Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Jacob Timotheus - Larsson, Julius Gottfrid Andreas - Larsson, Karl Anders, i Maspelösa - Larsson, Liss Olof, i Västannor - Larsson, Robert - Larsson, Simon Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Larsson, J. G. A.—Larsson, S. M.
802
riksdagens beslut om byggande av en s. k.
F-båt samlade han emot sig mycken kritik
och bitterhet. Jämte den övriga ministären
avgick L. febr. 1914. Han övergick 1921 till
socialdemokratiska partiet. Han var i
riksdagen bl. a. led. av rösträttsutskottet 1907,
statsutskottet 1907—08 och 1911, andra
lagutskottet 1919 samt första lagutskottet 1921
—27. 1908—11 var han led. av
civilkommissionen. Gl.
Larsson, Julius Gottfrid Andreas,
skulptör (f. 1875 21/u). Började som
träsni-dare, studerade vid Tekniska skolan i
Stockholm samt utomlands. L. är sedan 1920
ledare av en privat konstskola i Stockholm.
Hans ymniga produktion omfattar dekorativ
och monumental konst i granit, marmor,
brons, bl. a. den stora gruppen
»Valsverks-arbetare» (1909), statyn »Arbetare» (1917),
båda uppställda i Stockholm, dekorativ
skulptur i Stockholm, Norrköping, Linköping
(fontänen »Sjöjungfru och sjöhästar»),
Leningrad, München och San Francisco,
porträttbyster, kvinnobilder och grupper. L:s verk
utmärka sig främst genom kraftfull
karakteristik och monumental formkänsla. G-g N.
Larsson, Karl Anders, i M a s p
e-1 ö s a, riksdagsman (1819—84). Son till ett
fattigt arrendatorsfolk, var L. i sin ungdom
bl. a. uppbördsskrivare, bedrev därefter en
lönande verksamhet
som sakförare,
auk-tionsförrättare o. dyl.
och inköpte på
1840-talet egendomarna
Maspelösa och
Horn-stäve (Östergötland).
Han var led. av
bondeståndet 1859—66 och
gjorde sig där
mycket bemärkt som en
begåvad, kunnig och
oförskräckt men icke
så litet bullrande
sanningssägare
(»bon
deståndets stormklocka»). Han var led. av
konstitutionsutskottet 1862—63 och 1865—66
och tillhörde de ledande i ståndets liberala
fraktion. I tvåkammarriksdagen (1867—69,
1873—84) anslöt han sig först till det
minis-teriella och därefter till det 1868 bildade
Nyliberala partiet. Efter att trol. på denna
grund ha fallit igenom vid 1869 års val
återkom han 1873 till riksdagen och inträdde nu
i Lantmannapartiet, vars strävanden han
lojalt och energiskt förfäktade, icke minst då
det gällde sparsamhet med statsmedlen el.
partiets officiella politik i försvars- och
grundskattefrågorna. Han var led. av
konstitutionsutskottet 1867, av statsutskottet 1868
—69, 1875, 1879—84, lagutskottet 1873—74,
särskilda försvarsutskottet 1878 och av
lant-försvarskommittén 1880—82. L. var 1863—
82 led. av Östergötlands läns landsting samt
1870—84 dir. för Östgöta hypoteksförening.
Personligen var L. en gladlynt och
vän-säll man och nådde en viss ryktbarhet som
bondeståndets, sedermera Andra kammarens,
stående tillfällighetspoet. E. Thms.
Larsson, L i s s Olof, i V ä s t a n n o r
.(Leksands socken), hemmansägare, politiker
(1838—96). L. var led. av Andra kammaren
1867—1887 A, större delen av majriksdagen
1887 samt 1888—90, av Första kammaren
1891—96, led. av statsutskottet 1871—1887
A, 1888—90, av
särskilda försvarsutskottet 1883, av
lagutskottet 1891—95, av
bankoutskottet 1896,
v. talman i Andra
kammaren 1885—1887
A, 1889—90,
banko-fullmäktig 1874—90
och 1892. Han tilldrog
sig genast stor
uppmärksamhet och blev
med tiden en känd
figur i Stockholmslivet.
Kunnig, slug,
slag
färdig och orädd, gjorde han en rask politisk
karriär och framstod snart som den mest
betydande av de yngre bonderepresentanterna. Utåt
markerades detta bl. a. genom valet till
banko-fullmäktig och genom snart sagt ständigt
ledamotskap av ett stort antal växlande
kommittéer. Fastän i grunden konservativ
och särskilt i kulturella och religiösa frågor
skäligen trångsynt, var L. åtskilliga år en
ganska typisk företrädare för
bonderadikalismen och Lantmannapartiets
sparsamhets-strävanden. Han motsatte sig sålunda bl. a.
judeemancipationen 1870 och alla anslag till
de kungl. teatrarna. 1883 bidrog han jämte A.
P. Danielson genom hänsynslösa
avprutningar att fälla de av ministären Posse
framlagda försvars- och grundskatteförslagen.
Däremot medverkade han 1885 till den
partiella lösningen av samma frågor. Från denna
tid visade han sig alltmer konservativ; i
tullstriden ställde han sig helt på den
protektionistiska sidan, vilket slutligen omöjliggjorde
hans omval. L. torde utan tvivel böra
räknas till de mest begåvade bönder, som
någonsin suttit i svenska riksdagen, men hans
aggressiva och många gånger föga lojala
uppträdande har dock gjort hans eftermäle till
ett av de mera omstridda. E. Thms.
Larsson, Robert, populärvetenskaplig
författare (f. 1885), redaktör av
ärftlighets-tidskr. Hereditas sedan dess början 1920. Har
skrivit bl. a. »Skisser från Söderslätt» (1915),
»Arv och prägel» (1917 och »Biologiska
strövtåg» (1923). L:s författarskap utmärkes av
omfattande kunskaper, redig framställning
och sunt omdöme. Bbg.
Larsson, Simon Marcus, målare (1825
5/i—64 25/i). Var bondson från Östergötland,
blev sadelmakargesäll
i Stockholm, elev vid
Konstakad. 1846,
målade landskap,
Stock-holmsutsikter och
porträtt, efter ett besök
i Köpenhamn (där
påverkad a,v W. Melbye)
även mariner med
fartyg, vann 1851 akad:s
kungl. medalj, reste
1852 till Düsseldorf
och 1855 till Paris.
Från denna tid stam-
XII. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
