Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kingston - Kingstown - King-tö-chen - King William Land - Kinidin - Kinin, Chinin - Kininferricitrat - Kinkel, Gottfried - Kingenenge - Kinmansson, Fredrik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Kingstown—Kinmansson, F. G.
758
s. stranden av Thames; 39,479 inv. (1921).
Var kröningsstad för de angelsaxiska
konungarna. — 3. Stad i Kanada, prov. Ontario, vid
S:t Lawrenceflodens utlopp ur Ontariosjön;
21,753 inv. (1921). Kanal till Ottawa. Livlig
handel och industri; universitet, grundlagt
1847. K. anlades 1784 på platsen för det gamla
franska Fort Frontenac. I närheten Navy
bay med varv och örlogshamn. — 4.
Huvudstad på Jamaica, på s. kusten vid Port
Royal-viken; 62,707 inv. (1921), mest mulatter och
negrer. Den rymliga hamnen skiljes från
havet av den starkt befästa halvön Palisados
med Port Royal, Englands förnämsta
flott-station i Västindien. Till K. koncentreras öns
utrikeshandel. K. anlades 1693. En
jordbävning 1907 vållade betydande skador.
Kingstown [ki’uston], irländsk stad,
ut-hamn till Dublin; 18,992 inv. (1926). Hette
till 1821 Dunleary. Den betydande
hamnen, anlagd 1817—59, har stor trafik (1924
2,1 mill. ton; mest post-och passager arångare).
King-tö-chen [ki-], stad i prov. Kiang-si,
Kina, vid ett tillflöde till sjön Po-yang.
Sedan 600-talet huvudorten för
porslinstillverkningen i Kina; kaolin från Kau-ling v. om K.
King William land [ki’ij mPljom Iä’nd], ö i
arktiska Amerika, s. v. om Boothia Felix;
omkr. 1,500 kvkm. Här omkom 1848
Frank-linexpeditionen.
Kinidin, en alkaloid ur kinabark, som visat
sig vara ett värdefullt läkemedel vid vissa
hjärtarytmier (förmaksflimmer). Ljd.
Kinin, C h i n i n, en i kinabark
förekommande alkaloid, som utgör drogens
verksammaste beståndsdel, framställdes 1820 av
Pel-letier och Caventou och är sammansatt enl.
formeln C2o H24 N2 O2 + 3 H2 O. Kinin har
visats vara en metylförening av k u p r e i n, en
alkaloid, som innehåller en kinolin- och en
piperidinkärna. K. är mycket svårlösligt i
vatten, smakar intensivt bittert och reagerar
alkaliskt. Med syror förenas k. till salter,
bland vilka flera användas i medicinen,
förnämligast sulfatet, Chinini sulfas, samt
hydro-kloriden, Chinini hydrochloridum.
Helt svaga doser och koncentrationer av k.
stegra i början cellernas verksamhet;
långvarigare el. starkare verkan medföra i stället
en nedsättning av cellfunktionen ända till
förlamning och död. Särdeles starkt
framträder denna giftverkan på vissa lågt stående,
encelliga organismer av animalisk art, ss.
in-fusionsdjur, frossans smittämne
(malariaplas-modier), samt på vita blodkroppar. Även
cell-protoplasma,ns kemiska verksamhet
nedsät-tes av tillräckligt stora kinindoser. Tidigare
har man med orätt härmed velat förklara k:s
inflytande på kroppstemperaturen (se F eb
ermedel). Små kinindoser öka i viss grad
pulsfrekvens och blodtryck, större doser
nedsätta båda, varvid hjärtverksamheten
försvagas och slutligen förlamas. På centrala
nervsystemet och de högre sinnesorganen
framkallar k. i större doser retnings- och i
synner
het förlamningssymtom. »kininrus»
(huvudvärk, svindel, öronsusning och lomhördhet),
vartill ibland sälla sig nedsatt syn, stundom
t. o. m. blindhet i veckor och månader, oreda
i tankeverksamheten och djup sömn. Vid
svår förgiftning iakttagas höggradig
kraftned-sättning (kollaps), medvetslöshet, delirier och
konvulsioner, vartill hjärtverksamhetens
försvagande väsentligt bidrager. Dödsdosen för
vuxen person är omkr. 8—10 g. Sin största
betydelse som läkemedel har k. vid behandling
av och till förekommande av malaria (se
därom Malaria). — Som febermedel vid
andra än frossjukdomar användes k.
fortfarande ej sällan. Anfall av nervvärk
(neu-ralgi) hävas ibland av k., särskilt om de
återkomma regelbundet; i en del fall bero
sådana neuralgier på frossmitta. Som medel
mot aptitlöshet och allmän svaghet ha ofta
använts små kinindoser, tagna under längre
tid tills, m. järn, t. ex. i preparaten
kinin-ferricitrat och järnpiller med k.,
ävensom diverse preparat på kinabark (se
d. o.). — Genom ändring av kininmolekylen
har man erhållit en serie kupreinderivat
(t. ex. optokin, eukupin, vuzin) med delvis
kraftig verkan på vissa bakterier. (Ljd.)
Kinlnferriciträt, se Kinin.
Kinkel [ki’-], Gottfried, tysk författare
(1815—82). Var först präst, övergick sedan
till konsthistorien och vart Tysklands förste
prof, i detta ämne (i Bonn 1846) efter att
ha utgivit »Geschichte
der bildenden Künste
bei den christlichen
Völkern», I (1845).
1848 deltog K. i
upp-rorsrörelserna, utgav
tidningen Spartacus,
sårades och
tillfångatogs samt dömdes
1849 till
livstidsfängelse. Karl Schurz
hjälpte honom rymma
från Spandau 1850
Efter ett besök i
För
enta staterna 1851, där K. fåfängt sökte
samla pengar till en tysk revolutionsfond,
bosatte han sig i London som lärare. 1866
vart han prof, i konsthistoria i Zürich.
Viktigare än K:s retoriska dikter (bl. a. »Otto
der Schütz», »Der Grobschmied von
Antwer-pen», 1842, och »Tanagra», 1883) äro hans
journalistiska arbeten, essäer, berättelser och
skildringar. Monogr. av A. Strodtmann (2 bd,
1850—51) och J. Joesten (1904). — Hans
hustru, Johanna K. (1810—58), skildrade
tyskt emigrantliv i London i romanen »Hans
Ibeles in London» (2 bd, 1860). R-n B.
Kinkenge, en Svenska missionsförbundets
station i Belgiska Kongo, anlagd 1897.
Kinmansson, Fredrik Gustaf,
skådespelare och sångare (1787—1852). K.
utbildades vid Kungl. teaterns balett- och sångskolor
samt var 1812—45 anställd vid de kungl. teat-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
