromedarius.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
