Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Lartet—Laryngoskop
806
tigt och blev .s. å. stadssekr. i huvudstaden
samt 1924 borgarråd (administrativa roteln).
L. har vidare deltagit i flera statliga och
kommunala utredningsarbeten samt i kommunala
(särskilt kommunalrättsliga) frågor bedrivit
ett omfattande och betydelsefullt
författarskap. L., som tidigare tillhörde det
socialdemokratiska partiet, uteslöts 1915 på grund
av aktivism (se d. o.). H. H-n.
Lartet [lartä’], É d o u a r d, fransk
paleon-tolog och förhistoriker (1801—71). L. var den
förste, som för den kvartära tidens
avlagringar med hjälp av däri gjorda faunafynd
uppställde ett kronologiskt system, vars
riktighet i stort sett senare tiders forskningar
bevisat. 1869 blev L. prof, vid Muséum
d’hi-stoire naturelle i Paris. Understödd av den
rike engelske fabrikanten Henry Christy,
gjorde L. epokgörande undersökningar på
pa-leolitiska boplatser i Dordogne. De märkliga
där upptäckta konstalstren har han tills, m. H.
Christy beskrivit i »Sur les figures d’animaux
gravées et sculptées» etc. (i Revue
Archéolo-gique 1864). Postumt utkom de båda
vännernas »Reliquiæ aquitanicæ» (1875). H. R-h.
L’art nouveau [lä’r novå’], se Jugendstil.
L’art pour Fart [lä’r por lä’r], fr., »konsten
för konstens egen skull», slagord, som
innebär principen konsten som självändamål, d. v. s.
att konsten skall vara oberoende av
tendenser och bedömas oberoende av åsikter.
Utgångspunkten är Kants lära om det skönas
intresselöshet; slagordet finns hos Victor
Cou-sin 1818, senare hos Sainte-Beuve och
framhölls med romantisk ytterlighet av Théophile
Gautier. R-n B.
La Rue [la ry’], Pierre de, nederländsk
kontrapunktiker (d. 1518), sångare vid hovet
i Bryssel. Hans körverk i Josquins anda
omfatta mässor, motetter och chansoner. T. N.
Lärus, zool., se M å s s 1 ä k t e t.
Larv kallas varje ungdomligt djur, som
genom förekomsten av särskilda organ, vilka
saknas hos det vuxna djuret, till sin
byggnad avviker från detta och som sålunda först
efter en genomgången förvandling
(metamorfos, se d. o.) antager det vuxna djurets
utseende. Larvala former finnas hos sådana
djurarter, vilkas fosterutveckling är kort,
vilket betingas av att fostrets tillgång på
näring är starkt begränsad. Därjämte
förekomma ofta larvstadier hos parasitiska och
fastsittande djur, där den rörliga larvens
uppgift är att uppsöka den värdorganism,
resp, den lokal, för vilka arten tillpassat sig.
I regel — men ej alltid — saknar 1.
fortplantningsförmåga. Undantag utgöra t. ex.
vissa flugor och den vanliga levermasken,
hos vilka larver föröka sig medelst
parteno-genetiskt utvecklade ägg (se Parten o g
e-n e s och Pedogenes). Förekomsten av
inom större djurgrupper likartade 1. har lett
till viktiga slutsatser beträffande dessa
gruppers släktskapsförhållanden. (Jfr
Biogenetiska satsen.) Sådana systematiskt
viktiga larvformer anträffas särskilt bland
maskar, blötdjur, kräftdjur, insekter och
manteldjur (se dessa ord). T. P.
Larv, socken i Skaraborgs län, Laske härad,
s. ö. om Vara köping; 86,61 kvkm, 1,561 inv.
(1930). Höjer sig från Lidan och Varaslätten
i n. mot länsgränsen i s. 2,955 har åker,
3,605 har skogs- och hagmark. I norr ligger
den genom västgötaherrarnas uppror 1529
bekanta Larvs hed. Ingår i L:s, Längjums,
Tråvads och S. Lundby pastorat i Skara stift.
Vånga kontrakt.
La’rvae, lat. (sing. la’rva), voro i den
romerska folktron onda andar, vilka som
spöken oroade levande och döda och stundom
framkallade vansinne. Ung. på samma sätt
uppfattades lemures. För att blidka el.
fördriva dessa demoner firades i de särskilda
husen under tre nätter i maj festen Lemuria.
— Med larva förstodo romarna även en
grimaserande ansiktsmask. (E. St.)
Larvborstsvansar, Diplüra, en ordning av
underklassen Apterygota (se U r i n s e k t e r).
Släktet Campodea (fam. Campodeidae), som
är kosmopolitiskt, omfattar små (5—6 mm),
bleka arter, vilka påträffas under stenar och
leva av multnande ämnen. I. T-dh.
Larverad, med., maskerad, dold, säges om
en sjukdom, som döljer sig under ovanliga
symtom, ss. larverad frossa. (Ljd.)
Larvgångar, zool., se Barkborrar.
Larvik, köpstad i Vestfold fylke, Norge, vid
inre Larviksf jorden, mellan Lågens och
Tar-riselvs mynningar; 10,870 inv. (1929).
Genom-löpes av Grevskapsbanen och har livlig
industri, bl. a. trävaruindustri vid Fritsö (se d. o.)
verk, och sjöfart (export av papper, fisk
m. m.). I n. utkanten av L. ligger det
bekanta Larvik bad. »Herregården» i L.,
nu museum, var förr residens i Larviks
grevskap (se d. o.). — L. var urspr. ladested
under Tönsberg och blev 1671 köpstad.
Larviks grevskap (Laurvigens
grevskap), Norge, upprättades 1671 av
ståthållaren U. F. Gyldenlöve av gårdarna Brunla,
Fritsö (se d. o.) och Halsen samt Fritsö
järnverk och var i rang det förnämsta i Danmark
och Norge. Innehades 1704—83 av grevarna
Danneskjold-Laurvigen, därefter av grevarna
Ahlefeld, vilka 1805 sålde det till danske
kungen; 1817 såldes det till tre enskilda
personer, varvid länsrättigheterna upphörde.
Nuv. ägare av det forna grevskapets stora
egendomar är den svenskfödde Fritz Treschow.
Larvmördare, zool., se Jordlöpare.
Larvröta, se Bin, sp. 307.
Larvs hed, se Lar v.
Laryngafön, telefon, vid vilken ta,lluren
hålles tryckt intill den talandes struphuvud. Vid
1. överföres således struphuvudets rörelser hos
den talande till den hörandes hörtelefon, i
vilken talet uppfattas på samma sätt som i
en vanlig hörtelefonapparat. L. har kommit
i bruk i lokaler, där buller råder och i vilka
därför svårigheter råda för den talande att
få fram sitt tal i vanlig telefonapparat; L
fortplantar näml, icke ljud, endast
struphuvudets rörelser. I örlogsfartygs maskinrum
m. m. förekommer 1. numera allmänt.
Laryngäla ljud, sådana språkljud, vid
vilkas frambringande stämbandens verksamhet,
är det karakteristiska. Se Konsonanter.
Laryngektoml, Laryngi’sm, Laryngft (L
a-ryngitis), Laryngocèle, Laryngofissür,
se-Struphuvudets och luftstrupens
sjukdomar.
Laryngologl, läran om struphuvudets
funktion och sjukdomar.
Laryngosköp, instrument för undersökning;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
