Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristianstad - Kristianstad—Hässleholms järnvägar (C. H. J.) - Kristianstadsbladet, Nyaste Kristianstadsbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Kristianstad—Hässleholms järnvägar—Kristianstadsbladet
96
Kristianstads
v a p e u.
I blått fält tvenne mot
varandra vända, gyllene
lejon, mellan sig hållande
Kristian IV :s krönta,
gyllene monogram.
tianstads län, ligger på Kristianstadsslätten,
på ö. stranden av Helgeån, vid dennas inflöde
i Hammarsjön; 1,518 har, 13.256 inv. (1930).
Den gamla staden motsvarar ung.
fästningens (se nedan) område; senare tillkomna
stadsdelar äro
Östermalm och
trädgårdsstaden Egnahemsområdet, båda i ö.
Tax.-värdet å fast egendom
var 1928 58,438,600
kr., därav för
be-villningsfri egendom
13,385,200 kr.
Bev.-tax. inkomst 18,386.900
kr. 1928. Stadens
tillgångar 31 dec. 1927
utgjorde 9,585,693 kr.,
dess skulder 6,147,849
kr. Industrien
räknade s. å. 42
arbetsställen och 1,154 arb.
Större fabriker äro
a.-b. Mårten Pehrsons
valskvarn och a.-b.
Skånska yllefabriken
(400 arb.). K. har sin
största betydelse som handelscenti um för
en bördig bygd. K. har järnväg till
Hässleholm, Hästveda, Älmhult, Sölvesborg, Ähus,
Brösarp och Eslöv samt äger hamnen i Ähus
(se d. o.); 1928 ankommo 836 fartyg om tills.
281,525 ton, därav i utrikes fart 285 om 89,530
ton, och avgingo 837 om 281,432 ton, därav i
utrikes fart 138 om 51,035 ton.
K. erbjuder med sina trädplanterade
bule-varder (delvis på de raserade
fästningsval-larna) och regelbundna stadsplan en prydlig
anblick. I Tivoliparken, anlagd längs ån,
ligger stadens teater. K. är förläggningsort för
Vendes art.-reg:te och Norra skånska
inf.-regrtet och har länslasarett, högre allmänt
läroverk, elementarläroverk för flickor, högre
folkskola, lärlings- och yrkesskola,
riksbanks-kontor, tre sparbankskontor, avd.-kontor av
fyra affärsbanker m. m.
De viktigaste byggnaderna äro Heliga
Tre-faldighetskyrkan, en treskeppig anläggning i
korsfoim. med gavlar och annan utsmyckning
i nederländsk-nordisk renässansstil, uppbyggd
1618—28, möjligen av Lorenz van Stenwinckel,
Kronohuset, som numera uteslutande
disponeras av art.-reg:tet, förut även av hovrätten,
Frimurarhotellet, rådhuset, posthuset och
riksbankshuset, samtliga vid Stora torg, K:s
sparbank, valskvarnens silosmagasin vid
Helgeån, länsresidenset och högre allmänna
läroverket kring parkanläggning i södra K., den
nya saluhallen (1928), lärlings- och
yrkesskolornas byggnad (med museum och
stadsbibliotek) och den nyaste folkskolebyggnaden (östra
skolan), båda på Östermalm, samt
ålderdomshemmet Ängsgården längre åt ö. Fyra
kaserner, den äldsta uppförd 1757—62 (se K
a-s e r n, bild 2) och den yngsta (i Näsby) tagen
i bruk 1923. Ny stadsplan för stora delar av
staden, i st. f. den av 1919, är uppgjord men
ännu ej fastställd.
K. anlades som fästning och slättens
han-delscentrum av Kristian IV 22 maj 1614
(pri
vilegier av 15 mars 1622) på Allön, som då
blott i n. hade någorlunda stadigvarande
förbindelse med fastlandet. Invanarna i Vä och
Ähus, vilka orter upphörde att vara städer,
befalldes att flytta till K.
Sjöfartsförbin-delsen på Helgeån med dessa orter fortgick
in i senare hälften av 1800-talet, dock
försvårad, sedan Helgeån 1775 skaffat sig ett
nytt utlopp vid Yngsjö, varigenom
vattenståndet sjönk 2/3 m. 1868 torrlädes
Nosaby-Hammarsjön ö. om K., varigenom staden
miste sin karaktär av halvö.
K:s fästning bildade en rektangel av
inemot 700 m längd och 360 m bredd. Vallen
var bruten i vinklar och utbyggd med
bastioner. Visserligen hade fästningen, sedan Skåne
blivit svenskt (K. utrymdes av danskarna 15
mars 1658), förlorat sin huvudsakliga betydelse
men bibehölls t. v. Dess rasering beslöts
1843, började 1847, och numera återstår intet
nämnvärt av den. Fästningsportarna, Norre
och Söderport, finnas kvar, ehuru flyttade
(den förstnämnda avb. vid art. Kasern,
bild 2).
Under kriget 1676—79 togs K. av
danskarna genom stormning 15 aug. 1676 men
tvangs efter en långvarig blockad av svenska
trupper att kapitulera 4 aug. 1678.
Danskarna besatte 24 jan.—24 febr. 1710 ånyo K.
1711 kom Stanislaus Leszczynski med sitt
hov till K. Det senare stannade där i tre år,
efterlämnande skriande fordringsägare. K:s
fästning var 1772 skådeplatsen för
jägmästare J. Chr. Tolls resning, varmed Gustav III :s
revolution började. 1847 härjades K. av en
stor eldsvåda. Staden hade 1800 2.369 och
1850 5,440 inv. Hovrätten över Skåne och
Blekinge, som sedan 1821 haft sitt säte i K.,
flyttades 1917 till Malmö.
Litt.: K. Enghoff, »K. 1614-1914» (1914) och
monogr. om K:s magistrat 1700—1800 (1910);
E. Cederström, »K. i äldre tider» (1923); M.
Lundborg, »Heliga Trefaldighetskyrkan i K.»
(1928). B. Sj.
Kristianstad—Hässleholms järnvägar (sign.
C. H. J.),, spårvidd 1,435 m, längd 116,1 km,
förbinda Kristianstad dels med Hässleholm,
29.5 km, öppnad för allmän trafik 1865, dels
med Ähus hamn (före 1906 Kristianstad—Åhus
järnväg), 18,2 km, öppnad 1886, och dels med
Älmhult, 68,4 km, varav sträckan
Kristianstad—Glimåkra (före 1906
Kristianstad—Im-melns järnväg), 40,8 km, öppnades 1885—86
och Glimåkra—Älmhult, 27,6 km, 1909. —
Vid Hässleholm står järnvägskomplexet i
förbindelse med Södra stambanan, Hälsingborg—
Hässleholms och Hässleholm—Markaryds
järnvägar, i Älmhult med Södra stambanan och
Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg, i
Karpalund, Kristianstad och Ähus hamn med
Öst>a Skånes järnvägar och i Kristianstad
därjämte med den i järnvägskomplexet
Blekinge kustbanor ingående
Sölvesborg—Kristianstads järnväg, som ensam av alla
anslutande järnvägar är smalspårig (1,067 m). F. P.
Kristianstadsbladet, Nyaste
Kristianstadsbladet, frisinnad tidning i
Kristianstad, utkommer sedan 1891 med sex n:r
i veckan. 1856 uppsattes Ch r ist i a n s tad
s-Bladet, vars namn sedn,n ett par gånger un-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
