Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunglig majestät och kronan - Kunglig Majestäts el. Kungl. Maj:ts befallningshavande - Kungl. Maj:ts kansli - Kungl. Maj:ts orden - Kungl. Maj:ts sekret - Kung Orre - Kung Oskars fjord - Kung Oskars hamn - Kungsbacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Kunglig majestät och kronan—Kungsbacka
288
Kungsbacka under 1600-talets senare del. Kopparstick i »Suecia antiqua
et hodierna» efter teckning av Erik Dahlbergh.
Kunglig majestät och kronan, ett uttryck
av samma betydelse som kronan (se d. o.).
Kunglig Majestäts el. Kungl. Maj:ts
befall-ningshavande, se Konungens (Kungl.
M a j :t s) befallningshavande och
Länsstyrelse.
Kungl. Majrts kansli, se Kansli.
Kungl. Maj:ts orden, se S e r a f i m e
r-orden.
Kungl. Maj:ts sekret, Konungens sigill,
under vilket Högsta domstolens och
Regeringsrättens beslut utfärdas (R. F. § 23).
Kung Orre, av folkhumorn i äldre tid
skapad figur, om vars egentliga beskaffenhet
dock ganska litet är bekant. Olof Rudbeck
meddelar i sin »Atlantica», del 2, att bönderna
firade tjugonde dag jul bl. a. genom att
uppläsa K:s mandat och sjunga hans visa; en
dylik visa finnes också tryckt på 1600-talet.
Någon bestämd ledtråd för tolkande av
figurens betydelse ger den dock icke. Olika tolk-
Kungsbacka stads
vapen.
I blått fält en stående
manlig silverklädd
helgongestalt, hållande i
höger hand en gyllene stav
och i vänster en gyllene
kalk.
ningar (mytologiska och
historiska) ha uppställts
men ej vunnit allmän
tillslutning. Senast har man satt uttrycket i
förbindelse med allmogeseden att äta orrar
vid julkalasen. Litt.: E. Elgqvist, »Kung Orre
och julorren» (i Folkminnen och Folktankar
1928) jämte där citerad litteratur. O. W-n.
Kung Oskars fjord, djupt inträngande
fjordsystem på Grönlands östkust, n. om
Scoresby-sundet. Kartlades under Nathorsts
expedition 1899 och uppkallades efter Oskar II.
Har bl. a. undersökts 1926—27 och 1929 av
Lauge Koch samt 1929 även av engelska och
norska expeditioner. Dess yttre del har av
engelsmännen kallats Davys sound. Se vidare
Grönland (karta och text).
Kung Oskars hamn kallades efter Oskar II
en av A. E. Nordenskiöld 1883 upptäckt vik
på Grönlands östkust. Dess grönländska namn
är Tasiusak. 1894 grundades där kolonien
Angmagsalik (se d. o.).
Kungsbacka, stad i n. Halland, på
slättbygden kring Kungsbackaån, 2,5 km ovan
dess mynning i Kungsbackafjorden; 1,65 kvkm,
därav 1,61 kvkm land, 1,994 inv. (1930).
Stadens äldre del ligger invid s. stadsgränsen,
mellan Kungsbackaån i v. och Söderån i s. ö.,
och kantas i n. av Vallgatan, där fordom en
vall skyddade staden. Denna stadsdel är efter
1846 års brand rätvinkligt planlagd och
bebyggd med prydliga trähus. Vid torget
märkas den efter branden uppförda kyrkan,
Gamla gästgivargården och nya
skolbyggnaden (1924). N. om gamla staden ligga
Västkustbanans station, ett av stadens få
stenhus, och på båda sidor om järnvägen de
nyare stadsdelarna, planerade som
trädgårdsstäder. V. om Kungsbackaån ligga
västkustradions mottagarstation (jfr G r i m e t o n)
samt naturparken Kungsbackaskogen (32,5
har) med en kolerakyrkogård från 1834.
Industrien oinfattade 1927 11 arbetsställen med
tills. 70 arb. (snickerifabrik, ullspinneri m.m.).
K. har elektricitets- och vattenledningsverk.
Staden förbindes genom en 2 m djup
hamnränna med Kungsbackafjorden. Sjöfarten är
obetydlig men landtrafiken stor; 12 omnibus-
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
Kungsbacka
Skala l:2OOOO
1 Fjäre härads sparbank
2 Göteborgs handelsbank.
3 Göteborgs bank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
