Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellberg, Knut Erik Ossian - Kjellberg, Nils Gustaf - Kjellberg, Petter Carlsson - Kjellbergska flickskolan - Kjellén, Johan Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Kjellberg, N. G.—Kjellén
794
arbetet, blev 1903 ordf, i
Folkbildningsförbundet, 1910 verkställande led. av dess
styrelse, 1908 föreståndare för Arbetarinstitutet
i Stockholm samt 1915 ordf, i C. S. A. Som
radikal och
nykter-hetsvän var han led.
av Andra kammaren
1906—11 och 1918—
20 samt var ordf, i
eller led. av flera
kommittéer för sociala
och medicinska
utredningar. Sedan 1913
var K. sekr. i
sällskapet Idun. K. var en
av Sveriges mest
uppskattade och flitigaste
föreläsare och en
över
dådig humoristisk talare. 1922 utgavs ett
urval av hans föredrag, »Själskultur». R-n B.
Kjellberg, Nils Gustaf, psykiater (1827
—93), bror till Adolf K.; med. dr 1863, blev
1856 överläkare vid Uppsala centralhospital,
där klinisk
undervisning i psykiatri
infördes 1859. 1863 blev
K. e. o. prof, i
psykiatri. 1869 stiftade
K. (tills, m. dr O. von
Feilitzen) Föreningen
för sinnesslöa barns
vård. K. vann
erkännande som skicklig
organisatör samt
inlade stora förtjänster
om den svenska
psykiatriens höjande och
införandet av rationell sjukvård även för de
sinnessjuka. K. skrev bl. a. »Om
sinnessjuk-domarnes stadier» (1863). (V. W-rt.)
Kjellberg, Petter Carlsson,
tidnings-utgivare, uppfinnare (1828—1910). Lärde
ur-makeriyrket i Kristianstad och i Göteborg,
där han på initiativ av bl. a. Viktor Rydberg
utgav Bildningsvännen, Tidning för
Bild-ningscirklar och Arbetare (juni—dec. 1849).
Efter att ett par årtionden ha bedrivit en
omfattande urmakeriverksamhet grundade han
1868 den första folktidningen, Svenska
Veckobladet, som snart vann en efter dåtida
svenska förhållanden enorm spridning. K. var
dess utgivare t. o. m. 1878 och utgav
dessutom vid olika tider en rad andra
publikationer, bl. a. Svenska Husmodern (1873—78)
och Fosterländskt Weckoblad (1890). Han
bedrev även en banbrytande
annonsbyråverksamhet, vilken 1877 fortsattes av Sophie
Gu-mælius. K. ägnade sig även åt
uppfinnarverksamhet (brandfritt kassaskåp, anordningar vid
tändsticksmaskiner m. m.) samt understödde
frikostigt andra uppfinnare. G. H-r.
Kjellbergska flickskolan i Göteborg
stiftades 1826 av grosshandlaren Jonas
Kjellberg (se Kjellberg, släktart.) och
började sin verksamhet 1835. Skolan är åtta-
klassig; undervisningen betingar väsentligt
lägre avgifter än vid enskilda högre
flickskolor är vanligt. Berättigade till inträde
äro företrädesvis döttrar till högre ämbets- och
tjänstemän samt handlande och
handelsbok-hållare i Göteborg. Skolan åtnjuter
statsunderstöd och meddelar
normalskolekompe-tens. — I förening med skolan står Högre
lärarinneseminariet vid
Stiftelsen Kjellbergska flickskolan,
öppnat 1908. Det meddelar sedan 1910 samma
kompetens som Högre lärarinneseminariet i
Stockholm. Jfr Högre
lärarinneseminarier.
Kjellén, Johan Rudolf,
statsvetenskaplig författare (1864—1922). Efter disputation
1890 på avh. »Studier rörande
ministeransva-rigbeten» blev K. docent i statskunskap vid
Uppsala univ. och fil.
dr, 1891 lärare i detta
ämne och senare även
i geografi vid
Göteborgs högskola, 1901
prof, i statskunskap
och statistik där samt
1916 skytteansk prof,
i Uppsala. K.
utvecklade ett mångsidigt
statsvetenskapligt
författarskap. Bland
hans arbeten av detta
slag märkas »Riks-
rättsinstitutets utbildning i Sveriges
historia» (1895), åtskilliga uppsatser i Hist. och
Statsvet. Tidskr. 1893—1922,
»Rösträttsfrågan» (1915), »Staten som livsform» (1916) och
»Grundriss zu einem System der Politik»
(1920), i vilka senare arbeten K. framlade
en av Fr. Ratzels politiska geografi påverkad
statslära, som K. gav namnet g e o p o 1
i-t i k. Han utformade här till ett
systematiskt helt en realistiskt färgad
statsåskåd-ning, varigenom han bröt med sin lärare O.
Alins strängt juridiska uppfattning av staten
och statsvetenskapen. K:s realistiska
inriktning resulterade i rik politisk vetenskaplig
alstring, bl. a. »Stormakterna» (1905; ny
uppl. 1911—13), »Sverige» (1917) och
»Stormakterna och världskrisen» (1920), i vilka
verk hans statsvetenskapliga system
praktiskt åskådliggöres, samt ett stort antal
tidnings- och tidskriftsartiklar, varav ett urval
samlats i böckerna »Politiska essayer», I—III
(1914—15), och »Världspolitiken 1911—1919»
(1920). K. tillhörde 1905—08 Andra
kammaren, 1911—17 Första kammaren.
Konservativ till sin åskådning, uppträdde K. under
sin tidigare politiska bana som målsman för
ett reformsträvande högerparti (»unghögern»)
och som försvarare av Sveriges rätt i de
unionella tvisterna. Senare verkade han
främst för försvarets stärkande, för frågorna
om rättsplikt och ämbetsmännens
rättsställning (»Justitieombudsmannen och
författningen», 1911) samt för interpellationsinsti-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
