Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Krohg, Chr.—Krohg, Chr.
142
Romerike). Dess första
ämbetsmannarepre-sentanter skrevo sig till 1800 K r o g h men
ändrade sedan namnformen till skillnad från
den äldre militärsläkten v. Krogh.
Nicolai Frederik K., militär (1732
—1801), var 1759—67 medlem av
svensknorska gränskommissionen och blev 1768
»ge-neralveimester» i Trondhjems och Bergens
stift. Hans sonson Otto Theodor K.
(1811—89) blev lärare i Tromsö 1838, var
1847—86 kyrkoherde i Vestnes i Romsdalen,
uppsatte och redigerade 1838—47 Tromsö
Ti-dende (nu Tromsö Stiftstidende) samt var
1852—84 medarb. i Morgenbladet. Han var
sträng rojalist, tillhörde den högkyrkliga
riktningen och uppfattades som en rätlinig
och helgjuten typ för den gamla norska
byråkratien. Om N. F. K:s brorson statsrådet
Christian K. se nedan. Dennes son Georg
Anton K. (1817—73) var en ivrig förkämpe
för den skandinaviska enhetstanken. Han
innehade underordnade befattningar i ett
re-geringsdep., begav sig 1848 till Slesvig för att
kämpa för Danmarks sak och var en tid
anställd vid general Fr. A. v. Schleppegrells
stab. Hans son var målaren och författaren
Christian K. (se nedan). O. A. ö.*
Krohg [kråg], Christian, norsk jurist,
statsråd (1777—1828); jfr släktöversikten.
Blev cand. jur. 1797 och e. o. prof, i juridik
vid Köpenhamns univ. 1803. K. utnämndes
1804 till assessor i Trondhjems stiftsoverrett
och 1814 till jur. prof, vid Kristiania univ.
(Oslo) men mottog varken denna plats el. en
erbjuden assessorsstol i Höiesterett. Däremot
inträdde han i den av riksförsamlingen på
Eidsvoll (1814) tillsatta kommitté, som skulle
revidera Norges lagar. Han var medlem av
det storting, som sammanträdde på hösten
s. å. Före dess slut blev han (18 nov. 1814)
statsråd. Han kvarstod på denna post till
1818, då han fick i uppdrag att utarbeta
förslag till en ny kriminallag. Detta värv hann
K. icke fullborda. Av stortingen 1821—22,
1824 och 1827—28 var han en bland de mest
framstående medlemmarna.
Krohg [kråg], Christian, norsk målare
och författare (1852 13/8—1925 16/io); jfr
släktartikeln. Tog juridisk examen men ägnade
sig sedan åt måleri, studerade 1873—79 i
Karlsruhe och Berlin,
därefter i Paris. 1 sitt
hemland blev K. en
av
förgrundsgestalterna i 1880-talets
hetsiga stridigheter på
konstnärliga och
sociala områden. Han
verkade outtröttligt
som målare, tecknare,
journalist och
agitator. På gamla dagar
blev han omsider prof,
och dir. vid den 1909
upprättade konstakad.
i Oslo. — K. var en kraftfull realist, besjälad
av tidens radikala idéer, och i Norge blev han
naturalismens banbrytare. Från början var
hans motivkrets fiskares och sjömäns och över
huvud fattigt folks dagliga slit (studier på
»Mor och barn.» Målning av Chr. Krohg 1883. I
Rasmus Meyers samling i Bergen.
Skagen och vid Norges västkust). Ett inlägg
i sociala frågor på dagordningen var den fränt
naturalistiska romanen »Albertine» (1886; sv.
övers. 1889). Boken, ett inlägg mot
prostitutionen, konfiskerades, och författaren dömdes
till 100 kr. böter. S. å. målade han en detalj
ur romanen, »Albertine i polisläkarens
väntrum»; den väckte skandal, sändes på turné,
bl. a. till Stockholm april 1887, och hamnade
slutligen i Nationalgalleriet i Oslo. I den
stora målningen dominerar ett par praktfullt
målade gatnymfer. I en annan stor målning,
»Kampen för tillvaron» (1890, även den i
Nationalgalleriet), framställde han fattiga
kvinnor och barn vid en brödutdelning en
vintermorgon. Fria från litterär bismak äro dock
de flesta av hans verk: porträtt,
vardags-genre, friluftsbilder, mariner. Som målare var
han rättfram och robust, han kunde visa sig
ojämn, i regel målade han brett och saftigt,
med uttryck av styrka och vilja. Hans
teckningar — samlingarna »Lodser», »Kunstnere»,
bilder till Ibsens »Terje Vigen» och till Snorre
— äro märgfulla, hans tecknade
ögonblicks-porträtt impressionistiska och spirituella.
Som journalist blev K. epokgörande i Norge,
främst genom sina intervjuer. Hans litterära
alster äro samlade i det rikt illustrerade
verket »Kampen for tilværelsen» (4 dir, 1920
—21), som innehåller »Albertine», noveller
och skisser, inlägg i dagens strider, resebilder
»Albertine i polisläkarens väntrum.» Målning av Chr.
Krohg I Nationalgalleriet i Oslo.
K, torde sökas under C.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
