Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Kölskena—Königinhof
490
Kölskena, skydd av järn el. koppar på
far-tygskölen och förstäven.
Kölstråk, se Bordläggning 1.
Kölsvin, förstärkning och
långskeppsför-bindning i ett fartygs bottenkonstruktion.
På träfartyg (se Köl, bild 1) utgöres k.
av långskepps gående timmer (D); här
förekomma även stundom sidokölsvin (E).
På järnfartyg (se Köl, bild 2 och 3) utgöres
k. av bulbjärn (bild 2 C) el. av plåtar (bild
3 C). På stora fartyg, som behöva kraftig
långskeppsförbindning, är k. oavbrutet, på
mindre fartyg interkostalt (avbrutet
av bottenstocksplåtar, som gå genom k.), ö-g.
Kölvatten, den strömformiga rörelsen i
vattnet efter ett i gång varande fartyg.
Kölvattensordning, kolonn (se d. o. 3).
Kön, sammanfattningen av de egenskaper
hos de levande varelserna, som särskilt ha
avseende på artens vidmakthållande.
Uppdelningen på två k. kan iakttagas redan hos
encelliga organismer. Hos djuren, där k:s
specialisering drivits längre än hos växterna,
kännetecknas hanen och honan i första hand
av den olikartade beskaffenheten hos
köns-körtlarna, primära könskaraktärer. Den inre
sekretionen från dessa präglar de båda k:s
yttre kännetecken, sekundära
könskaraktärer. Stundom äro hanliga och honliga
karaktärer i växlande proportioner blandade hos
samma individ, intersexualitet. Hos lägre
djur förekommer, att hanliga och honliga
könskörtlar fungera hos samma individ, äkta
hermafroditism. I patologiska fall framträda
hos det ena k. mer el. mindre tydliga drag
av det motsatta k:s sekundära
könskaraxtä-rer, pseudohermafroditism. Jfr
Hermafroditism. T. P.
Köngämä [kö’ngämä] el. K ö n k ä m ä älv,
biälv till Muonio älv (se d. o.).
Köngäs [kö’-], se Boris-Gljeb.
König [kö’-], svensk adlig ätt. Handlanden
Henrik K. (1642—1720), urspr. från
Bremen samt svensk kommissarie i Hamburg,
adlades 1714. Hans son Johan Fredrik
K. (1690—1759) var i Hamburg svensk
diplomatisk agent 1738—47 och resident 1747—59.
Om dennes brorson Henrik K. (1717—85) se
nedan. Dennes bror Jacob Leonard K.
(1728—1804) var verksam vid Gustav III:s
statsvälvning och skrev härom en berättelse
(tr. i »Hemliga handlingar till Gustaf HI:s
historia», II, 1822)
samt blev senare
överste.
König [kö’-],
Friedrich, tysk mekaniker
(1774—1833),
uppfinnare av den s. k.
snällpressen, som ersatte
handpressen med
maskindriven tryckpress.
K. konstruerade 1813
den första
digeltryck-maskinen och 1814 den
första
cylindertryckmaskinen. _ G. H-r.
König [kö’-], Henrik, köpman (1717—
85); jfr släktöversikten. Var ledare för det
fjärde av frihetstidens växelkontor, som hade
till uppgift att genom finansoperationer i
samband med växelhandel söka hålla det
svenska sedelmyntets utländska kursvärde
uppe trots den för stora sedelutgivningen.
Verksamheten, som började nov. 1756, måste
på grund av den fortsatta sedelinflationen
upphöra redan nov. 1757 efter att ha berett
K. stor ekonomisk förlust. 1761 reglerades
intressenternas fordran hos kronan genom en
uppgörelse, enl. vilken deras fordran fixerades
till 1,824,000 dal. smt; i betalning lämnades
mest Statskontorets obligationer. Då denna
uppgörelse kritiserades av mössorna på
riksdagen 1765—66, sökte några av de
associerade i växelkontoret att göra K., som bosatt
sig i Hamburg, till syndabock för en del
särskilt klandrade åtgärder av växelkontoret.
K. framdrog då för de associerade
komprometterande brev, i vilka en del
oegentlig-heter i deras förhållande till kronan
framskymtade. Två associerade, H. Wittfoth och
I. Clason, drabbades av ständernas räfst,
medan K. för sitt angiveri belönades med
ansvarsfrihet. T. S-g
König [kö’-], Jacob, se Koninck.
König [kö’-], Nils (lat. Nicoläus
Ke-n i c i u s), biskop (d. 1458). Var succentor i
Linköping, valdes till biskop 1441 och
invigdes s. å. Han bevistade unionsmötet i
Kalmar 1444, krönte Karl Knutsson i Uppsala
1448 samt invigde där Jöns Bengtsson
(Oxenstierna) till ärkebiskop. K. var en av de
svenska fullmäktige i Halmstad 1450. Han
synes ha varit en trogen anhängare av Karl
Knutsson och fick Stegeborg i förläning.
König [ko’-], Paul Lebrecht, tysk
sjöofficer (f. 1867). Inträdde 1883 i tyska
handelsflottan och blev under världskriget berömd
som befälhavare 1916—17 på
handelsunder-vattensbåten »Deutschland» (se vidare d. o.).
Königgrätz [kö’-], tjeck. Hradec Krälové,
stad i ö. Böhmen, vid Orlices (Adlers) inlopp
i Elbe; 13,115 inv. (1921), mest tjecker; med
förstäder 35,410 inv. Biskopssäte.
Metallindustri (bl. a. en avd. av Skodaverken). — Vid
K. stod 3 juli 1866 ett slag (stundom
uppkallat efter den nära K. liggande byn S
a-d o w a), som avgjorde kriget mellan Preussen
och Österrike. Benedek, högste befälhavaren
för österrikiska armén, gav order om att hans
armé 2 juli skulle taga ställning n. v. om K.
På preussisk sida framryckte Elbearmén och
l:a armén nästa morgon till anfall, vilket
dock ej kunde fullföljas. Slaget avgjordes, då
2:a armén under preussiske kronprinsen
anlände från n. till slagfältet, föll österrikarna
i högra flanken och tvang dem till oordnat
återtåg. I slaget deltogo på preussiska sidan
omkr. 220,000 och på motsatta sidan omkr.
215,000 man. Litt.: W. Kleen, »Slaget vid K.»
(1867); A. Strobl, »K.» (1903); J. Irmler,
»Moltke und Prinz Friedrich Karl bei K.»
(1926). M. B-dt.
Königinhof [kö’niginhåf], tjeck. Dvür
Krå-lové, stad i n. ö. Böhmen, Tjeckoslovakien, vid
övre Elbe; 13,290 inv. (1921), mest tjecker.
Textilindustri. — K ö n igin ho f
handskri f te n, ryktbart falsifikat, som uppgavs
vara en handskrift av tjeckiska fornsånger,
funnen i K.; se Hanka, V.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
