Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katona, József - Katowice - Katr, el-Katr el. Qatr - Katrineberg (kapellförsamling) - Katrineberg (folkhögskola) - Katrinedal - Katrinefors - Katrineholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Katona—Katrineholm
538
Utsikt över Katrineholm.
Katona [ka’tåna], J 6 z s e f, ungersk
författare (1791—1830), urspr. jurist, drogs till
teatern, översatte bl. a. Kotzebues lustspel.
K:s bästa, alltjämt spelade verk är det
patriotisk-historiska dramat »Bänk Bän» (1821),
med ämne från början av 1200-talet. B. L-r.
Katowice [-åvi’tse], ty. Kattowitz,
huvudstad i po. Schlesien, i oberschlesiska
stenkols-regionen; 104,868 inv. (1921). Centrum för
oberschlesiska stenkolshandeln, betydande
stenkols- och zinkgruvor samt metallindustri. K.
tillhörde före Oberschlesiens delning 1922
Tyskland. Rundradiostation.
Katr, e 1 - K. el. Q a t r, halvö i Persiska
viken på arabiska kusten, ö. om
Bahrein-viken; 22,100 kvkm, omkr. 26,000 inv. Är ett
brittiskt-indiskt skyddsområde. Huvudstad:
el-Bida (ed-Doha). Pärlfiske.
Katrineberg, kapellförsamling, omfattar s.
delen av Bollnäs socken; 518 inv. (1929).
Katrineberg, folkhögskola, se Hallands
1 ä n, sp. 315.
Katrinedal, herrgård i övergrans socken,
Uppsala län, vid Mälaren; 545 har, därav
290 har åker; tax.-värde 286,800 kr. (1928).
Har tillhört bl. a. släkterna Reuterholm
(1700-talets slut), Unonius, Grill och Silfverhielm.
Katrinefors, se M a r i e s t a d.
Katrineholm, stad i Södermanlands län,
vid föreningen av ö. och V. stambanorna;
1,059 har, därav 902 har land, 7,655 inv.
(1929). Uppstod vid V. stambanans öppnande
(1862), blev 1883 municipalsamhälle,
utvidgat 1895 och 1913, samt 1 jan. 1917 stad
under landsrätt (Oppunda och Villåttinge
domsaga). Stadsjorden har utbrutits från
gårdarna Katrineholm och Stora Djulö med
underlydande. K. är en viktig järnvägsknut och
förmedlade före 1915, då Järna—Nyköping—
Norrköpingslinjen öppnades, all
järnvägstrafik från Mälartrakterna till s. och s. ö.
Sverige. K. har flera större handels- och indust-
Ord, som saknas under
Katrineholms
vapen.
En röd sköld, genom ett
omvänt, gyllene
gaffelkors delad i trenne fält.
I första fältet en
mer-euriistav, i andra en
hammare, båda gyllene
och stolpvis ställda; i
tredje fältet en gyllene,
fembladig ros.
riföretag och är centrum för betydande
lokal handel med jordbruksprodukter och
boskap. K. är modernt planerat och har breda
gator, kantade av lindar. N. om V.
stambanan ligga vid
stationen stadshotell,
tingshus, postkontor,
telegrafstation och
Kullbergska gården, strax
n. därom kyrkan
(invigd 1903), längst i v.
vattentorn och i ö.
försörjningsinrättningen
Lövåsen. S. om
järnvägen ligga de flesta [-industrianläggningarna,-]
{+industrianläggningar-
na,+} stadshuset,
kommunala mellanskolan
(under ombildning till
statlig samrealskola),
K:s enskilda läroverk
och Kullbergska
sjukhuset (1914 donerat
av A. Kullbergs
stärb-hus). Industrien
omfattade 1927 29
arbetsställen och 871 arb.
K:s första fabrik anlades 1876. 1878
etablerades den sedermera världsbekanta firman
Kullberg & co. (jordbruksmaskiner), som gav
upphov till nya industriföretag. De förnämsta
nuv. företagen äro Forssjö trävaru a.-b. (se
d. o.), a.-b. Pumpseparators gjuterier (stiftat
1917), Katrineholmsverken (tillhör Sv.
kullagerfabriken), Sv. emballage-a.-b. och a.-b.
K:s elektricitetsverk (kraft huvudsaki. från
Motala). Köpmännens brandförsäkringsbolag
har sitt säte i K. Tillgångar 31/12 1928
3,288,491 kr., skulder 2,479,326 kr.
Tax.-värde å fast egendom 27,903,000 kr. (1928),
därav å jordbruksfastighet 432,700 kr.,
bev.-tax. inkomst 8,029,630 kr. I K. utgives
Kat-K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
