Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Kungliga biblioteket
284
Läsesalen i Kungliga biblioteket,
deposition förvaras dessutom böcker,
tillhörande Svenska sällskapet för antropologi och
geografi. — Ha n d s k ri f t sa v de 1 n i n
g-e n innehåller Sveriges största samling av
fornsvenska handskrifter och den näst
Arna-magnæanska samlingen i Köpenhamn stö. sta
existerande samlingen av fornisländska och
fornnorska handskrifter (katalog av V.
Gö-del, 1897—1900). Dessutom märkas
omfattande brevsamlingar (katalog av Elof
Tegnér, 1880) samt viktiga handskrifter rörande
svensk historia och fornkunskap. Bland
särskilt värdefulla handskrifter kunna nämnas
Gigas librorum (se d. o.) och Codex aureus
(se Codex 3). Slutna avd. bilda
Engeström-ska samlingen (se d. o.) samt Kåla nbska
handskriftssamlingen. över
handskriftssamlingarna började 1923 utges en serie tryckta
kataloger, varav hittills, 1930, ett nummer (om
de österländska handskrifterna) utkommit.
— Kart- och planschsamlingen
omfattar utom arbeten i kartografi och
kartor i bokform ung. 20,000 lösa kartblad,
inemot 1,000 geografiska planscher, en
por-trättsamling på över 100,000 n:r, svenska
historiska planscher (omkr. 3,000 n:r,
katalog av C. Snoilsky, 1893—95) samt
samlingar av kopparstick och reproduktioner av
svenska konstnärers arbeten. Slutna
samlingar äro Sondénska porträttsamlingen,
De-lagardieska samlingen av äldre stadsvyer och
historiska planscher (katalog av I. Collijn,
1915) samt Erik Dahlberghs
originalteckningar till Sueciaverket.
1928 utlämnades 254,049 böcker till
läsesalen, 23,270 till hemlån, 3,161 lån till
främmande bibliotek, därav 151 till utlandet.
Läsesalen upptager 70 platser. Dessutom
finnes en särskild forskarsal med 30 platser.
Läsesalen har ett referensbibliotek med omkr.
5,000 vol. I en särskild tidskriftsläsesal
finnas över 600 löpande tidskrifter utlagda. I
K:s visningssal finnes en permanent
utställning över bokkonstens utveckling. K. äger
nominal- och realkatalog på
lappar av oktavformat,
tillgängliga för besökande endast
vid särskild anfordran. Sedan
1926 äro emellertid under
arbete kataloger, avsedda för
allmänheten, omfattande
nominal- och slagordskatalog.
K. utger sedan 1878
Handlingar jämte bilagor (hittills
41 bd) samt fr. o. m. 1887
årl. »Sveriges Offentliga
Bibliotek. Accessionskatalog»,
vari till offentliga bibliotek
i Sverige inkomna utländska
arbeten förtecknas.
K:s personal utgöres f. n.
(1930) av riksbibliotekarien
(chef), 4 förste bibliotekarier
(avdelningsföreståndare) samt
7 andre bibliotekarier,
dessutom på extra stat en t. f.
förste bibliotekarie samt 7
amanuenser. Härtill komma
kvinnliga kansli- och
kontors-biträden samt vaktmästare.
Gällande reglemente är av 30 dec. 1910, med
tillägg 1921, 1925 och 1928. K:s stat
balanserade 1928 på 422,69 6,93 kr., därav 254,928,29
kr. för avlöningar och arvoden samt 90,000
kr. för bokinköp och bokinbindning.
Historia. K. kan sägas leda sitt
ursprung tillbaka till det bibliotek, som Gustav
Vasa lät sammanföra i det gamla
franciskan-klostret på nuv. Riddarholmen och som
utgjordes av boksamlingar från de genom
reformationen indragna klostren. Denna samling
förökades under de följ, konungarna, men
största delen av detta kungliga bibliotek
bortskänktes av Gustav II Adolf till Uppsala
univ. Under Kristinas regering ökades Kungl.
bibi, avsevärt genom stora inköp av
värdefulla böcker och boksamlingar samt genom
krigsbyten. Då drottningen 1654 lämnade
Sverige, medtog hon största delen av
biblioteket till Rom, där det nu utgör Bibliotheca
Alexandrae reginae i Vatikanbiblioteket.
Under Karl X Gustav förökades K. genom
krigsbyten, huvudsaki. från Polen och Danmark.
1661 fick K. rätt att erhålla ett ex. av allt
svenskt tryck, s. k. arkivexemplar (se d. o.). Vid
slottsbranden 1697 led K. stora förluster. Av
17,386 bd tryckta böcker och 1,103
handskrifter räddades endast 6,700 bd och 283
handskrifter. Efter branden förde K. en
ambulerande tillvaro, tills det 1768 inflyttade i sina
nya lokaler i slottet, vilka dock ej blevo fullt
färdiga förrän 1796. Vid
Antikvitetskollegiets upplösning 1780 övertog K. dess
boksamling, som bl. a. innehöll den stora
samlingen av fornisländska handskrifter. 1792 erhöll
K. Gustav III:s privata boksamling (15.000
bd) samt fyra år senare Gustav IV Adolfs
handbibi. (7,500 bd). Denna stora ökning av
bokbeståndet betecknar en vändpunkt i K:s
historia. Anslaget till bokinköp, som under
1700-talet hållit sig på 125 rdr. ökades under
den följ, tiden flerfaldiga gånger och uppgick
1845 till 12,000 kr. och 1878 till 25,000 kr.
Dessutom mottog K. under 1800-talet ett
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
