Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Krets—Kretzschmar
40
(tomtormen) som attribut (se bild 8 och E g
e-isk kultur, bild. 12). Antagandet av en
tjurgudomlighet vilar på Minotaurossagan och
måste betecknas som osäkert; sigillavtrycket
på bild 7 kan knappt tagas till intäkt härför.
Den minoiska religionens symboler äro
dubbelyxan och de s. k. heliga hornen, som ofta
förekomma på altaren och byggnader (bild
5—6). Kultplatser voro grottor och i palatsen
kapell av mycket små dimensioner med idol
och kärl. Väggmålningen på bild 5 visar
fasaden av ett dylikt kapell. — Vid den
förhistoriska tidens slut besattes Kreta av dorer,
vilka innehade det under den grekiska tiden.
Litt.: Den bästa korta översikten ger G.
Karo, art. »Kreta» (i Pauly-Wissowa,
»Real-enzyklopädie der klassischen
Altertumswissen-schaft»). Se även R. Dussaud, »Les civilisations
préhelléniques» (2:a uppl. 1914); H. R. Hall,
»Aegean archaeology» (1915); D. Fimmen,
»Die kretisch-mykenische Kultur» (1921); G.
Glotz, »La civilisation égéenne» (1923); O.
Montelius, »La Grèce préclassique», I (1924);
M. P :n Nilsson, »The minoan-mycenaean
religion» (1927). Bland grävningsberättelserna
må blott nämnas A. J. Evans, »The palace of
Minos», I, II (1921, 1928). M.PnN-n.
Krets (ty. Kreis). 1. Det gamla Tyska riket
indelades till 1806 för vissa lagstiftnings-,
finans-, militär- och politiändamål i kretsar
(10 från 1521). Som kretsöverste (ty.
Kreishauptmann el. Kreisdirektor), som
inkallade riksständerna i k. till kretsdag
(ty. Kreistag), stod i spetsen för varje k. en
furste (ibland två). — 2. Tyskt statligt
förvaltningsområde av olika karaktär i olika
stater, i t. ex. Preussen en underavd. av
Re-gierungsbezirk, i Bayern och Württemberg
dets. som Regierungsbezirk. —
Kretssynod, tyskt kyrkligt representationsorgan av
präster och lekmän.
KreTschmer, Edmund, tysk tonsättare
(1830—1908), hovorganist och dirigent i
Dresden. K. skrev körverk, operor i Wagners
anda, bl. a. »Die Folkunger» (1874), som
behandlade Magnus Ladulås’ tid, och »Heinrich
der Löwe» (1877). T. N.
Kre’tschmer, Ernst, tysk neurolog (f.
1888), prof, och föreståndare för nervkliniken
i Marburg, har skrivit bl. a. »Körperbau und
Charakter» (6:e uppl. 1925; sv. övers. 1926),
»Medizinische Psychologie» (3:e uppl. 1926)
och »Über Hysterie» (2:a uppl. 1927).
Kre’tschmer, Paul, tysk språkforskare (f.
1866 2/5), e. o. prof, i jämförande
språkforskning 1897 i Marburg, 1899 ord. prof, i Wien,
är en av samtidens förnämsta jämförande
språkforskare. Han® huvudverk äro »Die
griechischen Vaseninschriften» (1894),
»Ein-leitung in die Geschichte der griechischen
Sprache» (1896), »Der heutige lesbische
Dialekt» (1905) och »Wortgeographie der
hoch-deutschen Umgangssprache» (1918). Tills, m.
F. Skutsch utger han sedan 1907 tidskr. Glotta,
centralorgan för grekisk och latinsk
språkforskning, där K. särskilt behandlat grekiska
dialekter och namn. E. N-n.
Kretslopp, meteor. Atmosfärens k.
bestämmes i första rummet av jordens rotation.
Skulle av någon anledning rörelser uppstå i
en friktionslös atmosfär på den överallt
likformiga havs- el. jordytan, skulle
vinkelhas-tigheterna utefter de olika breddgraderna
snart så inställa sig, att den hälft av
atmosfären, som befinner sig mellan ung. 35° n.
och s. br., skulle huvudsaki. röra sig från ö.
mot v., de utanför nämnda breddgrader
befintliga kalotterna däremot från v. mot ö.
i förhållande till jordytan; de förstnämnda
strömningarna måste samtidigt böjas från
ekvatorn, de senare mot denna. Atmosfären
skulle härigenom försvinna från polerna och
minskas jämväl över ekvatorn för att pressas
upp i två stora vindfria åsar utefter 35° n.
och s. br. Hastigheten i förhållande till
jordytan skulle snabbt växa mot polerna och
den västliga vinden överallt växa med
stigande höjd över havet; östvinden över
ekvatorn skulle följaktligen på stor höjd
övergå i västlig. Denna enkla rörelse
modifieras i främsta rummet genom luftens
friktion mot jordytan, varigenom dels zonerna
för de högsta trycken flyttas till ung. 30°
n. och s. br. samt skillnaden mellan trycken
vid ekvator och pol blir helt obetydlig, dels
de inom 60° br. befintliga polarkalotterna
lösslitas utefter den s. k. polarfronten
(se d. o.) och röra sig med blott liten
hastighet mot ö. Det är främst
hastighetsskill-naderna här, som alstra rörliga cykloner
(se Cyklon). Ytterligare modifieras k. genom
de stora temperaturskillnaderna
vid jordytan mellan ekvatorial- och
polartrakterna samt till följd av oceanernas och
kontinenternas med årstiderna skiftande
temperaturmotsättningar. En sista
störningsan-ledning utgöres av de största
bergskedjorna. — Ovan beskrivna ö. och v. vindar
ha även komponenter i n.—s. riktning, vilka
i regel ändra sig vid stigande höjd. Se V i n d.
På en höjd av 20 km äro
temperaturförhållandena helt omvända; ovan polerna är
temp. mycket högre än över ekvatorn (jfr
Aer o logi). K. på denna och större höjder
är föga känt men måste vara väsentligt olika
k. nära jordytan.-Litt.: Sir N. Shaw,- »The
air and its ways» (1923). B. R.
Kre’tzschmar, H e r m a n n, tysk
musikhistoriker (1848—1924). Fil. dr i Leipzig 1871,
docent i musikhistoria där 1887, professor vid
Berlins universitet 1904. Han var chef för
institutet för kyrkomusik från 1907 och 1909
—20 även för högskolan för musik. Hans
berömdaste bok är »Führer durch den
Kon-zertsaal» (3 bd; 5:e uppl. 1919—20); vidare
märkas »Geschichte der Oper» (1919),
»Geschichte des neuern deutschen Liedes», I
(1911), och »Bach-Kolleg» (1922). K. hörde
till sin tids ledande musikhistoriker. T. N.
Kre’tzschmar, Johannes, tysk historiker
(f. 1864), statsråd och chef för statsarkivet i
Lybeck. Har utgivit bl. a. »Die
Invasions-projekte der katholischen Mächte gegen
England zur Zeit Elisabeths» (1892; med
handlingar ur Vatikanarkivet) samt de viktiga
bidragen till trettioåriga krigets historia
»Gustav Adolfs Pläne und Ziele in
Deutsch-land und die Herzöge zu Braunschweig und
Lüneburg» (Quellen und Darstellungen zur
Geschichte Niedersachsens, 17, 1904), »Die
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
