Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krohn, Kaarle Leopold - Krohn, Mario - Krohn, Pietro - Kroisos - Krok - Krok, Nils (Nicolaus Krokius) - Krok, Thorgny Ossian Bolivar Napoleon - Krokan - Krokek - Krokeks kloster el. Vårfrukloster på Kolmården - Kroken, Krokstrand - Kroketter - Krokkleiva (Krogkleven, Krokkleven) - Krokodildjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Krohn, M.—Krokodildjur
146
lån bevarats hos lappar och finnar, och har
på denna grundval utgivit bl. a.
»Skandinavisk mytologi» (1922). G. Ltn.
Krohn [krån], M a r i o, dansk
konsthistoriker (1881—1922), son till P. K. Var 1905
—11 assistent vid Kunstindustrimuseet, 1912
—15 fäst vid Kunstmuseet och 1916—21 dir.
för Thorvaldsens museum. 1908—09 var K.
red. för Tilskueren. Han utgav »Italienske
billeder i Danmark» (1910) och »Maleren Chr.
Köbkes arbejder» (1915); efter den
skarpsinnige och fint begåvade konsthistorikerns död
utkom »Frankrigs og Danmarks kunstneriske
förbindelse i det 18. aarhundre le» (2 bd,
1922). P. E-t.
Krohn [krån], P i e t r o, dansk konstnär
(1840—1905), son till den framstående
medaljgravören Freder i k Christofer K.
(1806—83). Vistades som stipendiat i Italien
1872—78, idkade sedan mångsidig
verksamhet i Köpenhamn som illustratör, raderare,
kostymtecknare vid kungl. teatern, där han
1885 även blev sceninstruktör för operor, som
ledare av Bing och Gröndahls porslinsfabrik
och från 1893 föreståndare för
Kunstindustrimuseet i Köpenhamn. Han var en högt
bildad, mångsidig och initiativrik man.
KröPsos, se K r e s u s.
Krok. 1. Fiskredskap, bestående av ett
skaft och en bågformigt krökt kortare del,
som ändar i en hullingförsedd spets. I äldsta
tider förfärdigades fiskkrokar av ben, senare
mest av järn, numera vanl. av förtent el.
blå-anlupet stål (el. av mässing). Se vidare Drag
4, Fiskredskap och Fluga. — 2.
Jordbruksredskap, se Årder.
Krok, Nils (Nicolaus Krokius),
biskop i Växjö, se Gyllenkrok, släktart.
Krok, Thorgny Ossian Bolivar
Napoleon, botanist (1834—1921), kollega
i Stockholm 1863, adjunkt där 1879—99. K.
författade bl. a. åtskilliga floristiska arbeten
och utgav 1882 tills, m. S. Almquist »Svensk
flora för skolor» (2 bd, 1882—86; många
uppl.). Postumt utgavs 1925 genom Fr. R.
Aulin och C. A. M. Lindman K:s »Bibliotheca
botanica suecana». K. donerade till Vet.-akad.
en större stipendiefond. K. A.
Krokan, större sockerbakverk i tornform.
Krokek, socken i Östergötlands län, Lösings
härad, på Kolmården (se d. o.) och dess
sydsluttning mot Bråviken; 93,31 kvkm, 2,209
inv. (1930). 986 har åker, 6,352 har
skogs-och hagmark. I K. Kolmårdssanatoriet (se
d. o.), egendomen Uttersberg och vid Bråviken
Marmorbruket (se d. o.) och Getå (se d. o.).
Vid landsvägen Stockholm—Norrköping
ruiner av K:s 1889 nedbrunna gamla kyrka och
rester av Krokeks kloster (se nedan).
Pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontrakt.
Krokeks kloster el. Vårfrukloster
på Kolmården, franciskankloster, anlagt
i förra hälften av 1400-talet på Kolmården
till vägfarandes skydd. Nedlades och
förlänades efter Västerås recess (1527) till biskop
Magnus Sommar i Strängnäs. Jfr Krokek.
Kroken, Krokstrand, se Björneröd.
Kroke’tter (av fr. croque, skorpa med
mandlar), runda el. avlånga bullar av kött-, fisk-,
svamp- el. grönsaksstuvning, rullade i
rive-bröd och kokta i flottyr.
Krokkleiva (Krogkleven, K r o k k 1
e-v en), bekant pass på den gamla huvudvägen
från Oslo till Ringerike i Norge genom
skogstrakten Krokskogen. Där i.trakten stod april
1716 en träff ning mellan svenskar och
norrmän, vilka sistnämnda tillbakaslogo
svenskarnas angrepp på deras förhuggningar och
skansanläggningar.
Krokodildjur, Crocodilia, en ordn. av klassen
kräldjur. K. ha långsträckt kropp, platt
huvud, från sidorna starkt hoptryckt stjärt och
korta ben. Tårna på bakfötterna förenas helt
el. delvis genom simhud, öron- och
näsöppningarna kunna slutas. Huden är uppdelad
i hornplåtar, åtin. på ryggen förbenade.
Tänderna äro starka, kägelformade, försedda med
en skarp kant framtill och baktill och
nedsänkta i tandhålor. Hårda gommen är
mycket lång. I bukväggen finnas förbeningar,
bukrevben. Bröst- och bukhåla äro skilda av ett
slags mellangärde. Hjärtat har två kamrar,
som dock stå i förbindelse med en liten
öppning. På underkäken och vid kloaköppningen
finnas myskkörtlar. K. äro utpräglade
vattendjur, som företrädesvis vistas i floder och
Nilkrokodil, Crocodilus nüoticus.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
