Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krain - Krait - Krajov - Krak - Kraka - Krakatau, Krakatoa el. Rakata - Krakau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Krait—Krakau
4
Den kvarstående delen av huvudön efter Krakataus utbrott 1883.
Italien (se kartan vid Balkanhalvön);
9,955 kvkm. K. utgör landet kring övre Sava
mellan Karavankerna, Juliska alperna och
övre Kupa. I s. v. upptages landskapet av
Karst (se d. o.) kring Idria och
Adelsberg-grottan. Huvuddelen är ett tektoniskt
sänk-ningsfält, bevattnat av Sava och dess
bifloder. Huvudort är Ljubljana (Laibach).
Befolkningen är till största delen slovener.
Tyska språköar finnas (jfr Gottschee).
Huvudnäringar äro jordbruk och bergsbruk
(brunkol, kvicksilver). — K:s namn härledes
av sydslav. kraina, gränsland; till K.
flyttade slaver omkr. 600 e. Kr. Efter att först
ha lytt under avarerna, sedan under Bayern
och Friuli, bildade K. en tid ett eget mark-
Vegetationsbild från Krakatau 1929.
grevskap, kom på 1300-talet
till Habsburg och var
därefter, utom 1809—13, då det
ingick i Illyriska provinserna,
till 1918 förenat med
Österrike, från 1849 som kronland.
Efter världskriget tillföll
större delen av K. Jugoslavien;
Italien tog västligaste delen
med Idria och Adelsberg.
Litt.: A. Dimitz, »Geschichte
Krains von der ältesten Zeit
bis 1813» (4 bd, 1874—76);
»Die österreichische Monarchie
in Wort und Bild», 4 (1891).
Krait, zool., se B ungar us.
Krajova [-jå’-], se Craiova.
Krak, annat namn på
staden Kerak (se d. o. 1).
Kraka, annat namn på
Ragnar Lodbroks maka, A s 1 ö g
(se d. o.).
Krakatau’, Krakatoael.
R a k a t a, vulkanögrupp i
Sundasundet mellan Java och
Sumatra. Gruppen består av tre öar,
huvudön K. el. Rakat a (15,3 kvkm, 33,5 kvkm
före 1883, 813 m hög, tidtals bebodd), V e
r-1 a ten eiland och Lang e il a n d, samt
holmen Ana k Krakatau (ung. 275 m
lång och 38 m hög), öarna utgöra återstoden
av en förhistorisk vulkan. Det första
historiskt kända utbrottet inträffade 1680.
Därefter räknade gruppen fyra öar; huvudön hade
en 800 m hög basaltpik och två ofantliga
kratrar, som likväl förblevo overksamma
till det våldsamma utbrottet 26—28 aug.
1883. Den minsta ön försvann då. Av
huvudön återstod knappast hälften; kvar stod
endast en kluven pik av det äldsta Rakata.
Flodvågen vid instörtandet gjorde sig
märkbar längs oceanernas alla stränder,
anställde en fruktansvärd förödelse på
närliggande kuster och kostade omkr. 36,000
människor livet; över stora områden
utströddes aska oeh pimsten. Stora mängder
vulkaniskt stoft drevos upp i de övre luftlagren
och framkallade runt hela jorden
egendomliga optiska fenomen (»röda skenet»), son»
kunde iakttagas ännu tre år efter händelsen.
29 dec. 1927—5 febr. 1928 hade K. åter ett
stort utbrott, följt av smärre de följ,
månaderna, och i början av 1929 visade sig den
lilla ön Anak K. öarna täckas nu, liksom
före 1883, av en yppig vegetation. K. är
sedan 1921 naturskyddsområde. — Litt.: R.
D. M. Verbeek, »K.» (2 bd, 1884—85); E.
Bordage, »Le repeuplement végétal et
ani-mal des fles Krakatoa» (i Annales de
Géo-graphie 1916); C. A. Backer, »The problem
of Krakatao as seen by a botanist» (1929);
E. Stehn m. fl., »K.» (1929). E.L-r.
Kra’kau, po. Krakow, stad i Galizien vid
Weichsel; 183,706 inv. (1921), därav omkr.
fjärdedelen judar; huvudstad i po.
vojevod-skapet Kraköw (17,448 kvkm, 1,992,810 inv.
1921). På kalkklippan Wawel vid Weichsel
ligger den forna kungaborgen, vilken, till
sina äldsta delar uppförd på 1300-talet, de
senaste åren genomgått en grundlig restau-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
