Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Köln—Kölrum
488
för medicin samt hade 4,650 studenter 1925/26.
Här ligga maskinbyggnadsskolan,
konsthant-verksskolan och det etnografiska
Rauten-straucb-Joestmuseet. Operahuset (i barock;
1900—02) ligger vid Habsburger Ring; snett
däremot Hahnentor (från 1200-talets början),
en imponerande byggnad i två våningar, nu
historiskt museum. På Kaiser-Wilhelm-Ring
reser sig bland talrika monument den 1922
uppställda Vater-Rhein-Brunnen; vid
Hansa-ring konsthantverksmuseet, gr. 1888, ett av
Tyska rikets främsta i sitt slag. I samma
byggnad inrymmas Schnütgenmuseet för
kyrklig konst (sedan 1910) och östasiatiska
museet, öppnat 1913, en av de mest betydande
samlingar i Europa av kinesisk, koreansk och
japansk konst.
Utanför Ringgatorna ligga i s. den stora
parken Volksgarten, i v. Stadtwald och
Sportpark med de stora sportplatserna (stadion
rymmer 80,000 åskådare) samt i n. zoologiska
och botaniska trädgårdarna. I n. v., ung. 6
km från Altstadt, ligger flyghamnen. — K.
är säte för en kardinalärkebiskop och
överdomstolen över s. Rhenprovinsen; där finnes
även en musikhögskola.
K. är Västtysklands viktigaste
järnvägsknut (där sammanlöpa 16 järnvägslinjer) och
slutpunkt för den regelbundna Rhenflodfarten
med direkta båtförbindelser med Rotterdam,
London m. fl. städer. Utom Rheinauhamnen
vid vänstra flodstranden ligga vid den högra
Deutzhamnen och Mülheimhamnen; en
industrihamn är under byggnad i Niehl. K. är
stapel- och omlastningsplats för
Västtyskland. 1927 ankommo till K. 1,344,655 ton gods
och avgingo därifrån 1,075,019 ton. S. å.
ankommo 2,741 lastfartyg, 3,657 pråmar och
1,086 passagerarfartyg.
Som industri- och handelsstad står K.
främst i hela Västtyskland. Storindustrien
omfattar brunkols-, maskin-
(Maschinenbau-anstalt Humboldt i Kalk), metall-, kabel-,
gummi-, läder-, textil-, parfym- (Johann
Maria Farina) och choklad-(Stollwerck)industri;
varv (anlagda 1892—98). Handeln omfattar
vin, spannmål, kaffe, tobak, kol, metaller,
parfymer, byggnadsmaterial, färger, vitvaror,
spetsar m. m. Sedan 1924 äga i K.
handels-mässor rum (Kölner Messen); de inrymmas i
utställningsballarna i Deutz, nära
Hohenzol-lernbron. E.L-r.
Historia. K., urspr. en romersk koloni,
Colonia Agrippina efter kejsarinnan
Agrip-pina (se d. o.), var under medeltiden ett av
Tysklands främsta handelscentra, fri riksstad
och medlem av hansan (jfr d. o., sp. 507 och
508). Dess folkmängd i början på 1300-talet
bar beräknats till 120,000. Först efter långa
strider med ärkebiskoparna i det andliga
furstendömet K. (se nedan) vann emelleitid
staden 1288 full självständighet. Den styrdes
av de förmögna patriciska familjerna, i
ständig opposition från de lägre folklagren, vilka
1396 efter ett blodigt uppror genomdrevo en
mera demokratisk författning. I slutet på
1400-talet började en ekonomisk nedgångstid
för K., som i stort sett varade ända till
in-förlivningen med Preussen 1815. Staden var
1794—1814 besatt av fransmännen och 1918
—26 av engelsmännen. K:s gamla univ.,
öppnat 1389, stängdes 1798 men blev
återupprättat 1919. Å. S-n.
K:s äldsta befästningar voro av romerskt
ursprung. De gamla medeltida befästningarna
nedrevos till större delen efter 1881, då K.
utbyggdes till en modern fortfästning. På
grund av bestämmelserna i
Versaillestrakta-ten 1919 ha fästningsverken slopats. L. af P.
Litt.: »Die Kunstdenkmäler der
Rheinpro-vinz, 6—7: Köln», av J. Klinkenberg (1906
ff.); H. Keussen, »Topographie der Stadt K.
im Mittelalter» (1906) och »K. im Mittelalter,
Topographie und Verfassung» (1918); »Die
Rheinprovinz von 1815—1915» (utg. av J.
Hansen, 2 bd, 1917); F. Bender, »Illustrierte
Geschichte der Stadt K.» (10:e uppl. 1924),
Mitteilungen aus dem Stadtarchiv von K.
(38 h., 1882—1926).
Köln [kö-], fordom riksomedelbart ärkestift
och kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket,
bestod av två områden på vänstra
Rhenstran-den jämte hertigdömet Westfalen med en
sammanlagd areal av 6,600 kvkm. Som förste
biskop i K. nämnes en Maternus 313; genom
Karl den store upphöjdes K. 785 till
ärke-biskopsstift. Striderna med staden K. (se
ovan) hade till följd, att biskopsresidenset
1288 förlädes till Bonn. Under reformationen
sökte två biskopar sekularisera stiftet men
fördrevos, varefter biskopsstolen besattes av
bayerska prinsar (1583—1761). Stiftet
sekulariserades 1801, och dess skilda delar kommo
1815 under Preussen. Jfr M. Jansen, »Die
Herzogsgewalt der Erzbischöfe von K. in
Westfalen» (1895); R. Knipping och W. Kisky,
»Die Regesten der Erzbischöfe von K. im
Mittelalter» (3 bd, 1901—15). Ä. S-n.
Kölna, torkhus för lin, sädesmältning m. m.
— K ö 1 n i n g, se öl.
Kölnische Volkszeitung [kö^nijo [-få’lks-tsålton],-] {+få’lks-
tsålton],+} tidning i Köln, uppsatt 1860 (då
kallad Kölnische Blätter) av förlagsfirman J. P.
Bachem. Fick sitt nuv. namn 1869;
utkommer flera ggr dagl.; organ för
centrumpartiet. Jfr H. Cardauns, »50 Jahre K. V.» (1910).
Kölnische Zeitung [kö^ni/o tsäPtop],
tidning i Köln, urspr. uppsatt 1762 under
namnet Kaiserliche
Reichs-Ober-Post-Amts-Zeit-ung zu Cölln. Fick sitt nuv. namn 1802 och
politisk betydelse genom det utmärkta sätt,
varpå den 1831—61 leddes av Joseph Du
Mont (1811—61). Utkommer flera ggr dagl.;
står tyska folkpartiet nära. Jfr F. Dieudonné,
»Die K. Z. und ihre Wandlungen im Wandel
der Zeiten» (1903).
Kölnisk vikt [kö-], under medeltiden
uppkommen benämning på myntvikt, som hade
den s. k. kölniska marken till enhet. Dennas
storlek växlade dock på olika platser mellan
231,156 g och 234,068 g. K. var enhet för guld-,
silver- och myntvikt i Tyskland till 1857; då
gällde den kölniska marken 233,858 g. I Norge
och Danmark påbjöds under 1500- och
1600-talet k. Även i Sverige förekom k. vid
affärsuppgörelser, ovisst dock om den varit
fastställd som off. myntvikt. (E. L-k.)
Kölplåt, se Köl.
Kölrum, H å 1 s k e p p, namn på utrymmet
omedelbart ovan ett fartygs köl el. botten.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
