Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kasern - Kasernera - Kasha - Kashmir (Jammu och Kashmir)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Kasernera—Kashmir
484
Landskapsbild från Kashmirdalen.
många k., som blevo en följd av 1901 års
härordning, kom detta fördelaktiga system av
ekonomiska hänsyn ej till användning, utan stora
fyrvånings bataljonskaserner uppfördes. De av
kasernbyggnadsnämnden först utförda k. ha
tre våningar. Vid några av de senaste k.
återgick nämnden till
tvåvåningspaviljong-erna. — Vid ständig förläggning av ett
truppförband fordras utom bostäder en mängd
lokaler för expeditions-, övnings-, ekonomi-,
sjukvårds- m. fl. ändamål, vilka
tillsammans bilda ett kasernetablissemang.
— I Sverige funnos ännu under förra
hälften av 1800-talet blott få k., som alla
lämnade mycket övrigt att önska.
Positions-artilleriregementets (förut Livgardets till häst)
uppfördes 1811, Andra livgardets 1831,
Pon-tonjärbataljonens 1868, Göta
artilleriregementes gamla kasern i Göteborg 1806. — Efter
yttrande av 1876 års kommitté för ordnande
av den militära hälsovården fastställde K. m:t
normalbestämmelser för k:s inredning.
Kommitténs bestämmelser ha i huvudsak legat till
grund för de k., som uppförts på 1900-talet.
Planen för ett kasernetablissemang för ett
infanteriregemente framgår av bild 1. För de
beridna truppslagen tillkomma stallar m. m.
— En vanlig infanterikasern rymmer vid
vanlig beläggning (under rekrytskolor) 1,080 man,
under repetitionsövningar (beläggning i
dubbelsängar och dagrum) 2,400, kavallerikasern
450 och 590, artillerikasern 700 och 1,000.
K. m:t tillsatte 1907 Arméns
kasernbyggnadsnämnd (se d. o.), åt vilken
anförtroddes uppförandet av
kasernetablissemang för 15 infanterireg:ten. Sedan nämnden
1925 upphört, handhar Arméns
fortifikations-dep. byggande och underhåll av k. L. af P.
Kasernèra, inkvartera i kasern.
Kasha [kaja], ett synnerligen mjukt
klänningstyg av ylle i högsta kvalitet. Är en
modern fransk
specialtillverkning, efterbildad på många
håll. Originaltyget får sin
smidighet och särskilda karaktär
bl. a. genom inblandning av fint
indiskt gethår (jfr K a s c
h-m i r). G. H-r.
Kashmir [kaj*-], eg. Jammu
och K., vasallstat i Brittiska
Indien, med bergprovinserna
Baltistan, Gilgit, Ladakh,
Zas-kar och Rupshu; 218,740 kvkm,
3,320,518 inv. (1921). Den
centrala delen utgöres av den
sköna Kashmirdalen, en mer än
10 svenska mil lång och 6 mil
bred slätt, 1,500—2,000 m ö. h.,
genomskuren av floden Jhelum
och dess talrika tillflöden från
kringliggande berg.
Kashmirdalen är en genom
förkastningar uppkommen sänka,
utfylld av kvartära flod- och
sjö-avlagringar. I dalens n. del
utbreda sig sankmarker med grunda sjöar, som
tidtals hemsökas av svåra koleraepidemier. I
övriga delar av landet är klimatet mycket
sunt, varför K. blivit en mycket besökt
turistort. Medeltemp. för jan. är 0,7° C, för juli
22,8° och nederbörden täml. jämnt fördelad på
de olika årstiderna. Viktigaste kulturväxter
äro ris, majs, vete och korn. Frukt och
grönsaker odlas i stor mängd. Skogarna utgöras
i de lägre områdena av ek och lönn, valnöt m.
fl. lövträd, i de högre av gran, fur och ceder.
örtfloran påminner om den nordeuropeiska.
I bergstrakterna finnas stenbockar, björnar
och snöleoparder.
Kashmirdalen omges på alla sidor av höga
fjällkedjor (Karakorum, Himalaja), över
vilka pass leda åt olika håll. Till indiska
slätten går en nybyggd bilväg av 300 km
längd. — Dalens befolkning utgöres
huvudsaki. av arier, kända för sin rika fysiska och
andliga utrustning. Deras hemslöjd är bekant
för sin konstnärlighet. Bergprovinsernas
glesa befolkning har mongolisk prägel, och
den ökenartade naturen där uppe medger
ingen kraftigare materiell eller andlig
utveckling (se H i m a 1 a j a). De flesta invånarna
äro muhammedaner, därnäst komma hinduer.
Mongolerna äro buddister. Huvudstad är
Jammu; Srinagar är sommarresidens. Fursten
bär titeln maharaja.
K., vars historia når långt ned i forntiden,
erövrades i slutet av 1500-talet av Akbar,
behärskades från 1752 av afganer och från
1819 av sikher samt överlämnades 1846 till
rajan av Jammu mot att denne blev vasall
under England. Engelsmännen ha sedan
nedlagt mycken omsorg på höjande av landets
näringsliv, anläggande av vägar o. s. v. —
Litt.: W. R. Lawrence, »The valley of K.»
(1895); P. Pirie, »K.» (1908); C. G. Bruce,
»K.» (1912). A. S-in.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
